<?xml version='1.0' encoding='UTF-8'?><?xml-stylesheet href="http://www.blogger.com/styles/atom.css" type="text/css"?><feed xmlns='http://www.w3.org/2005/Atom' xmlns:openSearch='http://a9.com/-/spec/opensearchrss/1.0/' xmlns:georss='http://www.georss.org/georss' xmlns:gd='http://schemas.google.com/g/2005' xmlns:thr='http://purl.org/syndication/thread/1.0'><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564</id><updated>2012-01-30T07:34:12.975-08:00</updated><category term='astitz'/><category term='mundaka'/><category term='jardunaldixak'/><category term='kartelak'/><category term='prentsa oharrak'/><category term='santimamiñe'/><category term='etsaut'/><category term='lekeitio'/><category term='jon arana'/><category term='tirolina'/><category term='Ispaster'/><category term='barakaldo'/><category term='amoroto'/><category term='erakusketak'/><category term='yese'/><category term='Abittaga'/><category term='arantza aranburu'/><category term='koldo sansinenea'/><category term='eee xxviii'/><category term='iñaki latasa'/><category term='lezate'/><category term='Cantabria'/><category term='ondarroa'/><category term='gotzon aranzabal'/><category term='komunikabidiak'/><category term='bec'/><category term='hitzaldia'/><category term='pedro castaños'/><category term='oier gorosabel'/><category term='busturia'/><category term='eee xxvii'/><category term='salvada'/><category term='gea'/><category term='diego dulanto'/><category term='goikolau'/><category term='lurraska'/><category term='leizetarraren txokoa'/><category term='deba'/><category term='david diez'/><category term='arkeologia'/><category term='isuntza'/><category term='josu granja'/><category term='bermio'/><category term='maria napal'/><category term='ainara atxurra'/><category term='andres urrutia'/><category term='katalogo'/><category term='pyrenaica'/><category term='espeleosocorro'/><category term='albert martinez'/><category term='kortezubi'/><category term='eduardo gordo'/><category term='aunia'/><category term='gernikazarra'/><category term='markina-xemein'/><category term='let'/><category term='semac'/><category term='agiri'/><category term='atxurra'/><category term='argitarapenak'/><category term='juan carlos lopez quintana'/><category term='javier moreno'/><category term='UEV'/><category term='axpea'/><category term='ibarrangelu'/><category term='illuntzar'/><category term='esti kerexeta'/><category term='robbie shone'/><category term='urteurrena'/><category term='colombia'/><category term='artikuluak'/><category term='silencio'/><category term='santiago urrutia'/><category term='iñeritze'/><category term='argazkiak'/><category term='mereludi'/><category term='psikoargazkixek'/><category term='mendukilo'/><category term='aldaba'/><category term='eee-uev'/><category term='topografia'/><category term='Trakamañe'/><category term='lamiñak'/><category term='kexana'/><category term='ungino'/><category term='speleocomics'/><category term='berriatua'/><category term='carlista'/><category term='exponatur'/><category term='Espeleolaguntza'/><category term='santa eufemia'/><category term='arroilak'/><category term='aulestia'/><category term='burnia'/><category term='fue'/><category term='Kantauriko begia'/><category term='otxola'/><category term='exkurtsiñuak'/><category term='nabarniz'/><category term='Iñubija'/><category term='eel'/><category term='san pedro'/><category term='haroun tazieff'/><category term='gernika'/><category term='urdaibai'/><category term='karrantza'/><title type='text'>Albisteak</title><subtitle type='html'>ADES espeleologia taldearen albistegia</subtitle><link rel='http://schemas.google.com/g/2005#feed' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/posts/default'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default?max-results=100'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/'/><link rel='hub' href='http://pubsubhubbub.appspot.com/'/><link rel='next' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default?start-index=101&amp;max-results=100'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><generator version='7.00' uri='http://www.blogger.com'>Blogger</generator><openSearch:totalResults>107</openSearch:totalResults><openSearch:startIndex>1</openSearch:startIndex><openSearch:itemsPerPage>100</openSearch:itemsPerPage><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-9159381565747724558</id><published>2011-03-12T07:06:00.000-08:00</published><updated>2011-03-12T07:11:19.795-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='argitarapenak'/><title type='text'>Informe sobre el Acuerdo de Custodia de la cueva Goikoetxe</title><content type='html'>&lt;div class="content"&gt;&lt;div style="text-align: center;"&gt;&lt;img src="http://www.euskalespeleo.com/FotosDocs/memoriagoikoetxe.JPG" alt="" name="ImagenAmpliada" /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;La UEV ha ejecutado  coordinadamente con el grupo espeleológico ADES de Gernika una custodia  del territorio para la conservación, protección y estudio de la Cueva  Goikoetxe en Busturia.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Esto ha supuesto el primer experimento  para que los espeleólogos y los propietarios de los terrenos podamos,  juntos, colaborar en la protección las cavidades y los karst. Desde  luego, no es la solución para conservar íntegramente el subsuelo  kárstico, en todos sus valores; pero sí supone una estrategia que nos  aproxima a una forma de gestión en la que la implicación activa de los  grupos espeleológicos puede suponer un avance cualitativo hacia la  eficaz conservación de las espeluncas más valiosas.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;El objetivo  principal de la custodia ha sido evitar presiones sobre esta valiosa  cavidad, aplicando el principio de cautela ambiental hasta sus últimas  consecuencias para la protección, conservación, gestión y recuperación  del medio kárstico, los recursos hídricos subterráneos y la cobertera  superior a la cavidad, y a la par realizar unos estudios preliminares,  para llegar al conocimiento del estado actual y del escenario ideal y  preciso de las medidas óptimas para la conservación de la cavidad y de  los valores que alberga. Sólo se puede proteger bien lo que bien se  conoce.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;En concreto, las actuaciones ejecutadas han sido:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;  * Custodia del territorio, con el objetivo principal de aplicar el  principio de cautela ambiental en los terrenos superficiales que  directamente afectan o pueden afectar a la cavidad. No se realiza sobre  la cavidad en sí misma, dado que, según entendemos, la titularidad no  alcanza hasta el subsuelo. Además, se ha procedido a:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-         Cerramiento de la cavidad&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-         Regulación del régimen de visitas&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-         Balizamiento en zonas sensibles&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; * Estudios preliminares del sistema, cuenca y karst, que han sido:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-         Exploración completa de la cavidad y del sistema kárstico.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-         Instalación de una red de monitorización climática y aguas.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Con  ello se ha realizado un trabajo holístico y multidisciplinar de la  cavidad en sí misma y en su contexto, integrada en una cuenca y en un  karst: los valores geológicos, hidrológicos, culturales, biológicos,  espeleológicos…&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ya veremos por donde nos conduce esta  institución. Por el momento, puede afirmarse que esta iniciativa implica  un gran avance, pues abre la puerta a la participación de los  espeleólogos en la gestión activa de nuestro patrimonio subterráneo, y  sienta las bases para la reproducción de este experimento en otras  cavidades.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;El informe en PDF se encuentra disponible en la web de la UEV:&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.euskalespeleo.com/FotosDocs/memoriagoikoetxe.pdf" class="postlink"&gt;http://www.euskalespeleo.com/FotosDocs/memoriagoikoetxe.pdf&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-9159381565747724558?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/9159381565747724558/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=9159381565747724558' title='1 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/9159381565747724558'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/9159381565747724558'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2011/03/edit-post-delete-post-report-this-post.html' title='Informe sobre el Acuerdo de Custodia de la cueva Goikoetxe'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-3153299387373701604</id><published>2011-01-22T14:42:00.001-08:00</published><updated>2011-01-23T02:17:13.584-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='argitarapenak'/><title type='text'>2010ko jardueren memorixia</title><content type='html'>&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/TTv_zTq4gaI/AAAAAAAABz8/62moj5SIsoE/s1600/PORTADA%2B2010%2Bcopia.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 300px; DISPLAY: block; HEIGHT: 400px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5565323021464928674" border="0" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/TTv_zTq4gaI/AAAAAAAABz8/62moj5SIsoE/s400/PORTADA%2B2010%2Bcopia.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Urtero lez, 2010ian egindako jardueren memorixia argitaratu dogu. Hauxe da edukiñen zerrendia, eta aurkezpena:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;1. Aurkezpena 3&lt;br /&gt;2: Urdaibaiko Leizeen eta Koben Katalogoa 4&lt;br /&gt;2. Diario de actividad 6&lt;br /&gt;3. Asteroko jardueren kronikia 29&lt;br /&gt;4. Historia de los catálogos y listados de cavidades de Bizkaia (2ª parte). 73&lt;br /&gt;5. Sistema Malloku 74&lt;br /&gt;6. HITZA egunkarixakin elkarlana 86&lt;br /&gt;7. Grupos que se quedan sin gente, y además se ahostian. 91&lt;br /&gt;8. Zubieta I eta II koben azterketia. Saneamenduari buruzko dokumentuak Lekeitioko Udal Artxibuan 94&lt;br /&gt;9. 2010ko Balantze Ekonomikoa 102&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify" class="MsoNormal"&gt;Lurrazalaren erritmo zoroaren aldean, lurpeko munduko erlojuaren orratzak astiro doaz. Estalaktiten tantek markatzen dituzte orduak, isiltasuna da hango musika bakarra. Eremu ezezaguna da, gizakien bistara itsutua, baina ez horregatik ahaztutzea komeni dena: gure etxeetako txorroetan edaten dugun urarengatik baino ez bada ere.&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify" class="MsoNormal"&gt;Euskalherri osoan legez, gure eskualdean ere espeleologian aritzeak etengabeko abentura esan gura du: ez baikara alferrik ibiltzen –ia astero- gizakiak sekula zapaldu bako eremuetan. Zeinek esango luke gero, askok uste dutenean euskal esplorazioak XIX gizaldiko Manuel Iradierrekin amaitu zirela! Bada, hala da bai: mundu hauskor, delikatu, erakargarri, misteriotsu eta arriskutsu horretan barneratzen gara ADES taldekoak joan den 30 urtean. Asteroko lan isilean jasotako datu zientifikoak gure artxiboa elikatzera doaz; baina emaitzak ez dira Unibertsitate edo ikerlari mailan geratzen: tarteka, herrietako bizimodu praktikoan sartzen baikara, egunero darabigun uraren gorabeherekin hain zuzen ere.&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify" class="MsoNormal"&gt;2010 urtean, lehenengoaren adibide politak ditugu EHUkin egindako kolaborazioak (Arteagako Argatxa kobazuloko oligoketoen ikerketa), edo Busturiako Apraiz-Goikoetxe koba, non Euskal Espeleologoen Elkarteak haren arkeologia, paleontologia eta geologia balioak ikertzeko ardura hartu duen. Herriaren bizimoduaren alderdi praktiko hori, ordea, Foruako Arrola ubegian izan dezakegu, Urdaibaiko Patronatoa eta URA Agentziarendako egindako beharretan hain zuzen ere.&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify" class="MsoNormal"&gt;Lurrazaleko karst eremuen azterketak ere gure jardunaren parte garrantzitsua hartu du: Atxarre eta Urregarai-Bedartzandin batez ere. Eta jakina, baita lurrazpikoa ere: esplorazio nagusienak Alperdo eta Lezandipian egin baditugu ere, eskualdeko beste haitzulo askotan ere ibili gara lanean: Montoille, Lezate, Ugarte Abeletxe, Urgitxi, Garratxa, Basobarri, Elizburu, Estrikillo, Boluna...&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify" class="MsoNormal"&gt;Zelan ez, espeleologia hobeto ezagutu nahi dutenekin ere ibili gara, lehenengo koba “errezetan” barneratuz (Lamiñak, Atxurra, Busturiako San Pedro...) eta jarraitzea nahi dutenekin Ereñoko kanteretan ikastaro teknikoagoak emanaz.&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify" class="MsoNormal"&gt;Eta, betiko legez, inguruko espeleologia taldeetako lagunekin kolaboratzen jarraitu dugu: Bilboko GAES taldekoak (batez ere espeleourpekariak), Rhodez eta Albertville (Frantzia), GEBNA eta GEA (Araba), Matienako GEMA... Izan ere, kobazaleak gutxi gara eta Itxina, Cantabria edo Larra bezalako karst eremu erraldoietan espeleologia egin ahal izateko nahitanahiezkoa da kluben arteko elkarlana. Zer esanik ez Euskal Espeleo Laguntza erreskate taldea osatzerako orduan, lurpeko istripu larrienetan interbenitzeko prestatzen diren bolondresen taldea...&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: justify" class="MsoNormal"&gt;Esploratzeko asko geratzen delako, guk gure txingurri-lanarekin jarraituko dugu asteburuero. Munduaren begietatik ihes, baina harendako garrantzitsua den beheko pisuaren ikerketan, eta hortan barneratu nahi diren espeleologo berriei ateak irekiz.&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN-LEFT: 243pt" class="MsoNormal" align="center"&gt;&lt;i&gt;ADES&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN-LEFT: 243pt" class="MsoNormal" align="center"&gt;&lt;i&gt;Gernika, 2011ko Urtarrilaren 15a.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-3153299387373701604?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/3153299387373701604/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=3153299387373701604' title='1 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/3153299387373701604'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/3153299387373701604'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2011/01/2010ko-jardueren-memorixia.html' title='2010ko jardueren memorixia'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/TTv_zTq4gaI/AAAAAAAABz8/62moj5SIsoE/s72-c/PORTADA%2B2010%2Bcopia.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-7769560780436577844</id><published>2010-12-07T07:06:00.000-08:00</published><updated>2010-12-07T07:31:38.652-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='urdaibai'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='katalogo'/><title type='text'>Urdaibaiko katalogoa</title><content type='html'>&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/TP5TOSatomI/AAAAAAAABvQ/Njyl01StKEg/s1600/CUBIERTA.jpg"&gt;&lt;img style="TEXT-ALIGN: center; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; DISPLAY: block; HEIGHT: 249px; CURSOR: hand" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5547963295894184546" border="0" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/TP5TOSatomI/AAAAAAAABvQ/Njyl01StKEg/s400/CUBIERTA.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Azken finean, irteen da Urdaibaiko leizeen eta koben katalogoa. Bi urte itxaron eta gero, ADESen Urdaibaiko katalogoa kalean dago. Eusko Jaurlaritzak Durangoko liburu azokan aurkezpena egin dute. Aurrerantz emango diogu informazio gehiago, liburua eskuetan daukagunean.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.ihobe.net/Noticias/Ficha.aspx?IdMenu=c7a02482-9afb-4d77-9e2e-91b31d95d6c9&amp;amp;Cod=84e49cfc-5209-4e99-90cf-e75bfdbdd8e6"&gt;http://www.ihobe.net/Noticias/Ficha.aspx?IdMenu=c7a02482-9afb-4d77-9e2e-91b31d95d6c9&amp;amp;Cod=84e49cfc-5209-4e99-90cf-e75bfdbdd8e6&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-7769560780436577844?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/7769560780436577844/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=7769560780436577844' title='1 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/7769560780436577844'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/7769560780436577844'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2010/12/urdaibaiko-katalogoa.html' title='Urdaibaiko katalogoa'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/TP5TOSatomI/AAAAAAAABvQ/Njyl01StKEg/s72-c/CUBIERTA.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-1683540201999704789</id><published>2010-11-30T13:04:00.000-08:00</published><updated>2010-11-30T13:08:15.678-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='eee-uev'/><title type='text'>Euskal Espeleo Foroa... prest!</title><content type='html'>&lt;img style="width: 559px; height: 419px;" src="http://www.euskalespeleo.com/FotosDocs/eef.JPG" alt="" name="ImagenAmpliada" /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;Euskal Espeleologoen Elkargoko &lt;a href="http://www.euskalespeleo.com/index.php?doc=500&amp;amp;idioma=1"&gt;webgunetik&lt;/a&gt; hartutakua. &lt;/span&gt;&lt;div style=""&gt;&lt;p&gt;2010-XI-28: frogetan ibili eta gero, www.euskalespeleo.com webguneko sail berria aurkezteko eguna heldu da: &lt;a href="http://www.euskalespeleo.com/Foro/viewforum.php?f=1&amp;amp;menub=10" target="_blank"&gt;Euskal Espeleo Foroa&lt;/a&gt;. Oraindik aurrera, irakurle izatetik partehartzaile izatera pasatu zaitezkete. Galdetu, erantzun, eztabaidan aritu... hemen duzu euskal espeleologo guztiendako topagune berria.&lt;/p&gt;  &lt;p&gt; Erraza da bertan izena ematea (nahiz eta ia dena ingelesez egon):&lt;/p&gt;  &lt;ol&gt;&lt;li&gt; "Register" sakatu.&lt;/li&gt;&lt;li&gt; Erabilpen baldintzen testuan, "I agree" sakatu.&lt;/li&gt;&lt;li&gt; Sar itzazu erabiltzaile izena, emaila (birritan), pasahitza (birritan) eta idatz ezazu irudiko &lt;em style=""&gt;captcha&lt;/em&gt; kodea.&lt;/li&gt;&lt;/ol&gt;      &lt;p&gt; Euskaraz, frantsesez nahiz espainolezko mezuak ongi hartuak dira. Baldintza bakarra dago momentuz: norbere burua aurkeztea (ez da partaidetza anonimorik onartzen). Momentuz han gaude Maria, Javi, Santi, Serge, Arturo, Oier... eta seguraski mezu hau irakortzean beste asko ere sartuko direla. ¡Animo, zain gaituzue!&lt;/p&gt;                                              &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-1683540201999704789?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/1683540201999704789/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=1683540201999704789' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/1683540201999704789'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/1683540201999704789'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2010/11/euskal-espeleo-foroa-prest.html' title='Euskal Espeleo Foroa... prest!'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-8849131004529048460</id><published>2010-10-10T06:09:00.000-07:00</published><updated>2010-10-10T06:15:03.009-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='argazkiak'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='robbie shone'/><title type='text'>Robbie Shone espeleoargazkilarixa</title><content type='html'>Atzo komentau netsuen, Lezandipian, lekurik zatarrenetan be argazki polittak etara leikiazela. Jakin bihar.&lt;br /&gt;&lt;img style="cursor: -moz-zoom-out;" alt="http://www.shonephotography.com/wp-content/gallery/three-counties/3img_5698.jpg" src="http://www.shonephotography.com/wp-content/gallery/three-counties/3img_5698.jpg" /&gt;&lt;br /&gt;Hau dozue &lt;a href="http://www.shonephotography.com/"&gt;Robbie Shone argazkilarixan webgunia&lt;/a&gt;, ahua zabalik lagatzeko moduko erretratuekin.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-8849131004529048460?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/8849131004529048460/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=8849131004529048460' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/8849131004529048460'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/8849131004529048460'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2010/10/robbie-shone-espeleoargazkilarixa.html' title='Robbie Shone espeleoargazkilarixa'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-455855162401632789</id><published>2010-10-10T06:00:00.000-07:00</published><updated>2010-10-10T06:09:55.561-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='argitarapenak'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='haroun tazieff'/><title type='text'>“Le gouffre de la Pierre Saint Martin”, Haroun Tazieff.</title><content type='html'>&lt;!--[if gte mso 9]&gt;&lt;xml&gt;  &lt;w:worddocument&gt;   &lt;w:view&gt;Normal&lt;/w:View&gt;   &lt;w:zoom&gt;0&lt;/w:Zoom&gt;   &lt;w:hyphenationzone&gt;21&lt;/w:HyphenationZone&gt;   &lt;w:punctuationkerning/&gt;   &lt;w:validateagainstschemas/&gt;   &lt;w:saveifxmlinvalid&gt;false&lt;/w:SaveIfXMLInvalid&gt;   &lt;w:ignoremixedcontent&gt;false&lt;/w:IgnoreMixedContent&gt;   &lt;w:alwaysshowplaceholdertext&gt;false&lt;/w:AlwaysShowPlaceholderText&gt;   &lt;w:compatibility&gt;    &lt;w:breakwrappedtables/&gt;    &lt;w:snaptogridincell/&gt;    &lt;w:wraptextwithpunct/&gt;    &lt;w:useasianbreakrules/&gt;    &lt;w:dontgrowautofit/&gt;   &lt;/w:Compatibility&gt;   &lt;w:browserlevel&gt;MicrosoftInternetExplorer4&lt;/w:BrowserLevel&gt;  &lt;/w:WordDocument&gt; &lt;/xml&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte mso 9]&gt;&lt;xml&gt;  &lt;w:latentstyles deflockedstate="false" latentstylecount="156"&gt;  &lt;/w:LatentStyles&gt; &lt;/xml&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if !mso]&gt;&lt;object classid="clsid:38481807-CA0E-42D2-BF39-B33AF135CC4D" id="ieooui"&gt;&lt;/object&gt; &lt;style&gt; st1\:*{behavior:url(#ieooui) } &lt;/style&gt; &lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte mso 10]&gt; &lt;style&gt;  /* Style Definitions */  table.MsoNormalTable  {mso-style-name:"Tabla normal";  mso-tstyle-rowband-size:0;  mso-tstyle-colband-size:0;  mso-style-noshow:yes;  mso-style-parent:"";  mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt;  mso-para-margin:0cm;  mso-para-margin-bottom:.0001pt;  mso-pagination:widow-orphan;  font-size:10.0pt;  font-family:"Times New Roman";  mso-ansi-language:#0400;  mso-fareast-language:#0400;  mso-bidi-language:#0400;} &lt;/style&gt; &lt;![endif]--&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;img style="width: 309px; height: 205px;" alt="http://guadeloupedecouverte.pagesperso-orange.fr/images/IMAGES%20DE%20VOLCANS/HarounTazieff.jpg" src="http://guadeloupedecouverte.pagesperso-orange.fr/images/IMAGES%20DE%20VOLCANS/HarounTazieff.jpg" /&gt;&lt;/p&gt;    &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"&gt;Abentura liburu ederra. Parakaidista bat: vulcanologo eta abenturazalia, espeleologixan bape esperientziarik ez izan arren lagunak gonbidatu zebena leza honen esploraziñora, argazki eta pelikulan jasotzeko. Azkenian ez zuan hortan geratu: Marcel Loubensen istripu larrixa bertatik bertara bizitziaz aparte, esploraziñua jarraittu zeban taldian parte izan zuan. Bizipen extremo horrek kontatzerakuan, bere esperientzia faltia abantaillia dok: halako lekuetan lehelengotz barneratzen dan baten ikuspegixa askoz be intentsuagua dalako, eta Tazieffek bikain isladatzen jok hori bere idazkera arin eta periodistikuan. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;    &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"&gt;Liburu hau harrapaladan irakorri izanak be merezi jok komentarixorik, hainbeste errekor hautsi jittuadaz-eta: 5 bat ordu jarraixan pasau jittuadaz 118 pajina irakortzeko, frantsesez (%80ª ulertuta gitxi gora behera), eta zati haundi bat Marianon kotxian, Erronkarirako bidian. Aspaldittik najekan San Martin Harriko sistemia ezagutzeko gogua, eta aurten etorri dok amama. Otxolakuak antolatu juek espediziñua, baiña ez “klasiko normala”, ezpabeze eta “klasikuen artian klasikuena”. Lepineux potzua jaistia debekatuta egon dalako hogetamarka urtetan. Horretara, erlojuan kontra irakorri najittuan egun heroiko háren kronikak, leku háretatik pasatzian orduko bizipenetaz konszientiago izateko.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"&gt;Liburuan frantsesezko bertsiño orijinala &lt;a href="http://arsip.free.fr/index.php?option=com_content&amp;amp;task=blogsection&amp;amp;id=11&amp;amp;Itemid=43"&gt;ARSIP-en webgunian deskargau leike&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-455855162401632789?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/455855162401632789/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=455855162401632789' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/455855162401632789'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/455855162401632789'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2010/10/le-gouffre-de-la-pierre-saint-martin.html' title='“Le gouffre de la Pierre Saint Martin”, Haroun Tazieff.'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-5666026389895525830</id><published>2010-08-18T11:56:00.000-07:00</published><updated>2010-08-18T11:58:10.873-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='komunikabidiak'/><title type='text'>Erreportaia Urbasan (Canal6)</title><content type='html'>&lt;object width="480" height="385"&gt;&lt;param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/f_RiGyCTL6Q?fs=1&amp;amp;hl=es_ES"&gt;&lt;/param&gt;&lt;param name="allowFullScreen" value="true"&gt;&lt;/param&gt;&lt;param name="allowscriptaccess" value="always"&gt;&lt;/param&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/v/f_RiGyCTL6Q?fs=1&amp;amp;hl=es_ES" type="application/x-shockwave-flash" allowscriptaccess="always" allowfullscreen="true" width="480" height="385"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/object&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-5666026389895525830?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/5666026389895525830/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=5666026389895525830' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/5666026389895525830'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/5666026389895525830'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2010/08/erreportaia-urbasan-canal6.html' title='Erreportaia Urbasan (Canal6)'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-6858836713881599529</id><published>2010-07-19T07:54:00.000-07:00</published><updated>2010-07-19T08:09:41.248-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='leizetarraren txokoa'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='oier gorosabel'/><title type='text'>San Martin Harriko sistemako inpresiñuak</title><content type='html'>&lt;a href="http://actualid-ades.blogspot.com/2010/07/lepineux-verna.html"&gt;2010-VII-18ko trabesixan&lt;/a&gt; bizi izandakuak.&lt;p&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;img title="San Martin Harriko Leize sarrera" src="http://media.guregipuzkoa.net/photo/10261/10261_m.jpg" alt="San Martin Harriko Leize sarrera" /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"&gt;Sarrerako potzua ezagutzeko nekan gogo gehixena. Gaur egunian itxitta badago be, libre zeguaneko arrastuak billatzen pasau dot denporia. Nahiz eta 360 metroko bertikal ikaragarrixa izan (¡Illuntzarko lezakua lako 6!), inpresiñua ez da hainbestekua, bigurrixa izatian ez dirazelako 60 bat metro baiño gehixago tramuak ikusten. Hori bai, eten barik etortzen jatan gogora Lepineux aluak zelako “amama” topau zeban han, lehelengotz jaitsi zanian ¿eta zelan moldauko zan? ¿eta zelako rozamientuak zekazen kabliak?? Inpresiño gehixena beheko gelako urteeriak egin desta, kanpai formaduna, eta justu bertan sokak korapillauta, igoera/jaitsiera aparato aldaketia egin bihar izan dot. Urduri, eten barik gogoratzen nintzan-eta Loubens hortxe bertan jausi zala (glup).&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"&gt;Behin Lepineux gelan, zeozer jateko geratu gara. Bestiak amaittu aurretik nik ezin izan detsat tentaldixari eutsi eta han juan naiz bakarrik, bueltia emotera: hillobixa, kamillia eta epitafixo bat lokalizau eta bestiengana itzuli naiz.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;img title="San Martin Harriko leizea. Marcel Loubens-en oroitarria" src="http://media.guregipuzkoa.net/photo/10263/10263_m.jpg" alt="San Martin Harriko leizea. Marcel Loubens-en oroitarria" /&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"&gt;Dana batu eta bidia hartu dogunian, gelian barrenera juan gara, arrasto gehixago ikusitta: beste epitafixua –hil zan lekuan kontizu-, oroigarri batzu. Eta hondakin asko, 300 bat killo bai: espediziño arrastuak (esploraziño materixalak, altzairuzko kable bobinak... eskala mailla bat hartu dot errekuerdo modura) eta benetako zabor asko bebai. Bihar haundixa izango litzake, baiña gela hau garbitzia mereziko leuke.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"&gt;Elisabeh Casteret gelara sokaz jaitsitta, galdu egin gara: nahi barik bueltia emon eta sarrerako puntura bueltau gara. Bigarrenguan asmau dogu, eta korredorietan zihar sartu gara, Loubens gelara allegau arte: han errez-errez ezagutu dot Juaniton argazkixan lekua.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;img title="San Martin leizea. Barruko bigarren kanpamentua" src="http://media.guregipuzkoa.net/photo/10277/10277_m.jpg" alt="San Martin leizea. Barruko bigarren kanpamentua" /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"&gt;Hortik, erreka nagusira jaitsi gara, haitzulo osuan bere ondotik segitzeko. Bide nasai, eroso eta ikusgarrixa. Gela gehixago: Queffelec, Adelie... Tarteka-tarteka lagunei linterna indartsuak eskatu detsedaz, paretak ikusi ahal izateko: hain da haundixa dana, Larra azpiko mundu honetan... “Metroko tunelak” be ondo daka izena ipiñitta: anden moroko batetik juan gara oiñez-eta, errekia onduan trenbidian maillan genkala...&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"&gt;Chevalier gelia be ikaragarrixa begittandu jata tamañuan, illunan illunaz, eta 3º kanpamentuan billa gorutz juan naizenian, lagunak txindurrixak lez ikusten nittuan han beheian, errekan. Koba osuan eten bako harriduran egon naiz, pozarren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;img src="http://media.guregipuzkoa.net/photo/10272/10272_o.jpg" alt="http://media.guregipuzkoa.net/photo/10272/10272_o.jpg" height="472" width="299" /&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;st1:personname productid="La Vernara" st="on"&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"&gt;La Vernara&lt;/span&gt;&lt;/st1:personname&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"&gt; hurreratzen genguazela be, ezin izan detsat eutsi eta aurria hartu dot, hara lehelengo sartzeko gogoz. Emoziñua haundixa bai, eta hara allegautakuan oihartzuna probau eta, euforiko, “Belatxa” kantau detsat illuntasunari. Halan be, lagunei esandako moduan etxata hainbesterako irudittu. Inpresionantia bai, baña tira: haundixagua espero neban, ez dakitt. Gaiñera areto osuan sakabanauta dagozen emerjentzia argixak be, ba enkantua kenduko detse kontizu.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"&gt;Kanporako tunela bera be ikusgarrixa irudittu jata. Arphidiarako adarra be hartu dogu, baiña luzeria jakiñ ez, eta tira: atzera egin dogu.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;img src="http://media.guregipuzkoa.net/photo/10283/10283_o.jpg" alt="http://media.guregipuzkoa.net/photo/10283/10283_o.jpg" height="339" width="537" /&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"&gt;Bide batez esanda: Arphidia, ez da “Ar(f)idia” pronuntziatzen, hatxia aspirauta baiño; eta hatxia aspiratzen ez dakixanak “Ar(p)idia” esan biharko leuke. Euskeraz, frantsesez nahiz espaiñolez. Xiberotarrez arruntak diraz “PH”, “KH”, “TH” eta halako soiñuak (apheza, ekhia, ithürria).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"&gt;Beste gauza bat jakin gura neban, eta hala galdetu detsat Oscarri: “¿Ba ete da iñor San Martin Harriko Sistemako galerixa guztiak ezagutzen dabenik?”. Erantzuna espero nebana izan da: seguraski ezetz. Izan be, perspektibiakin ikusitta esploraziñuak 60 urte bete dittuez onezkero, eta ondiok ez dira amaittu: imajinau daigun 1951ian 25 urte zekazen mutikuak hogei urte pasau zittuala esploratzen, eta 1971ian errelebua hartzen detsan 25 urteko gaztiari bide nagusixak baiño ez detsaz erakusten. Honek ez dittu bide sekundarixuak ezagutuko, kroniketan irakorri eta topografian ikusitta ez ba da, eta bere esploraziñuen emaitzak 1991an sartutako jeneraziñuari erakutsiko detsaz. 2011an sartutakuak be ordurarte ezagututakuan zati bat baiño ez dau ikusiko –bide nagusixak- eta háretan oiñarrittuta segiduko dau esploratzen... Gaur egunian ezagutzen dan 100 kilometrotatik gorako topografixia halan dago eginda, zatika, eta ehundaka lagunen artian.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"&gt;Perspektiba honekin, norbera oso txikixa sentitzen da. Aspiraziño bakarra, tramo solte batzu ezagutu edo/eta esploratzera mugatu bihar da. Norbere denporan tokatzen dan misiñua ahalik eta onduen betetzera, eta listo. Etorkizunian biharbada suertatuko diraz sistema osua errekorriduko dabenak. Edo ez, eta galerixa sekundarixuak ez dittu sekulan iñork gehixago zapalduko...&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;(Oharra: argazki guztiak Juan San Martin espeleologuanak diraz, &lt;a href="http://www.euskalespeleo.com/index.php?doc=3013&amp;amp;idioma=1"&gt;artikulo honetatik&lt;/a&gt; etaratakuak)&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-6858836713881599529?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/6858836713881599529/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=6858836713881599529' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/6858836713881599529'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/6858836713881599529'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2010/07/san-martin-harriko-sistemako.html' title='San Martin Harriko sistemako inpresiñuak'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-8616256166162464633</id><published>2010-07-15T03:09:00.000-07:00</published><updated>2010-07-15T03:12:32.824-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='komunikabidiak'/><title type='text'>Bizkaia Irratixan</title><content type='html'>100715: Oier&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bizkaia Irratixan elkarrizketia. EEE-UEV eta EAE-ko Barne Sailak egindako sokorro fitxak eta alerta sistema barrixa.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-8616256166162464633?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/8616256166162464633/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=8616256166162464633' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/8616256166162464633'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/8616256166162464633'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2010/07/bizkaia-irratixan.html' title='Bizkaia Irratixan'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-9143867045706720697</id><published>2010-06-28T02:59:00.000-07:00</published><updated>2010-06-28T05:55:00.089-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='espeleosocorro'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Ispaster'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Espeleolaguntza'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='UEV'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='prentsa oharrak'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='eel'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Iñubija'/><title type='text'>Ispasterren, bizkaiko simulakrua</title><content type='html'>&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/TCh3v1DH03I/AAAAAAAABXg/S4y6J5OXPyo/s1600/socorro+i%C3%83%C2%B1ubija+%2830%29.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5487767809528681330" style="width: 320px; height: 212px;" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/TCh3v1DH03I/AAAAAAAABXg/S4y6J5OXPyo/s320/socorro+i%C3%B1ubija+%2830%29.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt; &lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/TCh4WUUjWFI/AAAAAAAABXo/hN8H5DWcY34/s1600/socorro+i%C3%83%C2%B1ubija+%282%29.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5487768470758316114" style="width: 149px; height: 211px;" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/TCh4WUUjWFI/AAAAAAAABXo/hN8H5DWcY34/s200/socorro+i%C3%B1ubija+%282%29.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt; &lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/TCh3fYWv9-I/AAAAAAAABXY/dJdCiogrOvc/s1600/socorro+i%C3%83%C2%B1ubija.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5487767526948468706" style="width: 149px; height: 211px;" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/TCh3fYWv9-I/AAAAAAAABXY/dJdCiogrOvc/s200/socorro+i%C3%B1ubija.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/TCh2nY9SZpI/AAAAAAAABXI/efLHLgwGne4/s1600/socorro+i%C3%83%C2%B1ubija+%2813%29.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5487766565037434514" style="display: block; margin: 0px auto 10px; width: 400px; height: 265px; text-align: center;" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/TCh2nY9SZpI/AAAAAAAABXI/efLHLgwGne4/s400/socorro+i%C3%B1ubija+%2813%29.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;div&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/TCh149DumFI/AAAAAAAABW4/mGRfRXpJBb4/s1600/socorro+i%C3%83%C2%B1ubija+%2820%29.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5487765767274272850" style="width: 181px; height: 264px;" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/TCh149DumFI/AAAAAAAABW4/mGRfRXpJBb4/s320/socorro+i%C3%B1ubija+%2820%29.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt; &lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/TCh2OmMnLLI/AAAAAAAABXA/IEK8JJOgRrs/s1600/socorro+i%C3%83%C2%B1ubija+%2815%29.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5487766139094641842" style="width: 400px; height: 265px;" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/TCh2OmMnLLI/AAAAAAAABXA/IEK8JJOgRrs/s400/socorro+i%C3%B1ubija+%2815%29.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;div&gt;&lt;div&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/TCh1Y5zHuBI/AAAAAAAABWw/hhmIWNuQwag/s1600/socorro+i%C3%83%C2%B1ubija+%2822%29.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5487765216643495954" style="width: 137px; height: 212px;" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/TCh1Y5zHuBI/AAAAAAAABWw/hhmIWNuQwag/s320/socorro+i%C3%B1ubija+%2822%29.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/TCh0b1vl_SI/AAAAAAAABWo/0Vqxqp5J8io/s1600/socorro+i%C3%83%C2%B1ubija+%286%29.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5487764167582940450" style="width: 175px; height: 212px;" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/TCh0b1vl_SI/AAAAAAAABWo/0Vqxqp5J8io/s320/socorro+i%C3%B1ubija+%286%29.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt; &lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/TChzaQniaQI/AAAAAAAABWY/--xn1EI_yEI/s1600/socorro+i%C3%83%C2%B1ubija+%287%29.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5487763040925542658" style="width: 320px; height: 212px;" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/TChzaQniaQI/AAAAAAAABWY/--xn1EI_yEI/s320/socorro+i%C3%B1ubija+%287%29.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/TChy60aflTI/AAAAAAAABWQ/dITQGTYHs2M/s1600/socorro+i%C3%83%C2%B1ubija+%2831%29.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5487762500778693938" style="display: block; margin: 0px auto 10px; width: 400px; height: 265px; text-align: center;" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/TChy60aflTI/AAAAAAAABWQ/dITQGTYHs2M/s400/socorro+i%C3%B1ubija+%2831%29.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ADES espeleologia taldia&lt;br /&gt;Urdaibai, Lea eta Artibai&lt;br /&gt;********************&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Asteburu honetan, Euskal Espeleo Laguntza erakundiak Bizkaiko Erreskate Ariketak burutu dittu Ispasterren. Ohiko moduan, Bizkaia osoko soroslietaz aparte Gipuzkoa, Nafarroa eta Arabako hainbeste espeleologo hurreratu dira. Izan be, hónek ariketok aukera bikaiña emoten dabe urtian behin burutzen dan Simulakro Orokorrera entrenauta juateko, eta, zelan ez, edozein momentutan gertatu leiken istripu baten aurrian hobeto erantzuteko.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;********************&lt;br /&gt;http://actualid-ades.blogspot.com/&lt;br /&gt;ades@euskalnet.net&lt;br /&gt;94 - 625 23 52&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-9143867045706720697?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/9143867045706720697/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=9143867045706720697' title='1 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/9143867045706720697'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/9143867045706720697'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2010/06/ispasterren-bizkaiko-simulakro.html' title='Ispasterren, bizkaiko simulakrua'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/TCh3v1DH03I/AAAAAAAABXg/S4y6J5OXPyo/s72-c/socorro+i%C3%B1ubija+%2830%29.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-6582949879787063477</id><published>2010-05-31T07:20:00.000-07:00</published><updated>2010-05-31T07:39:28.087-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='bermio'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='hitzaldia'/><title type='text'>Bermeoko hitzaldia</title><content type='html'>&lt;div&gt;Ingurumen Astea 2010 Bermioko Udalak antolatzen du, Nestor Basterretxea Aretoan, ekainaren 3an arratsaldeko 19.30 hitzladia "Kobazuloak. Barrualdeko mendia" emango du Gotzon Aranzabalek ADES taldeko laguna.&lt;/div&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5477443551516864962" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; CURSOR: hand; HEIGHT: 369px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/TAPJ461qscI/AAAAAAAABVY/tvKPDAvpjm0/s400/BANDEROLA.jpg" border="0" /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-6582949879787063477?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/6582949879787063477/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=6582949879787063477' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/6582949879787063477'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/6582949879787063477'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2010/05/bermeoko-hitzaldia.html' title='Bermeoko hitzaldia'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/TAPJ461qscI/AAAAAAAABVY/tvKPDAvpjm0/s72-c/BANDEROLA.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-8365902018629400540</id><published>2010-04-12T13:55:00.000-07:00</published><updated>2010-04-12T14:06:04.211-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='artikuluak'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='oier gorosabel'/><title type='text'>Grupos que se quedan sin gente,  y además se ahostian</title><content type='html'>&lt;meta equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8"&gt;&lt;meta name="ProgId" content="Word.Document"&gt;&lt;meta name="Generator" content="Microsoft Word 11"&gt;&lt;meta name="Originator" content="Microsoft Word 11"&gt;&lt;link rel="File-List" href="file:///E:%5CDOCUME%7E1%5COier%5CCONFIG%7E1%5CTemp%5Cmsohtml1%5C01%5Cclip_filelist.xml"&gt;&lt;!--[if gte mso 9]&gt;&lt;xml&gt;  &lt;w:worddocument&gt;   &lt;w:view&gt;Normal&lt;/w:View&gt;   &lt;w:zoom&gt;0&lt;/w:Zoom&gt;   &lt;w:hyphenationzone&gt;21&lt;/w:HyphenationZone&gt;   &lt;w:punctuationkerning/&gt;   &lt;w:validateagainstschemas/&gt;   &lt;w:saveifxmlinvalid&gt;false&lt;/w:SaveIfXMLInvalid&gt;   &lt;w:ignoremixedcontent&gt;false&lt;/w:IgnoreMixedContent&gt;   &lt;w:alwaysshowplaceholdertext&gt;false&lt;/w:AlwaysShowPlaceholderText&gt;   &lt;w:compatibility&gt;    &lt;w:breakwrappedtables/&gt;    &lt;w:snaptogridincell/&gt;    &lt;w:wraptextwithpunct/&gt;    &lt;w:useasianbreakrules/&gt;    &lt;w:dontgrowautofit/&gt;   &lt;/w:Compatibility&gt;   &lt;w:browserlevel&gt;MicrosoftInternetExplorer4&lt;/w:BrowserLevel&gt;  &lt;/w:WordDocument&gt; &lt;/xml&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte mso 9]&gt;&lt;xml&gt;  &lt;w:latentstyles deflockedstate="false" latentstylecount="156"&gt;  &lt;/w:LatentStyles&gt; &lt;/xml&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;style&gt; &lt;!--  /* Font Definitions */  @font-face 	{font-family:Wingdings; 	panose-1:5 0 0 0 0 0 0 0 0 0; 	mso-font-charset:2; 	mso-generic-font-family:auto; 	mso-font-pitch:variable; 	mso-font-signature:0 268435456 0 0 -2147483648 0;}  /* Style Definitions */  p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal 	{mso-style-parent:""; 	margin:0cm; 	margin-bottom:.0001pt; 	mso-pagination:widow-orphan; 	font-size:12.0pt; 	font-family:"Times New Roman"; 	mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} a:link, span.MsoHyperlink 	{color:blue; 	text-decoration:underline; 	text-underline:single;} a:visited, span.MsoHyperlinkFollowed 	{color:purple; 	text-decoration:underline; 	text-underline:single;} @page Section1 	{size:595.3pt 841.9pt; 	margin:70.85pt 3.0cm 70.85pt 3.0cm; 	mso-header-margin:35.4pt; 	mso-footer-margin:35.4pt; 	mso-paper-source:0;} div.Section1 	{page:Section1;}  /* List Definitions */  @list l0 	{mso-list-id:316959309; 	mso-list-type:hybrid; 	mso-list-template-ids:-1000177960 201981953 201981955 201981957 201981953 201981955 201981957 201981953 201981955 201981957;} @list l0:level1 	{mso-level-number-format:bullet; 	mso-level-text:; 	mso-level-tab-stop:36.0pt; 	mso-level-number-position:left; 	text-indent:-18.0pt; 	font-family:Symbol;} @list l1 	{mso-list-id:613099302; 	mso-list-type:hybrid; 	mso-list-template-ids:-360514326 201981953 201981955 201981957 201981953 201981955 201981957 201981953 201981955 201981957;} @list l1:level1 	{mso-level-start-at:0; 	mso-level-number-format:bullet; 	mso-level-text:; 	mso-level-tab-stop:36.0pt; 	mso-level-number-position:left; 	text-indent:-18.0pt; 	font-family:Symbol; 	mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; 	mso-bidi-font-family:"Times New Roman";} ol 	{margin-bottom:0cm;} ul 	{margin-bottom:0cm;} --&gt; &lt;/style&gt;&lt;!--[if gte mso 10]&gt; &lt;style&gt;  /* Style Definitions */  table.MsoNormalTable 	{mso-style-name:"Tabla normal"; 	mso-tstyle-rowband-size:0; 	mso-tstyle-colband-size:0; 	mso-style-noshow:yes; 	mso-style-parent:""; 	mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; 	mso-para-margin:0cm; 	mso-para-margin-bottom:.0001pt; 	mso-pagination:widow-orphan; 	font-size:10.0pt; 	font-family:"Times New Roman"; 	mso-ansi-language:#0400; 	mso-fareast-language:#0400; 	mso-bidi-language:#0400;} &lt;/style&gt; &lt;![endif]--&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: center;" align="center"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: center;" align="center"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: center;" align="center"&gt;&lt;img style="cursor: -moz-zoom-out; width: 641px; height: 307px;" alt="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/2/2b/Ri%C3%B1a_a_garrotazos.jpg" src="http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/2/2b/Ri%C3%B1a_a_garrotazos.jpg" /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: center;" align="center"&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;span style="font-size:23pt;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: center;" align="center"&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;span style="font-size:23pt;"&gt;Grupos que se quedan sin gente, &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: center;" align="center"&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;span style="font-size:23pt;"&gt;y además se ahostian&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="margin-left: 234pt; text-align: right;" align="right"&gt;&lt;i style=""&gt;&lt;br /&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-left: 234pt; text-align: right;" align="right"&gt;&lt;i style=""&gt;Oier Gorosabel Larrañaga&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="margin-left: 234pt; text-align: right;" align="right"&gt;&lt;i style=""&gt;ADES Espeleologia Taldia (Gernika-Lumo)&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="margin-left: 234pt; text-align: right;" align="right"&gt;&lt;br /&gt;&lt;i style=""&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;i style=""&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;a href="http://jardunaldiak.blogspot.com/"&gt;XXVII Jardunaldixetarako hitzaldixa&lt;/a&gt; prestau nebanian ba nekixan nahiko ikuspegi extraterrestria zala neuria. Hain zuzen be, horretxegaittik interesatzen jatan hainbeste: ba dakidalako etorribarri baten ikuspegixa aberasgarrixa izaten dala, batzutan. Zorixonez, oinguan be hala suertau dala emoten dau; hitzaldi hartan oiñarrittutako testuak difusiño nahikua izaten dihardu behintzat, espeleologuen artian (billatu Googlen “grupos que se quedan sin gente” eta ikusi).&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;Ordutik hona behin baiño gehixagotan berba egin dot gai horretaz, ADES-eko zein beste taldetako espeleologuekin; mundu honetako azpi-joko eta trapu zikin batzu ezagutzeko aukeria izan dot bebai. Horren ondorixoz gaur egunian ez dot bardin pentsatzen; orduko kandidotasuna beste ikuspegi mingotxagua bihurtu jata, halabiharrez. Edozelan be, esperantzia ez dot galdu; ikuspegi aldaketa honek beste posiziño baten kokatzen nau, eta bertatik tiro egitteko aukeria ez dot galduko, espeleologixia lastratzen daben hare-zakua angulo desbardiñetatik zulatzeko.&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;Azken urtietan hainbeste lekutan izan dot espeleologixiari buruz idatzi edo berba egitteko aukeria. Horrekin kritikak etorri jataz, jakiña; baiña hori ez da txarra, komenigarrixa eta eskertzekua baiño. Ez da hori atentziñua deittu destana. Beste gauza bat izan da, juan dan bi hiru-urtetik hona nahi baiño gehixagotan gertatutakua: zeozer idatzi, inozenteki nere ustez, eta nunbaitten argittaratu. Halako baten lagunan deixa dator: &lt;/p&gt;  &lt;ul style="margin-top: 0cm;" type="disc"&gt;&lt;li class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;i style=""&gt;Aizu Oier, ¿zelan      ipiñi dozu ba Urlixa halako taldekua dala? ¿Ez dakizu aspaldi hasarre      dagozela, ala? &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/i&gt;&lt;/li&gt;&lt;li class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;i style=""&gt;Bueno, ez      desta iñok ezer esan ta... ¿zelan jakingo neban ba?&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/i&gt;&lt;/li&gt;&lt;li class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;i style=""&gt;Ba ointxe esaten      nabil nik: (&lt;/i&gt;ipiñi hamen trapu zikiñen azalpena&lt;i style=""&gt;). Beraz hobe dozu hori blogetik kentzia, bestela...&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/i&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;Hau ez jata behin edo birrittan gertatu gero: zazpi-zortzi bidar bai. Kontua da gure taldian ez dagola ohittura haundirik bestiei buruz txarto berba egitteko. Hori dala ta, taldian urte gitxi daroiaguzenei eziñezkua jaku azpiko kontu hónek jakitzia: hasarre pertsonalak... expultsiñuak... harremanak etenda daken taldiak... plagiuak... Azkenian erdi adarra jotzen, baiña erdi nazkatuta bebai “Liburu Baltz” bat idazteko eskatu izan detset taldekidiei, zeintzuk zeiñekin hasarre dagozen behingoz jakitzeko eta hankarik gehixago ez sartzeko.&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;Teorixa bat dakat (teorixa guztien modura, kuestionaua izateko eta moldatzeko sortutakua). Badirudi espeleologuen artian hezkuntza mailla bajuko jente gehixago dagola, populaziño orokorrian baiño. Baiña ondo ulertidazue: hezkuntza mailliak ez dakalako zerikusirik ikasketa mailliakin. Unibertsidadian ikasittako jente zazkar asko dago, arazuak berbaz konpontzen ez dakixana, empatía kontzeptua ulertzeko kapaza ez dana, eta gatazka baten aurrian birauak bota eta alde egitteko baiño ez dabena balio. Hezkuntza falta honen arrazoia ez dot ezagutzen baiña: ¿kobazuluetako hezetasun maillia, acetileno gasen arnasketia? Zeozer arrarua bai. Izan be, hasarre eta ezinikusixen “arrazoiak” ezagututa, ez dot momentuz baleko beste motiborik topau.&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;Konklusiño probisionak batzuk be etara dittudaz onezkero.&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;span style="font-size:18pt;"&gt;1º konklusiñua&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;i style=""&gt;&lt;br /&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;i style=""&gt;Espeleologia talde batzuen &lt;b style=""&gt;“dirua irabazteko asmua” ez da arazo bat, berez&lt;/b&gt;. Espeleologiatik bizimodua etara leikenak, ¿zergaittik ez dau egingo ba? ¡Hori suertia beria, hainbeste gustatzen jakona ogibide bihurtu! Neuk be egingo neuke.&lt;br /&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;i style=""&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;span style="font-size:18pt;"&gt;2º konklusiñua&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;i style=""&gt;&lt;br /&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;i style=""&gt;Arazuak &lt;b style=""&gt;irabazi-nahixak ekarri leiken korrupziñotik&lt;/b&gt; datoz. Dirua tentaldi haundixa da, eta modu ez etikuan portatzera eruaten dau askotan: &lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;  &lt;ul style="margin-top: 0cm;" type="disc"&gt;&lt;li class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;i style=""&gt;Elkarlanian bildutako      informaziñua batek “sekuestratzia”.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/i&gt;&lt;/li&gt;&lt;li class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;i style=""&gt;Jokabide      monopolistikuak.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/i&gt;&lt;/li&gt;&lt;li class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;i style=""&gt;Beste talde      batek bildutako datuak norberanak modura saldu..&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/i&gt;&lt;/li&gt;&lt;li class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;i style=""&gt;Subentziñoren      bat lortziarren beste talde baten biharra zapaldu.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/i&gt;&lt;/li&gt;&lt;li class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;i style=""&gt;“Amateur”      denporan beste taldien laguntzia jaso, eta “profesional” bihurtutakuan      laguntza bera bestiei ukatu.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/i&gt;&lt;/li&gt;&lt;li class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;i style=""&gt;...&lt;/i&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;b style=""&gt;&lt;span style="font-size:18pt;"&gt;3º konklusiñua&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;i style=""&gt;&lt;br /&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;i style=""&gt;Hónek arazo txiki guztiak beste arazo sorrago bat dakarre: &lt;b style=""&gt;oin dala 50 urte baiño gehixagotik datorren elkarlan tradiziñua etetia&lt;/b&gt;, hala egixa. Oiñ arte ikusi ahal izan dotenez, euskal espeleologia taldiak kolaboraziño desinteresaua mantendu izan dabe ixa beti, &lt;a href="http://www.euskalespeleo.com/"&gt;EEE-UEV&lt;/a&gt; erakunde barruan nahiz bestela. Hori mantendu biharreko baloria da, eta talde batzuen dirua-irabazteko-asmo errespetagarri horrek ez leuke zertan oztopatu bihar elkarlan zientifiko amankomunan jarraipena.&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;i style=""&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;Esandako moduan, espeleologixa munduan urte gitxi daroiagunoi gatxa egitten jaku hasarre batzun arrazoiak ulertzia, batez be antxiñan gertatutako gatazka fosilizauen kasuan. Batzutan honek egoera xelebre eta interesgarrixetara eruan gaitzake, esate baterako A eta B taldian sartzen diran gaztiak alkar gorrotatzen ikasten badabe (arrazoiak oso ondo ulertu barik), edo zaharren esanei entzungor eginda kolaboratzen hasten badira... Biharbada azken hori izan leike jarraitzeko biderik egokixena: espeleologo zaharrak euren ezinikusixa gainditzeko kapazak ez badira, gaztiak egittia. Acetileno Gasan Aroa amaitziakin batera, ia espeleologo barrixen garunak kapazaguak bihurtzen diran gauzak lasai diskutidu eta alkarrekin konpondu ahal izateko...&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style="margin-left: 252pt; text-align: center;" align="center"&gt;Lekeitio, 2010ko Apirillan 12xa.&lt;/p&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-8365902018629400540?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/8365902018629400540/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=8365902018629400540' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/8365902018629400540'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/8365902018629400540'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2010/04/grupos-que-se-quedan-sin-gente-y-ademas_12.html' title='Grupos que se quedan sin gente,  y además se ahostian'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-2119418187356992443</id><published>2010-03-31T23:50:00.000-07:00</published><updated>2010-03-31T23:52:33.997-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='eee xxviii'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='jardunaldixak'/><title type='text'>28. Euskal Espeleologia Jardunaldiak Oñatin</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.euskalespeleo.com/"&gt;EEE-ko webgunian&lt;/a&gt; irakorri dogunez...&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Antolatzaileak webgune hau prestatu dute Jardunaldei buruzko informazio osoarekin:&lt;br /&gt;&lt;a href="http://sites.google.com/site/28espeleojardunaldiak/"&gt;http://sites.google.com/site/28espeleojardunaldiak/&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Gogora ezazue garrantzitsua dela haiendako lehen bait lehen jakitea zenbat jende goazen, jardunaldi guztietarako edo ez, tailerretan parte hartuko dugun...  antolakuntza eta ekonomia errazteko.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Beraz agudo egin itzazue tramiteak!&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-2119418187356992443?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/2119418187356992443/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=2119418187356992443' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/2119418187356992443'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/2119418187356992443'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2010/03/28-euskal-espeleologia-jardunaldiak.html' title='28. Euskal Espeleologia Jardunaldiak Oñatin'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-6733215761646995635</id><published>2010-03-24T06:27:00.000-07:00</published><updated>2010-03-24T06:30:03.089-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='komunikabidiak'/><title type='text'>Bizkaia Irratixan</title><content type='html'>&lt;img alt="http://www.euskosare.org/euskal_herria/bizkaia_irratia_entrevistas_diaspora/image_small" src="http://www.euskosare.org/euskal_herria/bizkaia_irratia_entrevistas_diaspora/image_small" /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;10-III-24: Oier.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bizkaia irratikuekin elkarrizketia. 11.45-12.00 tartian egin dogu, Aulestiako kobei buruz.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-6733215761646995635?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/6733215761646995635/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=6733215761646995635' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/6733215761646995635'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/6733215761646995635'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2010/03/bizkaia-irratixan.html' title='Bizkaia Irratixan'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-5793028437040229465</id><published>2010-03-23T06:34:00.000-07:00</published><updated>2010-03-24T06:34:52.038-07:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='argitarapenak'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='lamiñak'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='berriatua'/><title type='text'>Lamiñetako kartela</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/armina-laminak-trabesixan/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=image" border="0"&gt;&lt;img src="http://irudiak.argazkiak.org/2295808dc2fbfbf69b6ed76129358c4a_c.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;small&gt;&lt;br /&gt;&lt;/small&gt;&lt;meta equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8"&gt;&lt;meta name="ProgId" content="Word.Document"&gt;&lt;meta name="Generator" content="Microsoft Word 11"&gt;&lt;meta name="Originator" content="Microsoft  Word 11"&gt;&lt;link rel="File-List" href="file:///E:%5CDOCUME%7E1%5COier%5CCONFIG%7E1%5CTemp%5Cmsohtml1%5C01%5Cclip_filelist.xml"&gt;&lt;!--[if gte mso 9]&gt;&lt;xml&gt;  &lt;w:worddocument&gt;   &lt;w:view&gt;Normal&lt;/w:View&gt;   &lt;w:zoom&gt;0&lt;/w:Zoom&gt;   &lt;w:hyphenationzone&gt;21&lt;/w:HyphenationZone&gt;   &lt;w:punctuationkerning/&gt;   &lt;w:validateagainstschemas/&gt;   &lt;w:saveifxmlinvalid&gt;false&lt;/w:SaveIfXMLInvalid&gt;   &lt;w:ignoremixedcontent&gt;false&lt;/w:IgnoreMixedContent&gt;   &lt;w:alwaysshowplaceholdertext&gt;false&lt;/w:AlwaysShowPlaceholderText&gt;   &lt;w:compatibility&gt;    &lt;w:breakwrappedtables/&gt;    &lt;w:snaptogridincell/&gt;    &lt;w:wraptextwithpunct/&gt;    &lt;w:useasianbreakrules/&gt;    &lt;w:dontgrowautofit/&gt;   &lt;/w:Compatibility&gt;   &lt;w:browserlevel&gt;MicrosoftInternetExplorer4&lt;/w:BrowserLevel&gt;  &lt;/w:WordDocument&gt; &lt;/xml&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte mso 9]&gt;&lt;xml&gt;  &lt;w:latentstyles deflockedstate="false" latentstylecount="156"&gt;  &lt;/w:LatentStyles&gt; &lt;/xml&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;style&gt; &lt;!--  /* Style Definitions */  p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal 	{mso-style-parent:""; 	margin:0cm; 	margin-bottom:.0001pt; 	mso-pagination:none; 	font-size:12.0pt; 	mso-bidi-font-size:10.0pt; 	font-family:"Times New Roman"; 	mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; 	mso-ansi-language:ES-TRAD; 	layout-grid-mode:line;} @page Section1 	{size:612.0pt 792.0pt; 	margin:70.85pt 3.0cm 70.85pt 3.0cm; 	mso-header-margin:36.0pt; 	mso-footer-margin:36.0pt; 	mso-paper-source:0;} div.Section1 	{page:Section1;} --&gt; &lt;/style&gt;&lt;!--[if gte mso 10]&gt; &lt;style&gt;  /* Style Definitions */  table.MsoNormalTable 	{mso-style-name:"Tabla normal"; 	mso-tstyle-rowband-size:0; 	mso-tstyle-colband-size:0; 	mso-style-noshow:yes; 	mso-style-parent:""; 	mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; 	mso-para-margin:0cm; 	mso-para-margin-bottom:.0001pt; 	mso-pagination:widow-orphan; 	font-size:10.0pt; 	font-family:"Times New Roman"; 	mso-ansi-language:#0400; 	mso-fareast-language:#0400; 	mso-bidi-language:#0400;} &lt;/style&gt; &lt;![endif]--&gt;   &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"&gt;10-III-23: Oier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;   &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"&gt;Armiñako sarrerako  informaziño-orri probisionala falta zan, eta barriro ipiñi dot. Oinguan  spit bi eta torlojuekin lotuta, zaborrik ez sortzeko.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-5793028437040229465?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/5793028437040229465/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=5793028437040229465' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/5793028437040229465'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/5793028437040229465'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2010/03/laminetako-kartela.html' title='Lamiñetako kartela'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-208478395802115088</id><published>2010-03-07T11:49:00.000-08:00</published><updated>2010-03-07T11:57:47.082-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='argitarapenak'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='santiago urrutia'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='gotzon aranzabal'/><title type='text'>Karaitza 17</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/karaitza-17/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=image" border="0"&gt;&lt;img src="http://irudiak.argazkiak.org/bce7757e5b73d70ff1061390c6bd42eb_c.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;small&gt;Argazkiak.org | &lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/karaitza-17/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;Karaitza 17&lt;/a&gt; © cc-by-sa: &lt;a href="http://www.argazkiak.org/ades?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;ades&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/small&gt;&lt;meta equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8"&gt;&lt;meta name="ProgId" content="Word.Document"&gt;&lt;meta name="Generator" content="Microsoft Word 11"&gt;&lt;meta name="Originator" content="Microsoft Word 11"&gt;&lt;link rel="File-List" href="file:///E:%5CDOCUME%7E1%5COier%5CCONFIG%7E1%5CTemp%5Cmsohtml1%5C01%5Cclip_filelist.xml"&gt;&lt;!--[if gte mso 9]&gt;&lt;xml&gt;  &lt;w:worddocument&gt;   &lt;w:view&gt;Normal&lt;/w:View&gt;   &lt;w:zoom&gt;0&lt;/w:Zoom&gt;   &lt;w:hyphenationzone&gt;21&lt;/w:HyphenationZone&gt;   &lt;w:punctuationkerning/&gt;   &lt;w:validateagainstschemas/&gt;   &lt;w:saveifxmlinvalid&gt;false&lt;/w:SaveIfXMLInvalid&gt;   &lt;w:ignoremixedcontent&gt;false&lt;/w:IgnoreMixedContent&gt;   &lt;w:alwaysshowplaceholdertext&gt;false&lt;/w:AlwaysShowPlaceholderText&gt;   &lt;w:compatibility&gt;    &lt;w:breakwrappedtables/&gt;    &lt;w:snaptogridincell/&gt;    &lt;w:wraptextwithpunct/&gt;    &lt;w:useasianbreakrules/&gt;    &lt;w:dontgrowautofit/&gt;   &lt;/w:Compatibility&gt;   &lt;w:browserlevel&gt;MicrosoftInternetExplorer4&lt;/w:BrowserLevel&gt;  &lt;/w:WordDocument&gt; &lt;/xml&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte mso 9]&gt;&lt;xml&gt;  &lt;w:latentstyles deflockedstate="false" latentstylecount="156"&gt;  &lt;/w:LatentStyles&gt; &lt;/xml&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;style&gt; &lt;!--  /* Style Definitions */  p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal 	{mso-style-parent:""; 	margin:0cm; 	margin-bottom:.0001pt; 	mso-pagination:none; 	font-size:12.0pt; 	mso-bidi-font-size:10.0pt; 	font-family:"Times New Roman"; 	mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; 	mso-ansi-language:ES-TRAD; 	layout-grid-mode:line;} @page Section1 	{size:612.0pt 792.0pt; 	margin:70.85pt 3.0cm 70.85pt 3.0cm; 	mso-header-margin:36.0pt; 	mso-footer-margin:36.0pt; 	mso-paper-source:0;} div.Section1 	{page:Section1;} --&gt; &lt;/style&gt;&lt;!--[if gte mso 10]&gt; &lt;style&gt;  /* Style Definitions */  table.MsoNormalTable 	{mso-style-name:"Tabla normal"; 	mso-tstyle-rowband-size:0; 	mso-tstyle-colband-size:0; 	mso-style-noshow:yes; 	mso-style-parent:""; 	mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; 	mso-para-margin:0cm; 	mso-para-margin-bottom:.0001pt; 	mso-pagination:widow-orphan; 	font-size:10.0pt; 	font-family:"Times New Roman"; 	mso-ansi-language:#0400; 	mso-fareast-language:#0400; 	mso-bidi-language:#0400;} &lt;/style&gt; &lt;![endif]--&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;meta equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8"&gt;&lt;meta name="ProgId" content="Word.Document"&gt;&lt;meta name="Generator" content="Microsoft Word 11"&gt;&lt;meta name="Originator" content="Microsoft Word 11"&gt;&lt;link rel="File-List" href="file:///E:%5CDOCUME%7E1%5COier%5CCONFIG%7E1%5CTemp%5Cmsohtml1%5C01%5Cclip_filelist.xml"&gt;&lt;!--[if gte mso 9]&gt;&lt;xml&gt;  &lt;w:worddocument&gt;   &lt;w:view&gt;Normal&lt;/w:View&gt;   &lt;w:zoom&gt;0&lt;/w:Zoom&gt;   &lt;w:hyphenationzone&gt;21&lt;/w:HyphenationZone&gt;   &lt;w:punctuationkerning/&gt;   &lt;w:validateagainstschemas/&gt;   &lt;w:saveifxmlinvalid&gt;false&lt;/w:SaveIfXMLInvalid&gt;   &lt;w:ignoremixedcontent&gt;false&lt;/w:IgnoreMixedContent&gt;   &lt;w:alwaysshowplaceholdertext&gt;false&lt;/w:AlwaysShowPlaceholderText&gt;   &lt;w:compatibility&gt;    &lt;w:breakwrappedtables/&gt;    &lt;w:snaptogridincell/&gt;    &lt;w:wraptextwithpunct/&gt;    &lt;w:useasianbreakrules/&gt;    &lt;w:dontgrowautofit/&gt;   &lt;/w:Compatibility&gt;   &lt;w:browserlevel&gt;MicrosoftInternetExplorer4&lt;/w:BrowserLevel&gt;  &lt;/w:WordDocument&gt; &lt;/xml&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte mso 9]&gt;&lt;xml&gt;  &lt;w:latentstyles deflockedstate="false" latentstylecount="156"&gt;  &lt;/w:LatentStyles&gt; &lt;/xml&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;style&gt; &lt;!--  /* Style Definitions */  p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal 	{mso-style-parent:""; 	margin:0cm; 	margin-bottom:.0001pt; 	mso-pagination:none; 	font-size:12.0pt; 	mso-bidi-font-size:10.0pt; 	font-family:"Times New Roman"; 	mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; 	mso-ansi-language:ES-TRAD; 	layout-grid-mode:line;} @page Section1 	{size:612.0pt 792.0pt; 	margin:70.85pt 3.0cm 70.85pt 3.0cm; 	mso-header-margin:36.0pt; 	mso-footer-margin:36.0pt; 	mso-paper-source:0;} div.Section1 	{page:Section1;} --&gt; &lt;/style&gt;&lt;!--[if gte mso 10]&gt; &lt;style&gt;  /* Style Definitions */  table.MsoNormalTable 	{mso-style-name:"Tabla normal"; 	mso-tstyle-rowband-size:0; 	mso-tstyle-colband-size:0; 	mso-style-noshow:yes; 	mso-style-parent:""; 	mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; 	mso-para-margin:0cm; 	mso-para-margin-bottom:.0001pt; 	mso-pagination:widow-orphan; 	font-size:10.0pt; 	font-family:"Times New Roman"; 	mso-ansi-language:#0400; 	mso-fareast-language:#0400; 	mso-bidi-language:#0400;} &lt;/style&gt; &lt;![endif]--&gt;  &lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"&gt;EEE-eko aldizkaria barriro be argitaratu da. 1992xan lehelengo alia argitaratu zanetik gitxik uste zeben hainbeste iraungo zebanik, baiña hara: hamen dago 17garren alia, eta ez mailla zientifiko txikixakin. Beste kontenido interesgarri askoren artian, ADES-eko Gotzon eta Santik Lezateri buruz egindako artikulua be ba dator. Aldizkarixan edukiñan erreferentzia gehixago &lt;a href="http://www.euskalespeleo.com/index.php?doc=3009&amp;amp;idioma=1"&gt;EEE-ko webgunian dozue&lt;/a&gt;, eta seguraski laster PDF-n deskargatzeko moduan egongo da.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p&gt;&lt;/p&gt; &lt;br /&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-208478395802115088?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/208478395802115088/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=208478395802115088' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/208478395802115088'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/208478395802115088'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2010/03/karaitza-17.html' title='Karaitza 17'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-3761496521068114463</id><published>2010-03-01T10:52:00.000-08:00</published><updated>2010-03-01T11:05:33.100-08:00</updated><title type='text'>UDALAITZEN HAZI GAZTEA EREIN DA</title><content type='html'>&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/S4wP8PqxVHI/AAAAAAAABO4/FFpd37Hz2zw/s1600-h/image_preview%5B1%5D.jpg"&gt;&lt;img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 312px; height: 400px;" src="http://4.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/S4wP8PqxVHI/AAAAAAAABO4/FFpd37Hz2zw/s400/image_preview%5B1%5D.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5443743577256580210" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Aupa Joseba! &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Gogorra da;Ez duzu nire berririk edukiko,badakit,baina barruko beharrizana asetzeko idazten dizut,oso zaila egiten zaigu pertsonoi horrelako gauzak besterik gabe onartzea,horregatik sortzen dira errituak adibidez,nahiz eta betikoen zalea ez naizen.Beste zenbait kasutan bezala,ez dut jakiten zer egin,zer egin litekeen,egokia ote den…baina lau haizetara oihu egiteko gogoa izatetik aparte,zuri azken zerbait esateko gogoa,ezin besterik gabe ezkutatu (jakin arren ez duzula hau inoiz irakurriko). Zure omenez,gogoratzeko moduko pertsona izan zarelako.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Iazko udan,azkenean,ezin zuen eskutik Aizkorriko leku ezkutuak ezagutu.Aurten ezagutzeko asmoak banituen,baina,jada ez da berdina izango,ez baitzara egongo horiek erakusteko.Kamillan atera nazaten ere ez zara egongo, edo Genofonoa nola jarri erakusteko, sokak neurtzen eta abarretan.Barre algara ugari eragiteko zein egiteko ere ez.Aralarren gorantz zihoazen “fitxajeei” buruz hitz egiteko ere ez. Hain gutxian,hain asko eman dezakeenik pertsonak! naturak bezala!baina ze gutxian ken diezagukeen hainbeste!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hotza,asperdura,barre eta ia negar ere inguru gogor berdinetan egiteak,badakar halako lotura berezi bat,hainbeste ordu jarraian bizipen ahaztezinak aurkitzen ibiltzeak; baina lotura berezi hau,zinen modukoa izatearren sortu zaigu gure barruetan.Euskaldun ona, pertsona osoa zinen.Gaztea,oso gaztea,gazteegia,baina ardurak hartzeko heldutasunik ez zitzaizun falta.Jatorra,zabala,alaia..poza,bizi gogoa hamaika miliatara transmititzen zenuen,beti zerbait egiteko grina,laguntzeko,ikasteko,irakasteko prest, ausarta,bizia,gogotsua eta kementsua.&lt;br /&gt;Pena ez da gutxi egon zarela gure artean,jende askok ehun urtetan baino gehiago eman baituzu,pena da, zeneukan garra eta indarra zulo ilun baten betirako gelditu direla. Baina,badugu esperantza,zure haziek berandu baino lehen emango dituztela fruituak. Gero arte Joseba,maite ditugun edozein bazter ezkutuetako batean aurkituko gara.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-3761496521068114463?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/3761496521068114463/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=3761496521068114463' title='3 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/3761496521068114463'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/3761496521068114463'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2010/03/udalaitzen-hazi-gaztea-erein-da.html' title='UDALAITZEN HAZI GAZTEA EREIN DA'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/S4wP8PqxVHI/AAAAAAAABO4/FFpd37Hz2zw/s72-c/image_preview%5B1%5D.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>3</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-5567503823473791027</id><published>2010-02-06T22:28:00.000-08:00</published><updated>2010-02-07T15:01:41.307-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='komunikabidiak'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='esti kerexeta'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='oier gorosabel'/><title type='text'>Las primeras pisadas</title><content type='html'>&lt;span style="font-size:100%;"&gt;Hau "El Correo Español" izperringian egindako entrebistia da&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.elcorreo.com/vizcaya/v/20100207/vizcaya/primeras-pisadas-20100207.html"&gt;http://www.elcorreo.com/vizcaya/v/20100207/vizcaya/primeras-pisadas-20100207.html&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;img alt="Las primeras pisadas" src="http://www.elcorreo.com/vizcaya/prensa/noticias/201002/07/fotos/4705433.jpg" width="300" height="417" /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;h2 class="subhead"&gt; &lt;ln id="story-subtitulo"&gt;LAS PRIMERAS PISADAS&lt;/ln&gt;&lt;/h2&gt;&lt;h2 class="subhead"&gt;&lt;ln id="story-subtitulo"&gt;Tanto escaladores como espeleólogos buscan lugares que no han sido hollados&lt;br /&gt;&lt;/ln&gt; &lt;/h2&gt; &lt;div class="date"&gt;07.02.10 - &lt;span&gt;03:06&lt;/span&gt; - &lt;div class="byline"&gt;LUCÍA MARTÍNEZ ODRIOZOLA l.m.odriozola@diario-elcorreo.com&lt;/div&gt; &lt;/div&gt; &lt;span class="contenido_form_articulo" id="form-articulo-top"&gt;&lt;script language="javascript"&gt; 	&lt;!--  	var docTitle = document.title; 	var arrayTitle = docTitle.split('.'); 	docTitle = arrayTitle[0]; 	var strGoogle = replaceAll(replaceAll(docTitle,' ','+'),',',''); 	var strMyBlog = replaceAll(docTitle,'á','&amp;aacute;'); 	strMyBlog = replaceAll(strMyBlog,'ä','&amp;auml;'); 	strMyBlog = replaceAll(strMyBlog,'Á','&amp;Aacute;'); 	strMyBlog = replaceAll(strMyBlog,'Ä','&amp;auml;'); 	strMyBlog = replaceAll(strMyBlog,'é','&amp;eacute;'); 	strMyBlog = replaceAll(strMyBlog,'ë','&amp;auml;'); 	strMyBlog = replaceAll(strMyBlog,'É','&amp;Eacute;'); 	strMyBlog = replaceAll(strMyBlog,'Ë','&amp;auml;'); 	strMyBlog = replaceAll(strMyBlog,'í','&amp;iacute;'); 	strMyBlog = replaceAll(strMyBlog,'ï','&amp;auml;'); 	strMyBlog = replaceAll(strMyBlog,'Í','&amp;Iacute;'); 	strMyBlog = replaceAll(strMyBlog,'Ï','&amp;auml;'); 	strMyBlog = replaceAll(strMyBlog,'ó','&amp;oacute;'); 	strMyBlog = replaceAll(strMyBlog,'ö','&amp;auml;'); 	strMyBlog = replaceAll(strMyBlog,'Ó','&amp;Oacute;'); 	strMyBlog = replaceAll(strMyBlog,'Ö','&amp;auml;'); 	strMyBlog = replaceAll(strMyBlog,'ú','&amp;uacute;'); 	strMyBlog = replaceAll(strMyBlog,'ü','&amp;auml;'); 	strMyBlog = replaceAll(strMyBlog,'Ú','&amp;Uacute;'); 	strMyBlog = replaceAll(strMyBlog,'Ü','&amp;auml;'); 	strMyBlog = replaceAll(strMyBlog,'ñ','&amp;ntilde;'); 	strMyBlog = replaceAll(strMyBlog,'Ñ','&amp;Ntilde;');  	function replaceAll(input, strFind, strReplace) { 		array = input.split(strFind); 		var output = array[0]; 		for (var i=1; i&lt;array.length; contenido =" '&lt;a" href="http://meneame.net/submit.php?url=' + url + '" tagert="_blank" title="Enviar a Menéame"&gt;&lt;img src="/img/ico_compartir5.gif" alt="Enviar a Menéame" rel="nofollow" /&gt;&lt;/a&gt;'; 		 		break; 		 	case 'del.icio.us': 		 		var contenido  = '&lt;a href="http://del.icio.us/post?title=' + titulo + '&amp;url=' + url + '" target="_blank" title="guardar en mis favoritos de Del.icio.us"&gt;&lt;img src="/img/ico_compartir1.gif" alt="guardar en mis favoritos de Del.icio.us" rel="nofollow" /&gt;&lt;/a&gt;'; 		 		break; 		 	case 'google': 		 		var contenido = '&lt;a href="http://www.google.com/bookmarks/mark?op=edit&amp;bkmk=' + url + '&amp;title=' + titulo + '" target="_blank" title="guardar en mis favoritos de Google Bookmarks"&gt;&lt;img src="/img/ico_googleBookmarks.gif" alt="guardar en mis favoritos de Google Bookmarks" rel="nofollow" /&gt;&lt;/a&gt;'; 		 		break; 		 	case 'yahoo': 		 		var contenido = '&lt;a href="http://myweb2.search.yahoo.com/myresults/bookmarklet?u=' + url + '&amp;t=' + titulo + '" target="_blank" title="guardar en los favoritos de My Yahoo!"&gt;&lt;img src="/img/ico_compartir4.gif" alt="guardar en los favoritos de My Yahoo!" rel="nofollow" /&gt;&lt;/a&gt;'; 		 		break; 		 	case 'myblog': 		 		var contenido = '&lt;a href="javascript:myBlog(\'' + url + '\', \'' + titulo + '\')"&gt;&lt;img src="/img/ico_compartir2.gif" alt="Añadir a mi blog" /&gt;&lt;/a&gt;' 		 		break; 			case 'facebook': 		 		var contenido = '&lt;a href="http://www.facebook.com/share.php?u=' + url + '"&gt;&lt;/a&gt;' 		 		break; 			case 'twitter': 				var contenido = '&lt;a href="http://twitter.com/home?status=Add+This:+' + url + '"&gt;&lt;/a&gt;' 		 		break; 		 		 		 }  		 document.writeln(contenido);  	}  	  	function myBlog(url, titulo) {  		var codigo = '&lt;a href="' + url + '" rel="nofollow"&gt;' + escape(titulo) + '&lt;/a&gt;';  		var ventana = window.open('/popups/enlaces-sociales.html?codigo=' + codigo, null, 'width=500,height=210');  	} 	//--&gt; 	&lt;/script&gt;  &lt;div class="art_barra"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt; &lt;script language="javascript" src="http://www.elcorreo.com/js/rd.articulo.herramientas.js"&gt;&lt;/script&gt; &lt;/span&gt;   	        	           			           				 							 							 							 							 						&lt;div class="colAB_articulo"&gt; &lt;div class="text"&gt; &lt;div class="barhead"&gt; &lt;div class="ln" id="story-entradilla"&gt; &lt;/div&gt; &lt;/div&gt; &lt;div class="p" id="story-texto"&gt; &lt;div class="p"&gt; &lt;/div&gt; &lt;div class="p"&gt;En las cavidades de la tierra el aire es limpio, pero la única luz es la del carburo de sus linternas. A veces, deben escalar o dejarse caer por una gruta; en otras, bucear en aguas en las que, en cuanto se aletea, el polvo se levanta y no se ve ni la nariz propia. Tanta oscuridad deslumbra a Oier Gorosabel. Tras cuatro años de buscar cuevas, no sabe explicar por qué vuelve. Es un deporte tan difícil que, en caso de accidente en una gruta profunda, los equipos de salvamento recurren a ellos. Esti Kerexeta prefiere la roca a cielo abierto, los espacios con luz. Sobre todo, le gusta la escalada. Es capaz de colgarse de un clavo, siempre que no arda. &lt;/div&gt; &lt;div class="p"&gt; &lt;strong class="strong"&gt;-¿Cómo empezaron? &lt;/strong&gt; &lt;/div&gt; &lt;div class="p"&gt;-Esti Kerexeta: Yo, con los amigos, a los 16 años. Después, hice un curso en la Federación. &lt;/div&gt; &lt;div class="p"&gt;-Oier Gorosabel: Yo la primera vez que entré en una cueva era también muy joven, pero formalmente, como es debido, hace cuatro años. &lt;/div&gt; &lt;div class="p"&gt; &lt;strong class="strong"&gt;-¿Qué cualidades se requieren? &lt;/strong&gt; &lt;/div&gt; &lt;div class="p"&gt;-Esti: La fuerza ayuda mucho, pero hay cosas más importantes, como las ganas de entrenar, la psicología a la hora de acercarnos a una pared y pensar cómo se puede hacer y la técnica, que en el caso de las mujeres compensa la diferencia de fuerza con respecto de los hombres. Yo le doy mucha importancia a la cabeza, tanto al entrenar como al afrontar una pared. &lt;/div&gt; &lt;div class="p"&gt; &lt;strong class="strong"&gt;-¿Se entrenan en la roca? &lt;/strong&gt; &lt;/div&gt; &lt;div class="p"&gt;-Esti: Sí, aunque como aquí llueve tanto, también en rocódromo. &lt;/div&gt; &lt;div class="p"&gt; &lt;strong class="strong"&gt;-¿Y un espeleólogo? &lt;/strong&gt; &lt;/div&gt; &lt;div class="p"&gt;-Oier: En cuanto a exigencias físicas, lo nuestro se parece más al montañismo, pero el filtro son las estrecheces. No se puede sufrir claustrofobia. Es un medio oscuro, y todo eso afecta más psicológica que físicamente. Además, siempre estamos mojados y embarrados. &lt;/div&gt; &lt;div class="p"&gt; &lt;strong class="strong"&gt;-O sea, que usted mira la pared&amp;amp;hellip &lt;/strong&gt; &lt;/div&gt; &lt;div class="p"&gt;-Esti: Sí, usamos el término visualizar, es decir, pensar qué movimiento hacer, adónde agarrarnos&amp;amp;hellip &lt;/div&gt; &lt;div class="p"&gt;-Oier: Nosotros pisamos todas las semanas terrenos que nunca antes había pisado un humano. Parecía que las exploraciones se habían acabado en el siglo XIX. Pues mira. &lt;/div&gt; &lt;div class="p"&gt; &lt;strong class="strong"&gt;-También entrarán en cuevas que ya han sido dibujadas. &lt;/strong&gt; &lt;/div&gt; &lt;div class="p"&gt;-Oier: Nos metemos a dibujarlas. Llevamos 30 años con la cueva de Lezate y ha llegado un momento en que la tenemos bastante explorada, casi acabada, pero hace tres semanas, un compañero dijo que hay que ir a las galerías del Sáhara porque cree que hay algo. &lt;/div&gt; &lt;div class="p"&gt; &lt;strong class="strong"&gt;-¡Al Sáhara! &lt;/strong&gt; &lt;/div&gt; &lt;div class="p"&gt;-Oier: Nosotros tenemos que poner nombres a los lugares que encontramos. Los topónimos son siempre externos pero las cavidades del interior de la tierra no tienen nombre. Cuando hacemos los mapas, debemos bautizar lo que encontramos. &lt;/div&gt; &lt;div class="p"&gt; &lt;strong class="strong"&gt;-¿Cómo lo hacen? &lt;/strong&gt; &lt;/div&gt; &lt;div class="p"&gt;-Oier: Las cuevas sí tienen nombres y para el interior nos basamos en si ha pasado algo, si un compañero ha resbalado&amp;amp;hellip Cosas triviales. El pozo del martillo, porque un compañero cayó y nadie ha tenido valor para ir a por el martillo; la sala blanca, por razones obvias; la sala del mozkorti, porque se perdió una bota; en la del Sáhara hay arena. &lt;/div&gt; &lt;div class="p"&gt;-Esti: Nosotros también nombramos las rutas nuevas. Al principio, se ponía el nombre de quien la había abierto. &lt;/div&gt; &lt;div class="p"&gt; &lt;strong class="strong"&gt;-¿Alguna suya, Esti? &lt;/strong&gt; &lt;/div&gt; &lt;div class="p"&gt;-Esti: Hemos sido un poco raros con los nombres. Por ejemplo, Clytemnestra lo tomamos de un espectáculo de ballet. Otra es Nngma Tamtum, una broma que teníamos entonces. &lt;/div&gt; &lt;div class="p"&gt;-Oier: Se basan en lo que has vivido ese día. &lt;/div&gt; &lt;div class="p"&gt; &lt;strong class="strong"&gt;-¿La espeleología es un deporte o una ciencia? &lt;/strong&gt; &lt;/div&gt; &lt;div class="p"&gt;-Oier: Hay espeleólogos que sólo hacen turismo. Van a cuevas conocidas y las recorren. Nosotros exploramos y creemos que no debemos permitirnos el lujo de pisarla toda y largarnos, porque quizá no vuelva nadie en 200 ó 300 años. Dejamos registro de lo que hay porque al propio municipio le interesa. ¡Encontramos ríos que después se usan! Fotografiamos las cavidades, analizamos el agua, observamos las formaciones calcáreas... La forma de la cueva nos ayuda a entender en gran medida la estructura de la montaña, las diferentes capas geológicas que se han producido&amp;amp;hellip &lt;/div&gt; &lt;div class="p"&gt; &lt;strong class="strong"&gt;-¿Saben de todo? &lt;/strong&gt; &lt;/div&gt; &lt;div class="p"&gt;-Oier: Un poquito de todo, pero los compañeros se especializan. Y hay otros que fueron espeleólogos y ya no entran, pero con una fotografía pueden medir el interés de lo que hemos encontrado. &lt;/div&gt; &lt;div class="p"&gt; &lt;strong class="strong"&gt;-Entre escaladores sí hay rivalidad. &lt;/strong&gt; &lt;/div&gt; &lt;div class="p"&gt;-Esti: Depende de la persona. El deporte en sí no la fomenta. Sí surge cuando hay competición. &lt;/div&gt; &lt;div class="p"&gt; &lt;strong class="strong"&gt;-¿La estatura influye en el deporte? &lt;/strong&gt; &lt;/div&gt; &lt;div class="p"&gt;-Esti: Es uno de los temas más polémicos, pero yo no estoy de acuerdo. &lt;/div&gt; &lt;div class="p"&gt; &lt;strong class="strong"&gt;-Hay categorías en judo, boxeo&amp;amp;hellip &lt;/strong&gt; &lt;/div&gt; &lt;div class="p"&gt;-Esti: La altura se compensa con el peso. La escalada es muy completa y lo que ahora te favorece, después perjudica. &lt;/div&gt; &lt;div class="p"&gt; &lt;strong class="strong"&gt;-¿Se puede dar con una pared imposible para ciertas estaturas? &lt;/strong&gt; &lt;/div&gt; &lt;div class="p"&gt;-Esti: No. En Estados Unidos decían que una escaladora, Lynn Hill, había hecho una pared, 'El Capitan's Nose', porque tenía la mano pequeña. Una pionera, una mujer con mucha técnica y vitalidad. Después, ya la han hecho hombres. &lt;/div&gt; &lt;div class="p"&gt; &lt;strong class="strong"&gt;Escalada artificial &lt;/strong&gt; &lt;/div&gt; &lt;div class="p"&gt; &lt;strong class="strong"&gt;-¿Manipulan el paisaje? &lt;/strong&gt; &lt;/div&gt; &lt;div class="p"&gt;-Oier: La tendencia es a no hacer, pero a veces abrimos cavidades a base de espátula. También hacemos escalada, pero artificial, siempre. O sea, con taladro y buril. Usamos más instrumental porque no podemos arriesgar tanto. El rescate de un escalador, aunque tenga su dificultad, es más fácil. En el interior de una cueva no puede entrar un helicóptero, y a veces ni una camilla. Vamos siempre a lo seguro. &lt;/div&gt; &lt;div class="p"&gt; &lt;strong class="strong"&gt;-Esti, ¿usted también ha hollado tierras que nunca antes se habían pisado? &lt;/strong&gt; &lt;/div&gt; &lt;div class="p"&gt;-Esti: No sé, no podría decirlo. &lt;/div&gt; &lt;div class="p"&gt;Aquí tercia el marido de Esti, también escalador. La cita se cerró el último sábado de enero. Oier y Esti vinieron con sus familias para aprovechar el viaje a Bilbao: unos para ir al rocódromo, otros para callejear. Afirma el marido: «Siempre que abres una vía, eres la primera persona que va por ahí». &lt;/div&gt; &lt;div class="p"&gt; &lt;strong class="strong"&gt;-¿Hay tesoros en las cuevas? &lt;/strong&gt; &lt;/div&gt; &lt;div class="p"&gt;-Oier: Se encuentran cosas que alguien escondió en su día, creyendo que nadie las encontraría. &lt;/div&gt; &lt;div class="p"&gt; &lt;strong class="strong"&gt;-¿Por ejemplo? &lt;/strong&gt; &lt;/div&gt; &lt;div class="p"&gt;-Oier: Dos pistolas automáticas. Las entregamos a la Ertzaintza y acabaron en la Audiencia nacional. &lt;/div&gt; &lt;/div&gt; &lt;/div&gt; &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-5567503823473791027?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/5567503823473791027/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=5567503823473791027' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/5567503823473791027'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/5567503823473791027'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2010/02/las-primeras-pisadas.html' title='Las primeras pisadas'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-2114011561759774661</id><published>2010-01-15T11:59:00.000-08:00</published><updated>2010-02-04T15:49:32.200-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='argitarapenak'/><title type='text'>MEMORIA 2009</title><content type='html'>&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/S1DMXyFDBVI/AAAAAAAABLs/QjtnMQZnkwQ/s1600-h/portada09_OK.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5427062259933447506" style="margin: 0px auto 10px; display: block; width: 283px; height: 400px; text-align: center;" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/S1DMXyFDBVI/AAAAAAAABLs/QjtnMQZnkwQ/s400/portada09_OK.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Ya está en circulación la memoria-revista correspondiente al 2009. Cómo todos los años, el ADES ha elaborado una memoria-revista en la que se recogen, a lo largo de más de 200 páginas, tanto los relatos relativos a la diversa actividad desarrollada en el transcurso del año, como una serie de artículos de interés general: &lt;em&gt;Lezateko haitzuloa; Zorabioa itsas gainean; Karlisten arma gordelekua Abittagako koban (Amoroto-Bizkaia): aurkikuntza arkeologiko batek historia garaikideko gertakizun bitxiak ateratzen ditu argitara; Grupos que se quedan sin gente; Fichas espeleosocorro: Atxurra/Urgitxi/IturritzeIII; Inventarios y menciones de cavidades de Bizkaia hasta el siglo XIX.&lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-2114011561759774661?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/2114011561759774661/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=2114011561759774661' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/2114011561759774661'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/2114011561759774661'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2010/01/memoria-2009.html' title='MEMORIA 2009'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/S1DMXyFDBVI/AAAAAAAABLs/QjtnMQZnkwQ/s72-c/portada09_OK.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-4297573150386154790</id><published>2010-01-13T13:23:00.000-08:00</published><updated>2010-02-06T14:33:13.351-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='eee xxvii'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='artikuluak'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='oier gorosabel'/><title type='text'>Grupos que se quedan sin gente</title><content type='html'>&lt;p class="documentDescription"&gt;2008ko Abenduan 8xan, Gernika-Lumon hitzaldixa emotia egokittu jatan, Euskal Herriko XXVII Espeleologia Jardunaldixetan. Gero artikulo bat prestatzia eskatu zesten, aurtengo memorixan argitara emondakua; eta hau idatzi neban. Nahiz eta gaur egunian ez neukian barriro hala idatziko... egindakua eginda dago.&lt;/p&gt;&lt;p class="documentDescription"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;                            &lt;div class="plain"&gt;  &lt;p style="text-align: center;" align="center"&gt; &lt;strong&gt;Intervención realizada el 8 de Diciembre de 2008 &lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: center;" align="center"&gt;&lt;strong&gt;en las XXVII Jornadas de Espeleología Vascas (Gernika-Lumo)&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: center;" align="center"&gt;&lt;strong&gt; &lt;/strong&gt;&lt;em&gt;Oier Gorosabel Larrañaga (ADES)&lt;/em&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt;  &lt;p style="text-align: justify;"&gt; &lt;span style="font-size:180%;"&gt;1. INTRODUCCIÓN&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="text-align: justify;"&gt;La carencia de nuevos espeleólogos es un tema que siempre acaba saliendo en las conversaciones subterráneas. En la húmeda espera de un pozo, en el momento del almuerzo... los compañeros del ADES han tenido que soportar repetidamente mis alegatos por una mayor presencia mediática. En una ocasión alguien me retó, medio en serio medio en broma, a que dictara una ponencia sobre el tema en las Jornadas que estábamos preparando. Probablemente pensaba que saldría escaldado de un auditorio compuesto en gran medida por espeleólogos veteranos, pero no contaba con que tengo ascendientes navarros: así que acepté el reto.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; De esta forma, se me asignó un turno de palabra en las XXVII Jornadas de Espeleología Vascas que se celebraron en Diciembre del 2008 en Gernika. Dado que mi escasa experiencia subterránea no me capacita para dar conferencias a nadie, mi intervención consistió más bien en plantear un montón de preguntas. Soy aficionado a observar a las personas y tengo cierta experiencia de participación en diversos grupos, por lo que pensé que era posible sacar conclusiones útiles sobre nuestra forma de funcionar. La falta de relevo generacional es una sombra que planea sobre todos los grupos, pero que pocas veces se aborda de forma racional y queda relegada a comentarios marginales en los ratos que nos dejan libres las &lt;em&gt;cosas importantes&lt;/em&gt;. Y es que no podemos obviar que cuando la edad media de los espeleólogos de un grupo sube de los 40 años, se acerca el momento en el que esas &lt;em&gt;cosas importantes&lt;/em&gt; se van a tener que dejar de hacer.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; He de decir que me sorprendió gratamente lo receptivo que se mostró el público a mi intervención y la animosidad con la que dio su opinion sobre las cuestiones planteadas. Fueron varios los presentes que tras el debate me comentaron su pertinencia, e incluso gente que no acudió a las jornadas se ha puesto en contacto conmigo posteriormente para interesarse por el tema. Es por eso que he considerado conveniente poner por escrito las ideas planteadas aquel día; y pese a que estos rudimentarios apuntes son a la Dinámica de Grupos lo que el “Muy Interesante” a la revista de arqueología “Agiri”, creo que podrán usarse al menos como punto de partida para un debate necesario.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; &lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: center;" align="center"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/ST6_j4sl2PI/AAAAAAAAAt4/lW7ucxI8WEY/s1600-h/Jornadas+2008+%2878%29+copia.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5277866436560541938" style="text-align: center;" src="http://1.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/ST6_j4sl2PI/AAAAAAAAAt4/lW7ucxI8WEY/s400/Jornadas+2008+%2878%29+copia.jpg" alt="" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: center;" class="MsoCaption" align="center"&gt;Foto de familia de las XXVII Jornadas de Espeleología Vascas (Foto: ADES).&lt;/p&gt; &lt;span style="font-weight: bold;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; &lt;span style="font-size:180%;"&gt;2. UNA ACTIVIDAD MINORITARIA&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="text-align: justify;"&gt;Es evidente que la espeleología es minoritaria. Sus características hacen que, de entrada, sea necesario mantener una condición física de alto nivel para practicarla. Por otra parte, son pocas las personas que se sienten atraídas por los lugares oscuros y menos aún las que toleran las estrecheces que tantas veces nos encontramos. Si a esto le sumamos un frecuente paso por lugares embarrados y una permanente exposición a la humedad –cuando no a los baños completos-, nos encontramos con que es una ínfima parte de la población la que podría sentirse atraída por nuestra actividad.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; No es una mala situación, puesto que la fragilidad del mundo subterráneo es incompatible con un número alto de personas circulando por él. Es bueno, por tanto, que la espeleología sea una actividad minoritaria. Pero ¿debemos hacer una bandera de ello? ¿es deseable &lt;em&gt;ser cada vez menos&lt;/em&gt;?&lt;/p&gt; &lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/espeleologo-errante/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=image"&gt;&lt;img src="http://irudiak.argazkiak.org/37df8c4ba53e17fbde83e24e25b869ac_c.jpg" alt="" /&gt;&lt;/a&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt; Argazkiak.org | &lt;span class="link-external"&gt;&lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/espeleologo-errante/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text"&gt;Espeleólogo Errante&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; © cc-by-sa: &lt;span class="link-external"&gt;&lt;a href="http://www.argazkiak.org/ades?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text"&gt;ades&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Ilustración de Roberto Garai (El Reino Inclinado, 1984).&lt;/p&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;Sin lugar a dudas, la conservación ideal del karst pasa por la ausencia absoluta del ser humano en las cuevas. Pero debemos ser realistas: aunque los espeleólogos actuales decidiéramos retirarnos de repente para preservar el medio, no pasaría mucho tiempo antes de que alguien, con una linterna y una cuerda, decidiera aventurarse a entrar en este fascinante mundo y comenzar de nuevo. Por eso, sí interesa que siga habiendo espeleólogos y que la cadena de transmisión entre generaciones no se rompa.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; &lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;Muchos grupos de espeleología, tras décadas de trabajo, han acumulado una gran cantidad de información sobre su zona de estudio. Cuando estos grupos desaparecen por falta de relevo, este trabajo de tantos años queda enterrado en archivos de difícil acceso a personas ajenas al grupo. Si tras unos años de inactividad surge alguien dispuesto a retomar la exploración en esa zona, probablemente tenga que empezar de cero. Una de las mayores satisfacciones de un investigador es el reconocimiento, difusión y continuación de su trabajo; así, deberíamos tratar de poner las condiciones para que el relevo se produzca de forma natural y evitar las soluciones de continuidad en la investigación. Esto pasa necesariamente por captar a esa pequeña parte de la población afín a la espeleología que existe en la sociedad.&lt;/p&gt; &lt;span style="font-weight: bold;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt; &lt;h2 style="text-align: justify;"&gt;3. PROBLEMAS PRINCIPALES A ABORDAR&lt;/h2&gt;&lt;h2 style="text-align: justify;"&gt;Invisibilidad de los espeleólogos&lt;/h2&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;Las particulares características de nuestra actividad hacen que seamos prácticamente invisibles para la sociedad. A los montañeros se les ve caminando por las carreteras, a los ajedrecistas jugando en los bares, a los futbolistas –¿dónde no se ve a los futbolistas?-. En cambio, nosotros nos cambiamos de ropa furtivamente para seguidamente meternos dentro de un agujero, desde donde no se nos ve salir hasta diez horas después. Por ello, a la vista del público no existimos.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;Esto produce situaciones paradójicas. Para no seguir teorizando en abstracto, valga que me ponga a mí mismo como ejemplo: durante toda la vida he sido aficionado a meterme en los agujeros y explorar sitios oscuros; era algo normal para mí. Un buen día, leí en el periódico que un grupo de espeleología llamado ADES organizaba un cursillo. Había pasado 33 años viviendo entre Eibar y Lekeitio, sin saber de la existencia de los grupos de mi zona (al menos tres, según he sabido después). ¿Culpa mía? Puede ser, por no haber puesto el suficiente afán en investigar si tanto me tiraba la cosa; pero también puede ser debido al poco empeño de los espeleólogos en hacerse visibles. Si estamos de acuerdo en que de entrada son muy pocas las personas que pueden compartir nuestra afición en la sociedad, qué diremos si a esto se añade el desconocimiento de la propia existencia de la Espeleología.&lt;/p&gt; &lt;h2 style="text-align: justify;"&gt;Grupos impenetrables&lt;/h2&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;Pongamos que hay una persona a la que le atraen las cuevas; está bien físicamente, dispuesto a mancharse, mojarse, pasar estrecheces y busca un grupo de espeleología concreto donde poder aprender. Le espera una tarea bien difícil: conseguir contactar con el grupo, y participar de sus actividades.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;En efecto: quizás por influencia de los antiguos habitantes de las cavernas, los espeleólogos no destacan precisamente por su don de gentes. En muchas ocasiones un grupo de espeleología es una cuadrilla hermética; este carácter sectario se ve reforzado en la medida en que pasamos mucho tiempo juntos, viviendo experiencias muy intensas, que son difíciles de compartir no sólo con la gente que no conoce el mundo subterráneo, sino incluso con espeleólogos de otros grupos. De hecho, pocas cosas hay más aburridas que oir a varios compañeros relatar su particular odisea en una cavidad desconocida para el oyente, por mucha pasión que pongan en el relato; así que pongámonos en el lugar de un recién llegado que consigue acceder a nuestra excelsa compañía.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;Recuerdo que en las Jornadas referidas, la mención de este punto provocó rumores en la sala y comentarios de personas que se sintieron identificadas con él. Sirva de muestra ilustrativa la anécdota de Javi Moreno, que refirió cómo cuando quiso iniciarse en la espeleología se puso en contacto con los compañeros del GAES; al parecer estaban ocupados en &lt;em&gt;cosas más importantes&lt;/em&gt; y le mandaron a tomar viento fresco, por decirlo de forma suave. Tuvo que ser por otra vía que consiguió al fin meterse en este mundo. Esta anécdota que hoy en día provoca hilaridad debería hacernos reflexionar: no todos los potenciales espeleólogos son tan obstinados y, ante un grupo poco receptivo, lo más probable es que el aspirante desista de su empeño y se busque otra actividad en que sea mejor recibido.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;Consideremos que de las personas que consiguen acceder al grupo, una gran parte lo abandona poco tiempo después; podríamos cifrar de forma optimista en un 3% el número de personas que finalmente decide quedarse. De esto se deduce que para conseguir tan sólo un nuevo fichaje, deberemos “aguantar” a unos treinta y tres novatos que se acabarán marchando.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: center;" align="center"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SeMrYx-U2gI/AAAAAAAAA5M/IHVwQIPB5v4/s1600-h/Kobaburu+%282%29+copia.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5324146889213663746" style="float: left;" src="http://1.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SeMrYx-U2gI/AAAAAAAAA5M/IHVwQIPB5v4/s400/Kobaburu+%282%29+copia.jpg" alt="" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;" class="MsoCaption"&gt; &lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;" class="MsoCaption"&gt; &lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;" class="MsoCaption"&gt; &lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;" class="MsoCaption"&gt; &lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;" class="MsoCaption"&gt; &lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;" class="MsoCaption"&gt; &lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;" class="MsoCaption"&gt; &lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;" class="MsoCaption"&gt; &lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;" class="MsoCaption"&gt;Kobaburu (Ispaster), antiguamente al borde de un camino de arrieros  y hoy perdida a los ojos del mundo (Foto: ADES).&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; &lt;/p&gt; &lt;h1 style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/h1&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;p style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-size:180%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-size:180%;"&gt;4. EVOLUCIÓN DE UN GRUPO DE ESPELEOLOGÍA ESTÁNDAR&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="text-align: justify;"&gt;Las generalizaciones no son justas, pero estoy seguro que un gran porcentaje de los espeleólogos de hoy en día (se) reconocerán en una fase u otra de éstas que describimos.&lt;/p&gt; &lt;h2 style="text-align: justify;"&gt;4.1 Primera fase: un grupo de amigos lo inicia.&lt;/h2&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;Normalmente, un grupo formal (de espeleología o cualquier otra actividad) se constituye por gente que previamente se conoce, y que decide profundizar en la actividad en cuestión, buscando los recursos necesarios para ello. Esta amistad previa marcará las etapas sucesivas: el grupo gana en cohesión, el aprendizaje en paralelo produce que todos los miembros tengan parecido nivel... No obstante, esto también puede resultar un inconveniente: las “cuadrillas” suelen ser reacias a aceptar nuevos miembros.&lt;/p&gt; &lt;h2 style="text-align: justify;"&gt;4.2 Segunda fase: años de ilusión e iniciativa.&lt;/h2&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;Tras la toma de contacto con el medio y el aprendizaje, el grupo entra en su época dorada. Son años en los que tenemos todo por descubrir, somos jóvenes y fuertes, nos llevamos bien, no tenemos compromisos... La actividad es profusa y son años bonitos para recordar, a los que frecuentemente se hará referencia (“en mis tiempos...”) en posteriores fases.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: center;" align="center"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SVvArDiSfLI/AAAAAAAAAwg/fXR61P9Pjcw/s1600-h/lezat+2008+%284%29.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5286030433565441202" style="float: left;" src="http://4.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SVvArDiSfLI/AAAAAAAAAwg/fXR61P9Pjcw/s400/lezat+2008+%284%29.jpg" alt="" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: center;" class="MsoCaption" align="center"&gt; &lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: center;" class="MsoCaption" align="center"&gt; &lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: center;" class="MsoCaption" align="center"&gt; &lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: center;" class="MsoCaption" align="center"&gt; &lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: center;" class="MsoCaption" align="center"&gt; &lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: center;" class="MsoCaption" align="center"&gt; &lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: center;" class="MsoCaption" align="center"&gt; &lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: center;" class="MsoCaption" align="center"&gt; &lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: center;" class="MsoCaption" align="center"&gt;Compañerismo en la caverna de Lezate, Diciembre de 2008 (Foto: ADES)&lt;/p&gt; &lt;h2 style="text-align: justify;"&gt;4.3 Tercera fase: enfados, escisiones.&lt;/h2&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;Como bien sabemos los espeleólogos, la fricción erosiona la roca más sólida; así sucede también con las relaciones humanas. Podrán pasar más o menos años pero es inevitable que en el otrora bien avenido grupo acaben produciéndose roces, malentendidos y discrepancias. Una actitud constructiva puede resolver estas situaciones y desde luego ésto es lo deseable para mantener la actividad por su cauce.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;A pesar de ello, puede ser imposible (o nosotros incapaces de) reconducir  la situación, y que las rencillas produzcan una fractura del grupo. Individuos que se marchan, escisiones que dan lugar a otros grupos... suceden principalmente en esta fase.&lt;/p&gt; &lt;h2 style="text-align: justify;"&gt;4.4 Cuarta fase: jubilación masiva  (del grupo de amigos original) y/o fase agónica.&lt;/h2&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;Aquellos amigos que empezaron haciendo espeleología juntos tienen generalmente la misma edad. En un momento dado, su condición física comienza a decaer; a esto puede unirse una saturación o falta de motivación para seguir con la espeleología; el hecho de entrar bajo tierra todos los fines de semana comienza a percibirse como una tarea no apetecible; ni que decir tiene que el ambiente interno del grupo influye bastante (a estas alturas ya no es un grupo homogéneo en cuanto a nivel técnico ni edad)... pueden ser muchos los motivos que produzcan un enfriamiento en el ánimo del espeleólogo.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;Teniendo en cuenta que la edad de los miembros originales suele ser parecida, haremos notar que habrá muchas posibilidades de que todos ellos lleguen simultáneamente a este estado. Si el núcleo motor del grupo lo componen espeleólogos veteranos, tendremos un grave problema a las puertas.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;El carácter agónico de esta fase lo podríamos describir como un “quiero y no puedo”. Los veteranos espeleólogos no tienen motivación para seguir en el trabajo de campo, pero tampoco desean que el trabajo de veinte o treinta años quede olvidado bajo el polvo. Son los miembros más jóvenes –si los hay- quienes quedan con la responsabilidad de llevar la iniciativa, y esto suele ser complicado si hay gente &lt;em&gt;imprescindible&lt;/em&gt; que no haya sabido delegar funciones.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;En este punto suele ser incluso más difícil para una persona ajena al grupo contactar con él y participar de sus actividades.&lt;/p&gt; &lt;h2 style="text-align: justify;"&gt;4.5 Quinta y última fase: disolución y despiste de archivos.&lt;/h2&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;En esta situación, la inercia del grupo lleva a su muerte clínica. Pese a que la disolución formal nunca llegue a producirse, sus miembros pierden los hábitos de trabajo: no se reúnen, no hacen salidas de campo, los archivos se “despistan” (tema este que mencionaremos aparte por su gravedad), los locales se pierden... La zona de exploración queda así abandonada, a la espera de que un buen día algún grupo de chavales decida adentrarse en él. Y pudiendo darse el caso de que tengan que empezar las exploraciones desde cero, sin poder acceder a la información que acumuló el antiguo grupo ni continuar sus trabajos.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; &lt;/p&gt; &lt;span style="font-weight: bold;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-size:180%;"&gt;5. JUSTIFICACIÓN DE UNA INTERVENCIÓN PARA EL RELEVO&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="text-align: justify;"&gt;Como queda dicho, la inercia puede llevar a nuestro grupo a pasar por las etapas antes descritas si no intervenimos para evitarlo. Y de hecho, el esfuerzo de esta intervención es mínimo en proporción a los beneficios que puede llegar a proporcionar.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;Desde luego, conviene desterrar los puntos de partida derrotistas, que podríamos retratar en frases como:&lt;/p&gt; &lt;ul type="disc"&gt;&lt;li style="text-align: justify;"&gt;“Cuando yo me retire, se acabó el grupo”.&lt;/li&gt;&lt;li style="text-align: justify;"&gt;“Cuantos menos seamos, mejor”.&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;No podemos negar que este fatalismo es muy romántico; pero no olvidemos que la adopción de líneas muertas como las representadas por estas frases entra en contradicción con lo que teóricamente decimos defender, es decir, la investigación y conservación del mundo subterráneo. A mi parecer esto está por encima de nuestro ánimo e intereses personales, por lo que propondría sustituir las anteriores máximas por esta otra:&lt;/p&gt; &lt;ul type="disc"&gt;&lt;li style="text-align: justify;"&gt;“Yo no tengo ganas de seguir, pero al menos les      facilitaré la tarea a los que sí las tengan”.&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;Otra razón a favor de romper la inercia es que, independientemente de las modas que vienen y van, la proporción de potenciales espeleólogos permanece estable en la sociedad. La atracción por las cavernas ha sido y será siempre minoritaria, ya lo sabemos, pero siempre habrá una pequeña proporción de gente con deseos de conocer el mundo subterráneo (y que ni siquiera tiene por qué saber que existe una disciplina llamada Espeleología). El reto será pues, permanecer localizables y visibles para la población de forma que, cuando aparezca un espeleólogo potencial, sepa a dónde debe dirigirse.&lt;/p&gt; &lt;h2 style="text-align: justify;"&gt;5.1 Espeleosocorro&lt;/h2&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;Los familiarizados con el auxilio en cavidades del País Vasco ya conocen las repercusiones negativas que esta tendencia a la extinción está teniendo en el espeleosocorro.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;Grupos de espeleología fuertes (entre las fases 1ª y 3ª) conllevan un Euskal Espeleo Laguntza (EEL) de alta operatividad, compuesto por los mejores de cada grupo. Esto correspondería al panorama de los años 80, cuando nos podíamos permitir el lujo de admitir únicamente socorristas con dos años de experiencia espeleológica y formación completa en autosocorro.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;Grupos de espeleología en decadencia (fase 4 en adelante), por el contrario, suponen un EEL con pocos jefes de grupo y multitud de socorristas bisoños, que aun así son admitidos por no haber más donde elegir. Las consecuencias indeseables que conlleva esta situación no escaparán al entendimiento de los socorristas veteranos, que a buen seguro serán los más interesados en que tantos años de capacitación no queden en agua de borrajas.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;Ahora: tengamos en cuenta que la existencia del EEL no favorece sólamente a los espeleólogos. Efectivamente, las instituciones de Protección Civil son las más interesadas en que existan grupos de voluntarios. Lo contrario supondría tener que mantener operativo un grupo de élite, profesional, que pese a no intervenir casi nunca supondría un enorme gasto anual de material y personal. Sin duda, para la Administración es mucho más barato mantener un grupo como el EEL por elevadas que puedan parecer las subvenciones en concepto de material, formación, dietas, etcétera.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;Si estamos de acuerdo en que un EEL de alta operatividad requiere de grupos fuertes, es evidente que impulsar el espeleosocorro pasa por potenciar la espeleología en general. He aquí una razón añadida para despabilar los clubs renqueantes y/o impulsar a los nuevos para que puedan desarrollar sus actividades de forma duradera y nutrir al socorro con sus mejores especímenes.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/Sf76NtZC-EI/AAAAAAAAA7I/zppWKrPEHIM/s1600-h/gezaltza+%285%29.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5331974122283137090" style="text-align: center;" src="http://1.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/Sf76NtZC-EI/AAAAAAAAA7I/zppWKrPEHIM/s400/gezaltza+%285%29.jpg" alt="" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: center;" class="MsoCaption" align="center"&gt;Curso de espeleosocorro 2009 en Gesaltza, Oñati (Foto: ADES).&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; &lt;/p&gt; &lt;h1 style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/h1&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-size:180%;"&gt;6. COMPARACIÓN DE DIFERENTES SISTEMAS DE INTERVENCIÓN&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="text-align: justify;"&gt;Pasemos a esbozar a grandes rasgos diferentes sistemas que se han solido ensayar para captar nuevos espeleólogos. Por tratarse en general de intentonas informales, sin mucha organización ni continuidad posterior, el resultado más habitual ha sido el fracaso; no obstante, de los errores se puede aprender tanto o más que de los buenos ejemplos y por ello en mi intervención consideré útil describir unos cuantos estereotipos. Las formas fueron deliberadamente efectistas, porque el tema es ya suficientemente preocupante como para hacerlo además árido. Así, las risotadas fueron produciéndose alternativamente entre el público, según si era uno mismo u otro compañero el que se veía retratado. Además de para romper el hielo, esto sirvió para que los oyentes se animaran a hacer interesantes comentarios sobre los pros y contras de cada sistema.&lt;/p&gt; &lt;h2 style="text-align: justify;"&gt;6.1 Sistema de la Enfermera&lt;/h2&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;Denominado así en referencia a una espeleóloga que lo sufrió en sus carnes, consiste en escoger una cavidad estrecha, húmeda y embarrada de la zona, que requiera además un importante esfuerzo físico; probaremos el temple del interesado transitando por la misma y observando sus reacciones.&lt;/p&gt; &lt;ul type="disc"&gt;&lt;li style="text-align: justify;"&gt;Ventajas: nos aseguramos de que el potencial      espeleólogo cumpla con las exigencias necesarias de tolerancia al      cansancio, sufrimiento, frío, calor, humedad, estrecheces... y de paso      dejar bien claras nuestra hombría y magnífica condición física.&lt;/li&gt;&lt;li style="text-align: justify;"&gt;Inconvenientes: lo más probable es que no vuelva.&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt; &lt;p style="text-align: center;" class="MsoCaption" align="center"&gt; &lt;img class="image-inline" src="http://eibar.org/blogak/orakulua/archive/2010/02/images/trakamae080216018.JPG" alt="" /&gt;&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: center;" class="MsoCaption" align="center"&gt;Entrada de la cueva de Trakamall, en Amoroto (Foto: ADES).&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;Hay una variante del Sistema de la Enfermera, que podríamos denominar &lt;em&gt;Sistema de la Marmita-Trampa&lt;/em&gt; (en referencia a un “gracioso” fenómeno óptico del sistema Urgitxi-Ezuneta). Consiste en llevar al aspirante de excursión a un lugar de la cueva donde haya un obstáculo inevitable para los no avisados, tal como una sima semioculta, un falso suelo, un lugar resbaladizo... de forma que se produzca una caída para regocijo del resto del equipo.&lt;/p&gt; &lt;ul type="disc"&gt;&lt;li style="text-align: justify;"&gt;Ventajas: es algo más divertida que el Sistema de la Enfermera (para los      veteranos, claro está).&lt;/li&gt;&lt;li style="text-align: justify;"&gt;Inconvenientes: puede producir lesiones que      precisen evacuar al novato, con la consiguiente incomodidad. Y aunque no      sea así, tampoco suelen volver.&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt; &lt;h2 style="text-align: justify;"&gt;6.2 Sistema Excursionista&lt;/h2&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; Consiste en realizar salidas didácticas con grupos (escolares, grupos de montaña...) a cavidades no muy complicadas técnicamente pero suficientemente espectaculares.&lt;/p&gt; &lt;ul type="disc"&gt;&lt;li style="text-align: justify;"&gt;Ventajas: llegamos a un público amplio, dando      opción de profundizar en la espeleología a quien así lo desee. Hay mucha      demanda.&lt;/li&gt;&lt;li style="text-align: justify;"&gt;Inconvenientes: actividad sin fin, que puede      absorber todos nuestros recursos (acompañantes, tiempo). Al tratarse de      público en general, el ratio de personas que vuelven es demasiado pequeño      (&lt;1/200).&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt; &lt;h2 style="text-align: justify;"&gt;6.3 No sistema&lt;/h2&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;Correspondería a dejar que la inercia haga su trabajo, siguiendo la evolución estándar descrita en el punto 4.&lt;/p&gt; &lt;ul type="disc"&gt;&lt;li style="text-align: justify;"&gt;Ventajas: estamos entre amigos. Nada nos descentra      de la investigación. &lt;/li&gt;&lt;li style="text-align: justify;"&gt;Inconvenientes: los amigos son cada vez menos y más      viejos. El grupo muere.&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt; &lt;h2 style="text-align: justify;"&gt;6.4 “Sistema ADES”&lt;/h2&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;Finalizando ya la broma de los diferentes sistemas, creo sinceramente que sí es posible intervenir de forma efectiva para controlar la natural tendencia a extinguirse de los grupos de espeleología. Al tratarse de un objetivo a años vista debe ser mínimamente planificado, pero a mi juicio la dedicación que esto conlleva es mínima en comparación con los beneficios que reporta, y si se hace de forma racional puede integrarse perfectamente en nuestra agenda sin que suponga ningún obstáculo para la exploración o trabajos rutinarios. Pasaremos a continuación a esquematizar el sistema que estamos ensayando.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;Todos los objetivos secundarios irán supeditados a uno principal: conseguir detectar a (o ser detectados por) esos poquísimos ciudadanos a los cuales el mundo subterráneo les atrae. Objetivos secundarios:&lt;/p&gt; &lt;ul type="disc"&gt;&lt;li style="text-align: justify;"&gt;Divulgar nuestro trabajo: lo que no se conoce, no      existe a los ojos de la sociedad.&lt;/li&gt;&lt;li style="text-align: justify;"&gt;Dotar de prestigio a lo que hacemos.&lt;/li&gt;&lt;li style="text-align: justify;"&gt;Conseguir presencia pública, para que quien nos      busque nos pueda encontrar fácilmente.&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; &lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;Las herramientas para conseguir esto son diversas, y cada grupo deberá usar las que tenga a su alcance. En nuestro caso, los elementos que venimos ensayando son:&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;a)      La &lt;strong&gt;exposición&lt;/strong&gt; que montamos con motivo del 25 aniversario del ADES. Los 25 paneles con texto y fotos fueron expuestos rotativamente en los pueblos de la comarca, y en la exposición se incluía un cuaderno donde ofrecíamos a los interesados una visita guiada a una cueva de la zona.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;b)      El &lt;strong&gt;blog&lt;/strong&gt; que pusimos en marcha paralelamente a la página web preexistente. Este recurso permite a cualquier miembro informar de la actividad del grupo de una manera más dinámica –texto y fotos semanales-, frente al carácter estático de la página web que requiere de conocimientos de programación para ser renovada.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;c)      El envío sistemático de &lt;strong&gt;notas de prensa&lt;/strong&gt; a los medios escritos y audiovisuales de nuestra zona, informando de lo realizado durante el fin de semana (tanto grandes descubrimientos como actividades rutinarias) y remitiendo para mayor información al blog.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;d)      &lt;strong&gt;Atender&lt;/strong&gt; las llamadas de los periodistas.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; &lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: center;" align="center"&gt;&lt;a href="http://actualid-ades.blogspot.com/"&gt; &lt;img id="Header1_headerimg" src="http://bp0.blogger.com/_k_JJnNSXPJo/RvVgIBrdUDI/AAAAAAAAAD8/S3n4jvZeTd8/s1600/blog.jpg" alt="Asteroko kronikie" width="474" height="171" /&gt; &lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;" class="MsoCaption"&gt;Nuestro blog se actualiza semanalmente (Ilustración: ADES).&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;Provisionalmente, y sin dar por cerrado el ensayo de este sistema, podemos decir que la repercusión obtenida ha sido grande. Enumeremos lo conseguido:&lt;/p&gt; &lt;ul type="disc"&gt;&lt;li style="text-align: justify;"&gt;Divulgación de la actividad espeleológica, tanto a      nivel popular como institucional (municipal). A la gente le suena más lo      que hacemos, nos llaman más cuando encuentran cuevas, es más consciente      del patrimonio subterráneo.&lt;/li&gt;&lt;li style="text-align: justify;"&gt;Hemos mostrado directamente el subsuelo a unas 100      personas en las excursiones “fin de exposición”. De ellas un 10% ha vuelto      a llamarnos para acompañarnos ocasionalmente en nuestras actividades, y un      3% se ha incorporado plenamente al grupo.&lt;/li&gt;&lt;li style="text-align: justify;"&gt;Los miembros más activos del grupo, que residimos      en lugares dispersos, usamos el blog para comunicarnos mejor. De la misma      forma, los miembros menos activos siguen nuestra actividad por medio del      mismo, y se animan en más ocasiones a acompañarnos. Asimismo, otros grupos      de espeleología saben lo que hacemos y las colaboraciones se estimulan. Y      seguimos captando interesados, dando la opción de comentar las noticias      publicadas.&lt;/li&gt;&lt;li style="text-align: justify;"&gt;Aparición repetida en prensa, radio y televisión      (en una media aproximada de tres ocasiones al mes). Hay que tener en      cuenta las particularidades de los medios de comunicación masivos: la      publicación de las notas de prensa no depende en absoluto de la      importancia de la noticia, sino del hueco que tengan para rellenar. Así,      se ha dado la paradoja de que el mayor descubrimiento que hicimos durante      el año no mereciera dos líneas, y de que  una nimiedad (p. ej. nota de prensa sobre      prospección infructuosa) se publique a página entera.&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; &lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;En cuanto al trato ofrecido a las personas que estas actividades de difusión han atraído al grupo, digamos que hemos dosificado de una forma equilibrada cuevas complicadas, fáciles, miserables y espectaculares de forma que hemos podido mantener sin interrupciones nuestro ritmo de trabajo al tiempo que probábamos al novato viendo sus reacciones ante los diferentes obstáculos.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; &lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/abittaga-08/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=image"&gt;&lt;img src="http://argazkiak.s3.amazonaws.com/fd13e6b948db744e46850bbfd238d361_c.jpg" alt="" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;" class="MsoCaption"&gt;Excursión con un grupo de estudiantes de euskera a la cueva de Abittaga, Amoroto (Foto ADES)&lt;/p&gt; &lt;h2 style="text-align: justify;"&gt;6.5 Papel de las colaboraciones interclub&lt;/h2&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;Las colaboraciones entre diferentes grupos de espeleología pueden jugar un papel de “salvavidas” para grupos en 3º o 4ª fase, en el sentido de que podremos completar el mínimo de espeleólogos requerido para entrar a una cueva en condiciones de seguridad (tanto más en el caso de exploraciones, desobstrucciones o equipamientos que requieran un número extraordinario de personas). Así, en vez de quedarnos en casa por no reunir suficiente gente, la colaboración con otros grupos nos permitirá mantenernos activos.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;Pese a que estas colaboraciones no consiguen solucionar directamente el problema de la falta de espeleólogos, también podemos considerarlas una ayuda indirecta ya que mantener un grupo activo significa también mantenerlo receptivo a potenciales nuevos miembros.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: center;" align="center"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SjzxfjvnuyI/AAAAAAAAA9s/vf2T-1AkHmU/s1600-h/korta+20-6-09+%282%29.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5349415981882522402" style="float: left;" src="http://4.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SjzxfjvnuyI/AAAAAAAAA9s/vf2T-1AkHmU/s400/korta+20-6-09+%282%29.jpg" alt="" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: center;" class="MsoCaption" align="center"&gt; &lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: center;" class="MsoCaption" align="center"&gt; &lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: center;" class="MsoCaption" align="center"&gt; &lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: center;" class="MsoCaption" align="center"&gt; &lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: center;" class="MsoCaption" align="center"&gt; &lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: center;" class="MsoCaption" align="center"&gt; &lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: center;" class="MsoCaption" align="center"&gt; &lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: center;" class="MsoCaption" align="center"&gt; &lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: center;" class="MsoCaption" align="center"&gt;Exploración conjunta GAES-ADES de la cavidad de Apraiz, Busturia (Foto: ADES).&lt;/p&gt; &lt;span style="font-weight: bold;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-size:180%;"&gt;7. LA CUESTIÓN DE LOS ARCHIVOS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="text-align: justify;"&gt;Como queda dicho, la prioridad nº1 es revitalizar los grupos de espeleología que corren el riesgo de quedar sin gente. Aun así, la cruda realidad es que por no querer o no poder evitarlo hay grupos que a medio plazo van a desaparecer. Asumiendo esto, hay una pregunta que pocas veces se ha planteado seriamente: ¿qué pasa con sus planos, fotografías, textos...?&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;Bien es verdad que todo ese material atesorado por el grupo es fruto de mucho trabajo llevado a cabo durante largos años, voluntario, no remunerado, y que ha costado muchos litros de sudor. Demasiadas penas y alegrías se esconden bajo el polvo acumulado en esos documentos, como para dejarlo en manos de cualquiera. La primera reacción es desafiante –propia de los cavernícolas que somos-: &lt;em&gt;“¿Quién va a venir a llevarse MI archivo?&lt;/em&gt;”.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;No obstante, las cosas no son tan simples: hay que tener en cuenta que durante todos esos años se ha estado desarrollando un trabajo científico, de interés público por tanto. Generalmente se ha mantenido algún nivel de colaboración con otros grupos de espeleología, arqueológicos, científicos, técnicos... de forma que lo que lo conseguido también es, en mayor o menor medida, atribuible a otros. Por si esto fuera poco muchos grupos de espeleología están financiados por las instituciones públicas, tanto por subvenciones directas como por ayudas indirectas (cursos, socorro, publicaciones...) de forma decisiva para desempeñar su trabajo.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; &lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: center;" align="center"&gt;&lt;img title="Hartz baten hazurrak atzian dakazela." src="http://irudiak.argazkiak.org/5925e463229c7b4ccff984784913b862_c.jpg" alt="Pedro Castaños" width="547" height="410" /&gt;&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: center;" class="MsoCaption" align="center"&gt;El Dr. Pedro Castaños, bien conocido por los espeleólogos, interviniendo en las XXVII Jornadas de Espeleología Vascas (Foto: ADES)&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;Así las cosas, resulta inaceptable que con la desaparición de un grupo de espeleología sus archivos queden “secuestrados”, es decir, inaccesibles al resto de espeleólogos y/o dispersos en casas o locales particulares. A mi juicio esto supone un verdadero desastre que no beneficia ni a los propios autores de la información (que no ven su trabajo reconocido y divulgado como sería deseable), ni al resto de espeleólogos por razones obvias.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;En esta situación, considero que la salida más racional pasaría por seguir el procedimiento que convencionalmente usan diversas Asociaciones encargadas de recoger elementos de Patrimonio Cultural disperso: recoger los originales, copiarlos y clasificarlos para después ser devueltos a sus autores o depositarios. Una iniciativa de este tipo, no obstante, requiere de la existencia de una entidad solvente, reputada, que se sitúe por encima de las disidencias entre grupos y garantice una accesibilidad a esos archivos por parte de todos los espeleólogos interesados, así como el reconocimiento de su autoría. Esta entidad podría ser la UEV en el País Vasco, con especial protagonismo de los espeleólogos veteranos, retirados del trabajo de campo pero no del de gabinete.&lt;/p&gt; &lt;span style="font-weight: bold;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-size:180%;"&gt;8. APORTACIONES&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="text-align: justify;"&gt;Para finalizar mi intervención en estas XXVII Jornadas, lancé una salva de preguntas al público: ¿Merece la pena plantear este dilema? ¿Es inevitable que los grupos queden sin gente? Aparte de dejar que se pierdan ¿véis posible hacer algo con los archivos? Tras lo cual insté a los oyentes a responder y se produjo un tenso silencio.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;Felizmente, recogieron el testigo: demostrando que este es un tema sensible, se lanzaron a dar sus opiniones sobre los aspectos mencionados. Hubo aportaciones al diagnóstico, comentarios sobre las soluciones, relatos de experiencias fallidas, ...  en varios casos se manifestaron opiniones contrapuestas que fueron discutidas de forma racional, y que he tratado de recoger en los puntos desarrollados anteriormente. Puedo afirmar que ésta fue la parte más valiosa de toda la charla, con 10 o 15 personas opinando por turnos sobre lo comentado y otras 60 escuchando atentamente; ahora lamento no haber llevado una grabadora para transcribir lo allá expresado.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; &lt;img title="Adi adi, halan be." src="http://irudiak.argazkiak.org/03a349c08560a4bd31164347517c8126_c.jpg" alt="Azken filakuak" width="547" height="410" /&gt;&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: center;" class="MsoCaption" align="center"&gt;Todas las ponencias de las XXVII Jornadas llenaron la sala; hasta “los de la última fila” permanecían atentos (Foto: ADES).&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;En cualquier caso, los objetivos de mi intervención quedaron sobradamente cumplidos: poner el tema sobre la mesa, detonar el debate y constatar que hay un interés real por promover el relevo en los grupos de espeleología. Un buen punto de partida para hacer frente al problema de forma coordinada.&lt;/p&gt;   &lt;p style="text-align: center;" align="center"&gt;Lekeitio, a 20 de Junio de 2009.&lt;/p&gt; &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-4297573150386154790?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/4297573150386154790/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=4297573150386154790' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/4297573150386154790'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/4297573150386154790'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2010/02/grupos-que-se-quedan-sin-gente.html' title='Grupos que se quedan sin gente'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/ST6_j4sl2PI/AAAAAAAAAt4/lW7ucxI8WEY/s72-c/Jornadas+2008+%2878%29+copia.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-2489287295477253537</id><published>2010-01-12T08:01:00.000-08:00</published><updated>2010-02-05T13:42:04.762-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='argitarapenak'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='aunia'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Abittaga'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='illuntzar'/><title type='text'>AVNIA</title><content type='html'>&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/S09Cs3xz1yI/AAAAAAAABLk/_SCKlupYlzw/s1600-h/Dibujo+2.JPG"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5426629414659282722" style="margin: 0px auto 10px; display: block; width: 290px; height: 400px; text-align: center;" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/S09Cs3xz1yI/AAAAAAAABLk/_SCKlupYlzw/s400/Dibujo+2.JPG" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;El Nº 28 (otoño 2009) de la revista "&lt;strong&gt;&lt;em&gt;&lt;a href="http://www.aunia.org/"&gt;AVNIA&lt;/a&gt;&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;" recoge dos artículos relacionados con las Guerras Carlistas adaptados por Oier Gorosabel (miembro del ADES) sobre la base del artículo publicado en la revista de arqueología "&lt;em&gt;&lt;strong&gt;&lt;a href="http://www.arkeoagiri.og/"&gt;ILLUNTZAR&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/em&gt;", Nº5 del año 2005, escritos por el -también- miembro del ADES, Santiago Urrutia, y por el miembro de Euskaltziandia, Andrés Urrutia. Los artículos recogen la historia y testimonio relacionados con el descubrimiento de un arsenal de armas de la época Carlista en la cueva vizcaína de Abittaga (Amoroto).&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-2489287295477253537?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/2489287295477253537/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=2489287295477253537' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/2489287295477253537'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/2489287295477253537'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2010/01/avnia.html' title='AVNIA'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/S09Cs3xz1yI/AAAAAAAABLk/_SCKlupYlzw/s72-c/Dibujo+2.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-6511420114108228566</id><published>2010-01-11T13:29:00.000-08:00</published><updated>2010-02-06T14:39:28.149-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='aunia'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='santiago urrutia'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Abittaga'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='artikuluak'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='andres urrutia'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='oier gorosabel'/><title type='text'>Descubrimientos en la cueva de Abittaga (Amoroto)</title><content type='html'>Hau AUNIA aldizkariko 28garren alian argitaratutako artikuluan testu orijinala da (aldizkarikua laburtuta dago). Oier Gorosabelek moldatu dau, Santi Urrutia eta Andres Urrutiak 2005ko ILLUNZAR aldizkarirako idatzittakuan gaiñian.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;h2 style="text-align: center;"&gt;Descubrimientos en la cueva de Abittaga (Amoroto)&lt;br /&gt;&lt;/h2&gt; &lt;h3 style="text-align: center;"&gt;ADES Espeleologia Taldea (Gernika-Lumo).&lt;/h3&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt; &lt;p class="MsoToc1"&gt;&lt;span class="MsoHyperlink"&gt;&lt;a href="http://eibar.org/blogak/orakulua/archive/2010/01/26/abittaga#_Toc231822886"&gt;1. Un hallazgo espeleológico imprevisto. &lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;p class="MsoToc1"&gt;&lt;span class="MsoHyperlink"&gt;&lt;a href="http://eibar.org/blogak/orakulua/archive/2010/01/26/abittaga#_Toc231822887"&gt;2. Bittor &lt;em&gt;Arropain&lt;/em&gt;, un personaje de leyenda. 4&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;p class="MsoToc1"&gt;&lt;span class="MsoHyperlink"&gt;&lt;a href="http://eibar.org/blogak/orakulua/archive/2010/01/26/abittaga#_Toc231822888"&gt;3. El cierre del círculo: dos investigaciones que confluyen. 5&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;p class="MsoToc1"&gt;&lt;span class="MsoHyperlink"&gt;&lt;a href="http://eibar.org/blogak/orakulua/archive/2010/01/26/abittaga#_Toc231822889"&gt;ANEXO I 6&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;p class="MsoToc2"&gt;&lt;span class="MsoHyperlink"&gt;&lt;a href="http://eibar.org/blogak/orakulua/archive/2010/01/26/abittaga#_Toc231822890"&gt;Hodie mihi, cras tibi 6&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;p class="MsoToc1"&gt;&lt;span class="MsoHyperlink"&gt;&lt;a href="http://eibar.org/blogak/orakulua/archive/2010/01/26/abittaga#_Toc231822891"&gt;ANEXO II 10&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;p class="MsoToc2"&gt;&lt;span class="MsoHyperlink"&gt;&lt;a href="http://eibar.org/blogak/orakulua/archive/2010/01/26/abittaga#_Toc231822892"&gt;A los 85 años estaba en visperas. 11&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;p class="MsoToc2"&gt;&lt;span class="MsoHyperlink"&gt;&lt;a href="http://eibar.org/blogak/orakulua/archive/2010/01/26/abittaga#_Toc231822893"&gt;Cuando la guerra termine seremos siempre amigos. 11&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;p class="MsoToc2"&gt;&lt;span class="MsoHyperlink"&gt;&lt;a href="http://eibar.org/blogak/orakulua/archive/2010/01/26/abittaga#_Toc231822894"&gt;¡Corta cuarenta palos bien recios! 12&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;p class="MsoToc2"&gt;&lt;span class="MsoHyperlink"&gt;&lt;a href="http://eibar.org/blogak/orakulua/archive/2010/01/26/abittaga#_Toc231822895"&gt;No queria morirme sin volverte a dar un abrazo. 13&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:180%;"&gt;1. Un hallazgo espeleológico imprevisto&lt;/span&gt;&lt;p style="text-align: justify;"&gt;La cueva de Abittaga  está situada a orillas del río Lea en el término municipal de Amoroto (Bizkaia), y ha venido siendo usada sin interrupción desde tiempos inmemoriales. José Miguel Barandiaran descubrió un yacimiento arqueológico en 1964, determinando la siguiente estratigrafía: las primeras ocupaciones de la cueva corresponden al Magdaleniense superior final, acogiendo a grupos de cazadores con una importante actividad de pesca de salmónidos; una segunda fase se desarrolla durante el Epipaleolítico; y, finalmente, durante la Edad de los Metales, la cueva pasa a tener un uso sepulcral colectivo, apareciendo restos de cerámica prehistórica, huesos humanos y animales. No son los únicos indicios de sus antiguos ocupantes: adentrándonos en la oscuridad, descubriremos numerosos huecos en el suelo usados por los osos para hibernar.&lt;/p&gt; &lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/abittagako-sarreria/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=image"&gt;&lt;img src="http://irudiak.argazkiak.org/4978beb9455c6618908e1898f242b74f_c.jpg" alt="" /&gt;&lt;/a&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt; Argazkiak.org | &lt;span class="link-external"&gt;&lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/abittagako-sarreria/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text"&gt;Abittagako sarreria&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; © cc-by-sa: &lt;span class="link-external"&gt;&lt;a href="http://www.argazkiak.org/ades?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text"&gt;ades&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; &lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;La primera medición topográfica de esta caverna fue realizada por el Grupo Espeleológico Vizcaíno en 1958, estableciéndose en 250  metros el desarrollo de la gran galería inicial. En 1982 el ADES tomó el relevo y las campañas de exploración que periódicamente hemos venido realizando desde entonces nos han desvelado la cavidad más sorprendente y espectacular de la comarca de Lea-Artibai&lt;a name="_ednref1" href="http://eibar.org/blogak/orakulua/archive/2010/01/26/abittaga#_edn1"&gt;&lt;span class="MsoEndnoteReference"&gt;&lt;span class="MsoEndnoteReference"&gt;[1]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;: la belleza gótica de la “Sala ADES”, la tremenda “Sala de los Lloros” que emociona al más rudo espeleólogo, el delicado y encantador “Paso de los Azucarillos”...Abittaga es actualmente un laberinto de más de 5.000 metros cuya exploración mantenemos abierta. En cualquier caso este terreno está restringido a los espeleólogos; los hechos que hoy nos ocupan tuvieron lugar en un lugar más accesible, los 250  metros de la galería de entrada.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; A partir de la década de 1960, la gente que se aventuraba en Abittaga comenzó a encontrarse con unas extrañas piezas metálicas. A comienzos de los años 70, integrantes del grupo de espeleología de la OJE de Gernika hallaron varios cartuchos con bala; a finales de esa década un habitante de Ondarroa declaró también haber encontrado restos de fusil... Cuando en los años 80 el ADES tomó el relevo de las exploraciones, la aparición de este tipo de material se convirtió asimismo en algo habitual para nosotros: seis guardagatillos, once portacorreas y una bayoneta fueron recogidas en diferentes épocas por nuestros compañeros Roberto Garai y Gotzon Aranzabal. Generalmente las piezas aparecían en una hondonada llena de bloques de piedra de la galería principal, o en un pasillo lateral que existe oculto tras la pared de dicha galería. Entre los hallazgos declarados y los que desconocemos, resulta imposible hacer un cálculo razonable del número de piezas que han podido aparecer a lo largo de los años.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;El 30 de Diciembre de 1997, Pablo Feijoo y Jorge Lejarraga se encontraban realizando una escalada a unos 50 metros de la boca. Al alcanzar una repisa, se encontraron con lo que parecía un conjunto de antiguos fusiles. En un colchón de paja descompuesta se podía ver restos de madera, 8 cañones y 9 bayonetas, y por las chapas de hierro de la parte trasera de la culata, dedujeron que el depósito albergaba originalmente 12 fusiles. Los espeleólogos juzgaron conveniente recoger tales restos, con el fin de evitar que siguieran dispersándose: uno de los fusiles fue entregado a la sección de Patrimonio de la Diputación de Bizkaia; otro a la asociación cultural Gernikazarra de Gernika, dedicada a temas históricos; el resto quedó en manos de los descubridores a la espera de análisis.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; El enigma que había intrigado a varias generaciones quedaba resuelto. Al parecer, alguien a finales del s. XIX escogió Abittaga como depósito de armas. Las características de la cueva son muy adecuadas para ese objeto: su entrada está en un lugar oculto, pero accesible desde el antiguo Camino Real que pasaba desde Gizaburuaga a Lekeitio; es una cueva relativamente seca; tiene cerca un puerto de mar... La configuración de la cueva, además, ayudaba a preparar un escondrijo único: tras entrar por la boca hay que descender una resbaladiza rampa de 20 metros, llegando al fondo de una amplia galería de gran altura. Este pasadizo principal, por donde va normalmente el visitante, cuenta con un pasillo lateral paralelo que conecta con él en varios puntos. Este estrecho pasillo tiene una zona elevada mucho más amplia, en forma de conducto circular, con repisas o balcones espaciosos que lo recorren por alto. Sin embargo, una vez arriba no es posible avanzar por encontrarse la repisa cortada por profundas hendiduras. Evidentemente, alguien había escogido uno de esos segmentos de balcón para disponerlo como escondrijo, precisamente en un punto que no resulta visible desde ningún otro lugar de la galería y desde donde se puede vigilar la entrada de la cueva.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;Para conseguir alcanzar este lugar, los dueños de las armas tuvieron que escalar la pared del pasillo, de 7 metros de altura, cosa que no reviste complicación con las técnicas de hoy en día, pero difícil y peligroso en aquella época. Por los restos de madera hallados en la repisa, dedujimos que levantaron un andamiaje de vigas o una escalera para alcanzar el balcón. También debieron preparar en alguna medida el propio resalte, pues próximos a su borde encontramos un par de agujeros de barreno de 8 cms. de profundidad, tal vez para clavar estacas y unirlas con cuerda como seguro. Una cadena que todavía existe y que rodea una punta de roca en un extremo del balcón pudo haber servido para levantar pesos con ayuda de una polea.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; Según se desprendía de los restos prácticamente deshechos de tejido de esparto y de hierbas que cubrían el suelo del balcón, los fusiles y las bayonetas se introdujeron en sacos de heno para intentar protegerlos de la humedad. Tras amontonarlos en la repisa, es de suponer que desharían el andamiaje dejando algún sistema para colocar una escala en el momento que precisaran; momento que, evidentemente, nunca llegó.&lt;/p&gt; &lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/abittaga-1997-2/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=image"&gt;&lt;img src="http://irudiak.argazkiak.org/e1dff68a66193de1030883e8dd51bcd7_c.jpg" alt="" /&gt;&lt;/a&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt; Argazkiak.org | &lt;span class="link-external"&gt;&lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/abittaga-1997-2/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text"&gt;Abittaga 1997&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; © cc-by-sa: &lt;span class="link-external"&gt;&lt;a href="http://www.argazkiak.org/ades?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text"&gt;ades&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; &lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;Al permanecer los sacos apilados y olvidados en el balcón durante muchos años, esparto, hierba y culatas de madera fueron pudriéndose y, paulatinamente, algunos sacos con sus correspondientes piezas deshechas comenzaron a resbalar y precipitarse por el borde del balcón. Algunos se detuvieron justo al pie de la pared, en el suelo del pasillo, pero la mayoría rodaban hasta la hondonada de bloques de la galería principal, donde eran encontrados.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; El análisis del material evidenció que se trataba de fusiles franceses tipo Gras, modelo 1874, fabricado hasta 1885 en diversas factorías estatales y privadas. En algunas bayonetas se podía leer la inscripción grabada que señala el lugar de fabricación y el año. Todas coincidían en el lugar, &lt;em&gt;Usine de Steyr&lt;/em&gt; (fábrica de Steyr), y tres de las halladas en el resalte llevaban la fecha de 1878 mientras que en la encontrada por Roberto Garai años antes figuraba 1877. Steyr es una localidad austríaca, con una importante industria metalúrgica, una de cuyas actividades ha sido desde muy antiguo la fabricación de armas.  A finales del siglo XIX el gobierno francés encargó a su factoría la producción de una gran cantidad de fusiles, que aparte de destinarse al ejército francés fueron vendidos a diversos países.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; El misterio parecía quedar aclarado, pero sólo parcialmente. Ahora sabíamos de dónde caían las piezas encontradas durante tantos años, y el contexto nos permitía relacionarlas con las guerras que asolaron el país en el S. XIX. Pero faltaba saber quiénes prepararon aquel escondrijo, y lo más importante: si la fecha de fabricación de algunos fusiles era posterior a la finalización de las guerras carlistas ¿qué objeto tenía aquel depósito a todas luces clandestino?&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; Conformes en cualquier caso por lo averiguado, dimos cuenta de nuestro feliz hallazgo a la comunidad espeleológica vasca, sin imaginar el sorprendente desenlace que se avecinaba.&lt;/p&gt;&lt;p style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-size:180%;"&gt;2. Bittor &lt;span style="font-style: italic;"&gt;Arropain&lt;/span&gt;, un personaje de leyenda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="text-align: justify;"&gt;&lt;img src="http://irudiak.argazkiak.org/561761bbe722d26c169ade9edce1aedc_c.jpg" alt="" /&gt;&lt;/p&gt;Argazkiak.org | &lt;span class="link-external"&gt;&lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/victor-arroita/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text"&gt;Victor Arroita&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; © cc-by-sa: &lt;span class="link-external"&gt;&lt;a href="http://www.argazkiak.org/ades?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text"&gt;ades&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; &lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;Como en todos los hogares de aquellos tiempos, en casa de Andrés Urrutia la palabra era protagonista. Las viejas historias familiares, en el linde de lo real y la leyenda, eran transmitidas de padres a hijos y para Andrés y los demás niños no había duda de la veracidad absoluta de las palabras de su abuela. Así conocieron la historia de Román Arroita, su bisabuelo, y la de su hermano Víctor.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; A pesar de ser de diferentes ideas políticas, Román (liberal) y Víctor (carlista) compartían muchas opiniones y afinidades, tanto es así que hasta las esposas que tomaron eran hermanas, de apellido Eiguren, madres de una numerosa progenie que compartiría igualmente apellidos y lazos fraternales. Según se contaba en la familia, Víctor Arroita era un anciano alto, fuerte, de blancas barbas y planta aristocrática a lo que contribuían sus sus merecimientos de guerra&lt;a name="_ednref2" href="http://eibar.org/blogak/orakulua/archive/2010/01/26/abittaga#_edn2"&gt;&lt;span class="MsoEndnoteReference"&gt;&lt;span class="MsoEndnoteReference"&gt;[2]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; Aquel niño creció, y con el tiempo Andrés se convirtió en notario, y hasta en presidente de Euskaltzaindia. Entre lo aprendido en casa y los datos aportados por el investigador lekeitiarra Rufo Atxurra, recopiló muchos retazos de la historia de su legendario tío-bisabuelo, redactando incluso una narración en torno a su figura&lt;a name="_ednref3" href="http://eibar.org/blogak/orakulua/archive/2010/01/26/abittaga#_edn3"&gt;&lt;span class="MsoEndnoteReference"&gt;&lt;span class="MsoEndnoteReference"&gt;[3]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;. Y es que, como enseguida veremos, la vida de este hombre fue digna de un guión cinematográfico.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; Víctor Arroita formaba parte del ejército carlista que sitió Bilbao en 1874. En uno de los lances de la batalla, salvó a un grupo de prisioneros del bando contrario de ser linchados por la tropa; entre ellos estaba el alférez Francisco Amayas, quien alabó su caballerosidad, deseando poder agradecerle ese gesto algún día. Amayas tenía 18 años, Arroita 19. Los prisioneros fueron llevados a la retaguardia, y algunos de ellos –entre ellos el alférez- fueron canjeados un año después.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; Tras finalizar la guerra en 1876, Víctor Arroita dejó su pueblo natal de Abadiano para marchar con su familia a Ispaster. En su casa del barrio de Arropain, a 100 metros de Lekeitio, llevaba una vida normal... aparentemente. En secreto, mantenía sus atribuciones militares liderando, ahora como teniente, una partida carlista. En torno a 1895-1900, este grupo comenzó a prepararse para el nuevo alzamiento militar que se tramaba, reuniendo armamento y guardándolo en un lugar secreto. Según palabras del propio Arroita, llegaron a contar con “cientos de fusiles” en una cavidad de los alrededores.&lt;/p&gt; &lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/kokapena/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=image"&gt;&lt;img src="http://irudiak.argazkiak.org/922f3afa297913b54c8f627d6dbc3681_c.jpg" alt="" /&gt;&lt;/a&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt; Argazkiak.org | &lt;span class="link-external"&gt;&lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/kokapena/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text"&gt;Kokapena&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; © cc-by-sa: &lt;span class="link-external"&gt;&lt;a href="http://www.argazkiak.org/ades?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text"&gt;ades&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; &lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;Periódicamente, Víctor Arroita se acercaba a revisar el arsenal y engrasar las armas para su mantenimiento. En una de estas ocasiones sufrió un accidente, resbalando de una cornisa y cayendo al suelo desde gran altura. Percatado de su tardanza un compañero que conocía el escondrijo, intuyendo algún percance, fue a buscarle a la caverna: efectivamente, le encontró en la oscuridad malherido y sin poder salir. A duras penas consiguió sacarlo de allí y llevarle a casa, no sin llamar la atención de algún vecino que debió dar parte de sus sospechosas maniobras a las autoridades. Eso se deduce del hecho de que poco después, la Guardia Civil entrara en la cueva de Abittaga de Amoroto, incautándose de un importante arsenal que se guardaba en la misma.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; Después de este accidente espeleológico –que le dejó cojo de por vida- ni el teniente ni ninguno de sus subordinados volvió jamás a la cueva de Abittaga, creyendo sin duda que nada había escapado al registro de los guardias. Desde luego, convaleciente de sus lesiones, Víctor Arroita tenía cosas más importantes por las que preocuparse: marcado ya como peligroso carlista y responsable de sedición, contaba las horas que quedaban para su detención, condena y fusilamiento.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; No obstante, pasaron los días, las semanas y los meses y nada ocurrió. Intrigado por esta circunstancia, comenzó a hacer discretas averiguaciones y no pasó mucho tiempo antes de que supiera que Francisco Amayas, aquel joven alférez a quien perdonó la vida en la guerra, había proseguido una larga carrera militar hasta llegar a ser nada menos que... Director General de la Guardia Civil. Y sin duda, no había olvidado la deuda contraída treinta y siete años antes.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; Años más tarde Amayas, que desempeñaba su cargo en Bilbao, realizaría una visita con otros altos cargos a Lekeitio. No fueron pocos los sorprendidos al ver cómo el viejo carlista se fundía en un efusivo abrazo con el militar.&lt;/p&gt;&lt;p style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-size:180%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-size:180%;"&gt;3. El cierre del círculo: dos investigaciones que confluyen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/abittaga-1997/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=image"&gt;&lt;img src="http://irudiak.argazkiak.org/7deea9da1c4f0247801569fedf908d8f_c.jpg" alt="" /&gt;&lt;/a&gt; &lt;p&gt; Argazkiak.org | &lt;span class="link-external"&gt;&lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/abittaga-1997/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text"&gt;Abittaga 1997&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; © cc-by-sa: ades&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;  Cuando el ADES encontró los restos de aquellos doce fusiles en 1997, no conocíamos la historia de Víctor Arroita. Nunca hubiéramos imaginado que encontraríamos la respuesta a aquel enigma. Un cúmulo de afortunadas coincidencias nos hicieron encontrar a la persona adecuada: entre los espeleólogos que supieron de nuestro hallazgo se encontraba Diego Dulanto quien, médico de profesión, contó la historia a sus compañeros del Hospital de Basurto. Entre ellos se hallaba Agustín Arroita quien, sorprendido, declaró que un antepasado suyo, cabecilla de una partida carlista, había usado una cueva de la zona como escondrijo. Nos puso en contacto asimismo con su pariente Andrés Urrutia, que era quien más información tenía sobre el tema.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; El notario y presidente de Euskaltzaindia nos aportó la historia de su legendario tío-bisabuelo; nuestro compañero Santi Urrutia le proveyó de los datos técnicos del hallazgo. Las piezas del puzzle comenzaron a encajar, y aquella historia familiar, medio mito medio realidad, fue perfilándose de forma insólita.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; Aquellos doce fusiles, olvidados en una alta cornisa durante un siglo, fueron el desencadenante para experimentar una emocionante y poco acostumbrada sensación: la de corroborar con pruebas materiales una antigua leyenda, transmitida como una llama perpetua de generación en generación.&lt;/p&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: right;" align="right"&gt;&lt;em&gt;ADES Espeleologia Taldea&lt;/em&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;&lt;em&gt;Este artículo ha sido adaptado por Oier Gorosabel (miembro del ADES) sobre textos de Santi Urrutia (miembro del ADES y profesor de la UPV) y Andrés Urrutia (presidente de Euskaltzaindia y notario). Mostramos nuestro agradecimiento tanto a ellos como al arqueólogo Juan Carlos López Quintana, asesor del ADES en temas arqueológicos y director de la revista “Illunzar" donde fueron publicados inicialmente&lt;/em&gt;&lt;a name="_ednref4" href="http://eibar.org/blogak/orakulua/archive/2010/01/26/abittaga#_edn4"&gt;&lt;span class="MsoEndnoteReference"&gt;&lt;em&gt;&lt;span class="MsoEndnoteReference"&gt;&lt;strong&gt;[4]&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;em&gt;.&lt;/em&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt;&lt;span style="font-size:180%;"&gt;&lt;a name="_Toc231822890"&gt;Anexo I&lt;/a&gt;&lt;/span&gt;&lt;h2&gt;&lt;a name="_Toc231822890"&gt;Hodie mihi, cras tibi&lt;/a&gt;&lt;/h2&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: right;" align="right"&gt;&lt;em&gt;Andres Urrutia&lt;/em&gt;&lt;a name="_ednref5" href="http://eibar.org/blogak/orakulua/archive/2010/01/26/abittaga#_edn5"&gt;&lt;span class="MsoEndnoteReference"&gt;&lt;em&gt;&lt;span class="MsoEndnoteReference"&gt;&lt;strong&gt;[5]&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: right;" align="right"&gt;&lt;em&gt;Euskaltzaindiako Presidentea eta Notarioa&lt;/em&gt;&lt;/p&gt; &lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/karlistak-01/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=image"&gt;&lt;img src="http://irudiak.argazkiak.org/3886bdb4ace12de9f26412f18f85e0f1_c.jpg" alt="" /&gt;&lt;/a&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt; Argazkiak.org | &lt;span class="link-external"&gt;&lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/karlistak-01/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text"&gt;Karlistak 01&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; © cc-by-sa: &lt;span class="link-external"&gt;&lt;a href="http://www.argazkiak.org/ades?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text"&gt;ades&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;Inor inon eredugarri izan bada, gerraurreko Lekeition Bittor Arroita halakoa zala esan geinke. Lekeitioko Eskolapean ikusten genduan egunero, goiz zein arratsalde lehenean, haren irudia. Iluntzean, ostera, eleizak hartzen eban Bittorren arreta. Zaharsaritua bai; ezindua, ostera, egundo bere ez.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; Txapel baltz, ule kizkur baizen zuri, bizar bete, eskuak fin eta berna luzeak ekarten euskuezan guri, sasoi haretako lekeitiar umekondoei, bizitzak makina bat bider astinduriko gizaseme oso baten ezaugarriak.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; Sarri ibili gara geu be, adinean aurreratu eta gero, Bittor eta lagunak osotzen eben gizaldra haren autu-mautuak asmatu nahian. Karlista eta liberalen kontuak izango ziran, ziur asko, orduko hareek. Huts egiten genduala? Dagigun. Baina tartean edo, Bittorrek Daniel adiskideari hamaikatxo aldiz esandako ipuinetan izan gara gu entzule, euren jarlekuetatik hur-hurrean, ezer ulertu ez arren, gure jakingura asetu nahian.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; Aldi nahasiak ziran, edozein modutan be, orduko hareek. Gerra genduan gure gainean. Egia esan, gazteenak be zeozer somatzen genduan. Soldadu, gudarien abarrotsak, kamioien joan-etorriak, kanoiak, albisteak... horreek ekarri eben hasiera. Gero gogortada astunak, Ondarroatik etorritako igeslariak eta erbestetuak. Azkenean be, itxoitaldi luzea, gerrako garra gogorreneko bizigiroa eta, okerragoa zana, etsaien arteko erioaren txopinkadak. Bateko eta besteko hildakoak, tantaz tanta, izen-abizen hareen zerrendak sekula be amaierarik izango ez baleu legez.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; Negua joan eta udabarria baetorren. Zurrumurruak, inondik be, gero eta indartsuagoak. Laster izango zala erasoaldia, Elgetatik etorriko zirala, Markinako aldean erreketeak itzel ibili zirala oraintsu... kostaldean, ostera, lasaitasuna zan nagusi.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; Bittor ohartuta egoan aldakuntzaren egunaz. Egun bi ziran alaba eta suina agurtu behar izan zituala, hareek Bilborako bidea hartuta. Ailaginakoak eginda egozan biok, bera eta Petra emaztea, alaba bakarrak etxetik alde egin ez egian. Semeak aspalditik joanak ziran. Gerrako lubakietan ebilzan ordutik, urtebete laster etorriko zala. Alabagazko hareek, edozelan be, alperreko suertatu ziran. Suina batzuen aldeko izan eta besteak, zalantza barik, ez eutsen halakorik parkatuko.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; Domeka. 1937. urteko apirilaren hogeita bosta. Goizero legez, Arroita etxeko ganbarara abiatu da, eskilaragune estu batetik. Goian, teilatupean, seme abadearen teologia liburu zaharren azpian, egurrezko kutxatxo batetik atara dau irratia. Argia biztu eta Burgosko irratiaren albiste emotea entzun dau.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; Irratiaren nonzebarria amaitu baino arinago, itzali eta jezarrita jarraitu dau. Petrari ez deutso ezer be esango. Erabagia hartzeko tenorean dago. Halantxe egin dau.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; Etxeko gelara orduko, emazteari galdetu deutso:&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;—Ba al zatoz mezatara?&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;—Ez egon nire zain, gerotxuago joango naz eta!&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; Bittorrek etxetik alde egin dau, goizeko hamarrak hurretxoan, domekero legez, meza nagusia entzuteko asmoz. Bidean Daniel adiskidea batu jako ta biak batera doaz, Bekokalean zehar, eleiza nagusirantz.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; Mezatatik urten eta Bittor eta Daniel alamedatik datoz. Abadeen moila dabe euron heldu beharra. Daniel itsastarrak, lantzean behin, Bittor lehorrekoari ziztaka:&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;—Gutarrak badatoz, ezta?&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;—Baiezkoan nago, baina ez dakit zelan edo nondik. Goizean irratia entzun dot. Alperrik. Ez dau ezer be argitu.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;—Ba, nire ustez, gaur edo bihar izan behar dau horrek- esan deutso Danielek.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;—Zergatik dinozu hori?&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;—Neuk pentsa. Besteen aldeko gehienak iges, portuko txalupa nagusiak Bilbora. Seinale txarrak dira horreek...&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;—Edozelan be, bezperetara joango gara, ezta?&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;—Bai gizona, betiko moduan.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; Adiskideak alkarri egin deutsie agur, bazkalondoan barriro batuko diralakoan. Petrak bazkari arina atondu dau.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;—Danielegaz geratuta al zagoz arratsalderako?&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;—Bai, Eskolapean batuko gara, hantxe barriketan egon eta gero eleizara.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;—Hobe ez joatea, besteak ei datoz eta...&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;—Ez dot uste. Goizegi deritxat ondino.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;—Zertan ibiliko dira gureak? Ezer jakin al dozu?&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;—Gauza handirik ez. Badakizu atzo Baskongadetako autobusaren txoferrak esan eustana. Bilboko lengusuen etxean ei dagoz.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;—Jesus, eta deitu bere ez?&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;—Ez eben eukiko astirik. Atzoko kontua da hori.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; Bittor eta Petra isildu egin dira une batez. Biok dakie Bilboko barriak ezin dauala kendu barruan daroen ezinegona. Etxea hutsik, bertan zaharrak baino ez dagozala.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; Urtekeran, Bittor Arroitak patrikaran sartu dau halako txapel gorria, bertan josita dagozala azken karlistadan eskuraturiko bi izartxo. Armada karlistaren teniente maila da horreetan erakusgarri.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; Eskolapera zuzendu dira haren pausoak. Daniel Txopitea adiskidea aurretiaz etorri jako, euren betiko jarlekuetan dago jezarrita. Inor be ez dago plaza osoan. Petra emaztea, leihoaren gortinatxoetan burua ezkutatuta, zahar biei begira dago. Kezkati emoten dau.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;—Betiko kontu jakinetan ibiliko dira horreek biak- pentsatu dau bere kautan, senarra eta biok etxeazpiko solairuan daukiezan apopilo geletarako izarak tolesten dituan bitartean.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; Jardunean dabilz Daniel eta Bittor. Lehenengoak besteari dirautso:&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;—Bittor, Bittor, esaistazu, zelako latina zan ha, liberalak erakutsi eutsuena?&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;—Ez zan harek erakutsia, neuk irakurria baino- erantzun dau harro-harro Bittor Arroitak.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;—Dana dala, esaistazu  areagotu dau Danielek.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;—&lt;em&gt;Hodie mihi, cras tibi&lt;/em&gt;.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; Danielek, beste behin be, harridura aurpegia jarri deutso adiskideari. Gertaturikoa hamaikatxo bider kontatu arren, beti dau Danielek kontu horretan zerbait barri, ezezaguna, bere harridura behin eta barriro biztu eta sortzen dauana.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; Artean, olgetan dabilzan umekondo batzuk batu jakez zahar bioi eta Danielek, gonbite egin nahian edo, etorteko esan deutse:&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;—Etorri, etorri, Bittorrek aspalditik gertatu jakona ostera be kontatu behar deusku eta.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; Zaharrak eleari ekin deutso:&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; “Azken karlistadaren garaian gertatu zan, 1877. urtean, hain zuzen be, oraintxe kontatuko deutsuedan pasadizua. Karlistok, gure lege zahar eta erlijinoari eusteko erregeren alde urten genduan soldadu eta Euskal Herri osoan zabaldu zan gure indarra. Bizkaia, Araba, Gipuzkoa eta Nafarroa gutarrak ziran. Bageunkan, ostera, aurreko istiluetan ibili ginaneko arantzatxoa, hau da, Bilbo hartu ez izana. Horrexegaitik batu genduzan batzekoak eta hara joan ginan. Bilbo inguratu, Begoñatik sartu eta Mallona jadetsi genduan, hango kanposantuan sekulako burruka euki genduala liberalekin.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; Halako baten, Begoña inguruan genbilzala, Delmas izeneko etxe baten ondoan, konturatu ginan gure lerroen atzetik tiro egin euskuela. Etxe bakartu haretan bazan liberal aldratxo bat, bala-bala gure aurka ziharduana.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; Komandanteak agindua emon ahala, nire pelotoia bertara joan eta hiru ordu eurokin deman ibili ostean, hildako ugari batera eta bestera suertatuta, bakea eskatu eta amore emon eben. Etsi eta gero, etxetik banan-banan urteteko esan geuntsen. Halantxe egin, eta laster ohartu ginan hiru soldadu besterik ez zirala etxe haretan bizirik egozanak.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; Hiru soldaduon atzetik, horra hor gure ezusteko galanta behin behineko teniente gaztetxo batek, aurpegi zurbil, bibote eta guzti, hiru hareen segidako urteten ebala ikusi genduanean. Atxilo egin eta gure erregimentuaren presondegian gorde genduan.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; Hiltea seguru eban teniente hasibarri harek. Gaua bitartean, komandanteak halan erabagi eta agindua beteteko niri deitu eustan:&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;—Arroita, teniente gaztetxo hori afusilatu behar dozu- agindu eustan komandanteak.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;—Zure aginduetara.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; Egunsenti aldera, biok urrundu ginan erregimentuaren egoitzatik. Begoña gainean dagoan monja komentuan sartu eta hutsik egoala ikustean, bertako hilerrira abiatu ginan, bera, hil behar ebalako uste osoan eta ni, aldiz, askatu behar nebalako pentsamentu betean.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; Hobitegiaren sarreran goiburu laburra egoan idatzita, sarritan ikusi doguzan horreetarikoa: &lt;em&gt;Hodie mihi, cras tibi&lt;/em&gt; (gaur niretzat, bihar zuretzat).&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; Teniente liberala tente egoan, erioaren zain. Nik, ostera, berorrengana urreratu, eskuko sokak askatu eta joateko agindu neutsan:&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;—Eskerrik asko. Bizia zor deutsut. Inoiz arazorik edo badozu, nigaitik galdetu. Francisco Amayas nozu. Nahikoa izango dozu &lt;em&gt;hodie mihi, cras tibi&lt;/em&gt; esan edo idaztea.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;—Joan, joan zaitez arin, inor etorri baino lehen- ihardetsi neutsan nik, karlista batek liberal bati sekula be ezer zor ezin izango baleutso legez.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; Halan joan zan gudaldia. Galdu egin genduan gerra. Etxeratu, ezkondu eta Lekeitiora etorri nintzan bizitera. Ezin, inondik bere, karlisten zirrarak baztertu, eta ekin eta ekin ibili nintzan hurrengo karlistadarako iskiluak batzen eta atontzen.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; Urteak garrenean, Abittagako koban neukazan nik neureak ondo gordeta, karlistak hurrengo ahalegina noiz egingo zain.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; Astero-astero joaten nintzan ni hara, fusilak eta pistolak garbitu eta jagotera. Urteetan ibili nintzan ni halako joan-etorrietan, herriko beste lagun batzuekin batera, ezkuturik ezkutuenean.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; Behin, halanda guztiz be, gertatu behar zana gertatu zan. Laprastada ederra egin kobazulo haretako labagune baten eta hanka hausi. Ezin aurrera eta ezin atzera. Minaren minaz, nire alarauak ilun haren betegarri ziran.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; Ordu batzuk geroago, nigaz batera isilpekoan egozan batzuk agertu jatazan gertaturikoa bideratzera. Egoera baldarrean ikusita, gurdi batean sartu eta lasto artean ekarri ninduen etxera, inork be ohartu barik.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; Etxean, ostera be, arazoak. Apopilo etxean laster nabaritu eben nire hutsunea, baita nigaitik galdezka hasi be. Era berean, herriko guzurtegietan zertxobait baegoan entzun beharrekoena, horixe zan nire izena. Hala-beharrean nengoan, nire eguneroko zereginak ezin beteta.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; Laster etorri jatazan goardia zibilak.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; Armak be, beste batek edo esanda, agiriko izan ziran berehalakoan: galduta nengoan. Ezin etxetik atara neure burua. Ezinduta neukan hanka eta ate ondoan orduero ibilten zan goardia zibil bikotea be, ez edozelangoa.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; Egunak joan, egunak etorri, gero eta galduago ikusten neban neure burua. Ez nekian nora jo. Emaztea eta umeak ezinean ikusten eben nire ingurukoa, goardia zibilak gora, paper baltzak behera. Bizkaiko gobernadore zibilak be eskua eukan sartuta nire arazoan eta zigor gogorrak etorriko ziralakoa danon ahotan ebilen. Estu eta larri ni, atezuan eta urduri, lorik be askotan ezin eginda. Onik onenean be, laster neban kartzelaldi luzea nire gainean. Behingo larria, benetan, ordukoa!&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; Aurrekoa ikusita, erabagia hartu neban, karlista batek liberal bati sekula be eskatuko ez eutsana eskatzekoa. Halan, seme nagusiari isilmandatu emon eta harek posta etxean ipini eutsan telegrama Amayas jaunari:&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;—Francisco Amayas. Madrid. &lt;em&gt;Hodie mihi, cras tibi&lt;/em&gt;.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; Hiru-lau egun joanak ziran harrezkero. Erantzunik ez. Lurrak iruntsi izan baleu legez, teniente liberalak inondik be ez eban bere burua erakusten.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; Bosgarren egunean, goizeko hamaikak aldera, automobil baten zaratotsak entzun ziran Bekokaleko harlauzetan. Gure etxe alboan gelditu eta gizon gorbatadun batek urten eban. Ateko goardia zibil zaindariak aginduetara jarri jakozan, txalupa-masta baino zuzenago.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; Gizon ha gurera etorri eta nigaitik galdetu eban. Nire logelara sartu zanean, berehala konturatu nintzan aginpide handiko gizona nebala:&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;—Don Bittor, egunon!&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;—Egunon dagizula zuri be!&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;—Bizkaiko gobernadore zibilaren idazkaria naz. Don Francisco Amaya goardia zibilaren jeneralak agindu emon deusku, zu libre ixteko. Zure kontrako karguak ezabaturik geratu dira- esan eban uriko gizonak.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;—Eskerrik asko!&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;—Beste zeozer be agindu dau Amayas jeneralak. Ondo-ondo ulertzen ez badot be, hauxe esateko zuri: &lt;em&gt;hodie mihi, cras tibi&lt;/em&gt;!&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;—Jakina! —oihukatu neban nik, kaiolatik kanpo nengoala jakitean.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; Eta halantxe etorri nintzan, beste behin be, gizon libre eta zamarik bagekoen mundura.”&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; Haria ez jako eten Bittor Arroitari. Umeak olgetan jarraitzen dabe, Bittorren berbategia entzun eta gero. Ordua aurrera doa. Arratsaldekoa ia-ia eginda dago, Bittor eta Daniel Eskolapeko jarlekuetatik zutundu eta elizara abiatu diranean.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; Bien bitartean, zarata handiak datoz eleiza aldetik. Apurka-apurka eleiza albotik edo, Bittorrek somatu ditu, hirurogei urte lehenago ikusiak zituan txapel gorri modukoak, fusila eskuetan eta kristau irudia bularretan. Lekeition sartu dira erreketeak.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; Bittor Arroitak patrikaran daroan txapel gorria atara beharrean, gordeago dauka berori, egundo be beste inori ez deutsalako erakutsiko. Berea dau eta erabagia goizetik dauka hartuta. &lt;em&gt;Hodie mihi cras tibi.&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="text-align: justify;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="text-align: justify;"&gt;&lt;span style="font-size:180%;"&gt;&lt;em&gt;ANEXO II&lt;/em&gt;&lt;/span&gt; &lt;a name="_Toc231822891"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt; &lt;div&gt; &lt;/div&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: right;" align="right"&gt;&lt;em&gt;Texto publicado en el nº12 de la revista Fotos (de &lt;/em&gt;&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: right;" align="right"&gt;&lt;em&gt;Falange Española Tradicionalista) del 15 de Mayo de 1937&lt;/em&gt;&lt;a name="_ednref6" href="http://eibar.org/blogak/orakulua/archive/2010/01/26/abittaga#_edn6"&gt;&lt;span class="MsoEndnoteReference"&gt;&lt;em&gt;&lt;span class="MsoEndnoteReference"&gt;&lt;strong&gt;[6]&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;/p&gt; &lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/lekeitioko-karlistak-1937/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=image"&gt;&lt;img src="http://irudiak.argazkiak.org/5f4b26dd9b4b2ec132e34679aa5dd85e_o.jpg" alt="" /&gt;&lt;/a&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt; Argazkiak.org | &lt;span class="link-external"&gt;&lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/lekeitioko-karlistak-1937/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text"&gt;Lekeitioko karlistak 1937&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; © cc-by-sa: &lt;span class="link-external"&gt;&lt;a href="http://www.argazkiak.org/ades?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text"&gt;ades&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt; &lt;h2&gt;&lt;a name="_Toc231822892"&gt;A los 85 años estaba en visperas&lt;/a&gt;&lt;/h2&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; Yo sabía que en Lequeitio existían los carlistas más viejos de España. Los tenía anotados hace tiempo en mi carnet para hacerles una información. Cada año que pasaba me los iba dejando más en sazón, más viejecitos.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; Y ahora, cuando los rojos estaban en Lequeitio, me acordaba yo con angustia de mis viejos carlistas. ¿Me los habrán matado esos bárbaros?.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; No, no me los han matado. Al llegar a Lequeitio he buscado a Víctor Arroita y le he encontrado en Vísperas, ¡Tiene ochenta y cinco años y estaba en Vísperas¡. ¿En Vísperas de qué?. Otras personas, a los ochenta y cinco años solo están en Vísperas de morirse. Es lo contrario de lo que le ocurre a este viejo carlista de Lequeitio. Toda la vida de Víctor Arroita no ha sido más que la víspera de estos días de plenitud, que está viviendo ahora. Porque Dios le ha dejado llegar a ellos y ver esta primavera de boinas rojas, estaba hoy alabándole con los salmos de las Vísperas.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; - ¿Estuvo usted siempre seguro de que llegaría este triunfo?&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;- Cada día estaba más convencido, sobre todo desde que he visto a los otros de cerca. Esa gente no puede ir a ninguna parte. España dejaría de ser España, para que ellos fueran los amos.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;- ¿Qué guerra le parece a usted más dura, ¿ésta o la que ustedes hacían?&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;- Los medios de combate que hay ahora son terribles. El estar una hora tendido en el suelo aguantando la metralla de los aeroplanos, tiene que ser peor que estar en el infierno. ¡Y esa vida de las trincheras inmóviles los soldados días enteros, con el agua, hasta las rodillas ¡. Eso es terrible. A mí la guerra así no me gusta. La nuestra era más bonita.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;- ¿En qué combates intervino usted?&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;- ¡En tantos intervine! Yo estuve en el sitio de Bilbao, el año mil ochocientas setenta y tres.&lt;/p&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt; &lt;h2&gt;&lt;a name="_Toc231822893"&gt;Cuando la guerra termine seremos siempre amigos&lt;/a&gt;&lt;/h2&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; En la parroquia han terminado las vísperas.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; - Mire Usted -me dice Arroita- aquel señor que sale de la  Iglesia con los dos curas estuvo también en la guerra carlista. Si quiere usted le llamo.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;- Con mucho gusto le saludaré.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; Arroita me ha presentado a don José Félix Eguileor. Este viejecillo pulcro, enfundado en un gabán negro, tiene ochenta y seis años y fue en la guerra carlista del 73 al 76, abanderado del batallón Marquina, el tercero de los de Vizcaya. También estuvo en el sitio de Bilbao, pero tiene ya las fechas y los sucesos un poco revueltos en la cabeza.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; Tratando de ponerlos un poco en orden de estado mientras Arroita ha ido hasta casa para traer las cruces y medallas,.. que conserva orgullosamente ganadas en otras tantas acciones de guerra. Cuando regresa, hacemos a los dos viejos luchadores unas fotografías entre los pequeños flechas y requetés que les oyes embobados, contar sus hazañas.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; Los dos conservan muy bien la vista y la agilidad de las piernas, especialmente Arroita, a pesar de que es cojo y tiene que andar apoyándose en un bastón.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; -¿Esa cojera es de una herida de la campaña, don Víctor?&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;- De la campaña precisamente no; pero algo tiene que ver con ella- y Arroita nos cuenta un episodio que por la fruición con que la recuerda, bien se ve que ha sido culminante en su vida.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;- Yo -dice- fui uno de los que tomaron la casa Delmás en el campo Volantín. Fui yo mismo el que la puse fuego. Este episodio del sitio de Bilbao ya casi nadie lo recuerda, pero tuvo entonces mucha resonancia.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;- En Churdínaga, cuando ya se había levantado el sitio, tomé con mis hombres otra casa. Yo era sargento. Dentro de la casa hicimos prisioneros a veinticinco soldados del regimiento de Valencia, con un alférez graduado de teniente. Para cogerlos tuvimos que hacer un agujero en la pared, y por allí, los fuimos sacando uno a uno. Entre ellos había dos voluntarios vascos. Cuando estábamos sacando a los que faltaban, los dos voluntarios, en un descuido nuestro, hicieron fuego sobre nosotros y por poco nos matan. Mis soldados querían fusilarlos a todos allí mismo. No hubiéramos tenido ninguna responsabilidad, puesto que nos habían agredido, pero yo me opuse, porque no todos tenían la culpa. Entonces el alférez se adelantó y me estrechó la mano.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;- Eres un caballero -me dijo-. Quisiera poder agradecerte algún día con un gran favor este rasgo generoso. Me llamo Francisco Amayas Díaz, y pertenezco a una familia muy bien relacionada en Madrid. No te olvides de mi nombre y búscame si alguna vez me necesitas.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt; - Don Francisco -continua Arroita- era un muchacho de mi misma edad. El tenía 18 años y yo, 19. Se veía luego que era de mucha nobleza aunque no tuviera una complexión tan fuerte como la mía.&lt;/p&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;- Aunque ahora estamos en campos distintos -acabó diciéndome- yo quisiera que cuando termine la guerra fuéramos siempre amigos.&lt;/p&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt; &lt;h2&gt;&lt;a name="_Toc231822894"&gt;¡Corta cuarenta palos bien recios!&lt;/a&gt;&lt;/h2&gt; &lt;p&gt; Arroita continúa su historia:&lt;/p&gt; &lt;p&gt; - Llevamos a los prisioneros a Galdácano, donde tenía su cuartel el marqués de Valdespina. A los dos voluntarios les condenaron a morir en la plaza de Amorebieta. Yo mismo fui el encargado de llevarlos; Cuando llegamos al pueblo, el capitán Villachica me dijo bien alto, para que lo oyeran las prisioneros.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;- Arroita, corta cuarenta palos bien recios y avisa el alcalde que mañana se ejecutará a los reos.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;- ¿Los van a matar a palos? -pregunté.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;- Esa es la sentencia.&lt;/p&gt; &lt;p&gt; Yo no dije nada, pero me pareció algo fuerte. A la mañana siguiente estaba ya todo el pueblo en la plaza para presenciar la ejecución, cuando llegó un ordenanza del general, con un pliego mandando suspenderla. Todo había sido una simulación y los reos quedaron indultados. A los otros prisioneros supe que los habían llevado a Peñaplata, en los confines de Guipúzcoa y Navarra. Los tuvieron allí un año y sirvieron luego para el primer canje de prisioneros que hubo en la guerra. Tuvo lugar en el alto de Banderas, cerca de Bilbao. Entre los canjeados estaba el alférez don Francisco Amayas.&lt;/p&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt; &lt;h2&gt;&lt;a name="_Toc231822895"&gt;No queria morirme sin volverte a dar un abrazo&lt;/a&gt;&lt;/h2&gt; &lt;p&gt; - Cuando terminó la guerra -dice Arroita- yo me casé y me fui a vivir a Abadiano. Pasaron muchos años sin saber nada del alférez. Un día me dijeron que había entrado en la Guardia Civil y que era Capitán en Bilbao. También supe luego que varias veces había preguntado por mí a viejos conocidos. Como ninguno pudo darle noticias mías, pensaba que habría muerto en la guerra.&lt;/p&gt; &lt;p&gt; Pasó después mucho tiempo. Treinta y siete años habían transcurrido desde el día aquel cuando cogí prisionero en Churdínaga al alférez Amayas. El había hecho buena carrera. Era ya en Madrid jefe de la Guardia Civil de toda España.&lt;/p&gt; &lt;p&gt; - ¿Director general?&lt;/p&gt; &lt;p&gt;- Eso debía de ser.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;- Yo seguía siendo carlista, como siempre, sin perder las esperanzas. Se hablaba por aquellos días de otro levantamiento y yo fui a engrasar mis fusiles. Tenía varios centenares de ellos escondidos en una grieta muy profunda del monte, adonde nadie bajaría por capricho. Yo bajaba y subía ya fácilmente. Pero aquel día lo hice con tan mala suerte, que rodé hasta el fondo. Allí me hubiera quedado por toda la eternidad, si uno de los amigos del mismo pueblo, que conmigo estaba en secreto, no se hubiese alarmado al ver que tardaba tanto en volver. Fue allá y me trajo a casa medio muerto. Varios días estuve entre la muerte y la vida. Hicimos correr la voz de que me había caído de un árbol trabajando en la huerta; pero fueron pocos los que lo creyeron. No faltó alguien que viera cómo mi amigo me bajaba del monte. Se encontraron las armas. Me iban a fusilar, seguramente ...&lt;/p&gt; &lt;p&gt; Pero pasaron días y más días y nadie me molestaba. Salí ya curado a la calle, cojeando un poco, y pude ver que ya apenas se hablaba del suceso. Noté también en los periódicos atrasados que pude leer, que en lo que de él se había hablado ni siquiera una vez se había escrito mi nombre. No podía yo explicarme aquel misterio. Estaba ya tan lejano de aquello de Churdínaga, que me costó mucho caer en la cuenta de que el director general de la Guardia Civil era ahora aquel joven alférez ...&lt;/p&gt; &lt;p&gt; Poco tiempo después vino don Francisco Amayas a Lequeitio, en un viaje oficial, con toda su plana mayor. Se hospedó en la fonda de Beitia, que estaba en aquel bar que hay allí enfrente, cerca del puerto. En cuanto supe que había llegado fui a saludarle y a darle las gracias. Había salido y en la calle me lo encontré luego, ahí junto a la iglesia. Me adelanté hacia él con la boina en la mano.&lt;/p&gt; &lt;p&gt; - Supongo que eres Víctor Arroita aunque no te he vuelto a ver desde aquel día – me dijo al verme llegar-.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;- Si, señor; soy Arroita y vengo a darle las gracias;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;- No me trates de usted ni me des las gracias de nada. Somos viejos amigos y no hubiera querido morir sin volver a darte un abrazo.&lt;/p&gt; &lt;p&gt; Y el público que presenciaba la escena se quedó haciendo cruces al ver cómo el director general de la Guardia Civil abrazaba cordialísimamente a aquel peligroso carlista al que pocos días antes iban a fusilar.&lt;/p&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt; &lt;div&gt; &lt;hr width="33%" align="left" size="1"&gt;   &lt;div id="edn1"&gt; &lt;p style="text-align: justify;" class="MsoEndnoteText"&gt;&lt;a name="_edn1" href="http://eibar.org/blogak/orakulua/archive/2010/01/26/abittaga#_ednref1"&gt;&lt;span class="MsoEndnoteReference"&gt;&lt;span class="MsoEndnoteReference"&gt;[1]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; Ante la importancia de los hallazgos realizados, y dado el poco civismo mostrado por algunos visitantes (pintadas, destrozos, basura) solicitamos permiso al Ayuntamiento de Amoroto para cerrar la cueva. Actualmente, cuenta con una reja especial de cuya llave hay dos copias: una en el Ayuntamiento y otra en el ADES, y que están a disposición de quien la solicite bajo la única condición de dejar apuntados sus datos personales.&lt;/p&gt; &lt;/div&gt; &lt;div id="edn2"&gt; &lt;p style="text-align: justify;" class="MsoEndnoteText"&gt;&lt;a name="_edn2" href="http://eibar.org/blogak/orakulua/archive/2010/01/26/abittaga#_ednref2"&gt;&lt;span class="MsoEndnoteReference"&gt;&lt;span class="MsoEndnoteReference"&gt;[2]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; La boina de campaña del teniente Arroita se encuentra hoy en día expuesta en el Museo Etnográfico de Bilbao, donada por su hijo el cura Nicolás Arroita. Es curioso que este nombre, Nicolás Arroita, aparece escrito en una de las paredes de la cueva de Abittaga, junto con la fecha de 1900.&lt;/p&gt; &lt;/div&gt; &lt;div id="edn3"&gt; &lt;p class="MsoEndnoteText"&gt;&lt;a name="_edn3" href="http://eibar.org/blogak/orakulua/archive/2010/01/26/abittaga#_ednref3"&gt;&lt;span class="MsoEndnoteReference"&gt;&lt;span class="MsoEndnoteReference"&gt;[3]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; Reproducido en el ANEXO I del presente trabajo.&lt;/p&gt; &lt;/div&gt; &lt;div id="edn4"&gt; &lt;p style="text-align: justify;"&gt;&lt;a name="_edn4" href="http://eibar.org/blogak/orakulua/archive/2010/01/26/abittaga#_ednref4"&gt;&lt;span class="MsoEndnoteReference"&gt;&lt;span class="MsoEndnoteReference"&gt;[4]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; Asociación Cultural de Arqueología Agiri. Illunzar Nº5. Gernika-Lumo 2005. 99-114.&lt;/p&gt; &lt;p class="MsoEndnoteText"&gt;&lt;a name="_edn5" href="http://eibar.org/blogak/orakulua/archive/2010/01/26/abittaga#_ednref5"&gt;&lt;span class="MsoEndnoteReference"&gt;&lt;span class="MsoEndnoteReference"&gt;[5]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; Publicado por primera vez bajo seudónimo: Arego J. Hodie mihi, cras tibi. Berbondo. Labayru Ikastegia 2004. Y por segunda vez: Urrutia A. Hodie mihi, cras tibi. (2005) Illunzar Nº5. Gernika-Lumo 2005. 99-114.&lt;/p&gt; &lt;/div&gt;  &lt;div id="edn6"&gt; &lt;p class="MsoEndnoteText"&gt;&lt;a name="_edn6" href="http://eibar.org/blogak/orakulua/archive/2010/01/26/abittaga#_ednref6"&gt;&lt;span class="MsoEndnoteReference"&gt;&lt;span class="MsoEndnoteReference"&gt;[6]&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; Jose Luis de la Torre nos ha facilitado la reproducción del texto y fotos de esta revista, que se encuentra en el archivo de Rufo Atxurra.&lt;/p&gt; &lt;/div&gt; &lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-6511420114108228566?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/6511420114108228566/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=6511420114108228566' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/6511420114108228566'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/6511420114108228566'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2010/02/descubrimientos-en-la-cueva-de-abittaga.html' title='Descubrimientos en la cueva de Abittaga (Amoroto)'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-6168703257779890849</id><published>2010-01-10T07:47:00.000-08:00</published><updated>2010-02-05T13:42:31.730-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='pyrenaica'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='argitarapenak'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='santiago urrutia'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='josu granja'/><title type='text'>PYRENAICA</title><content type='html'>&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/S08_SqYPb3I/AAAAAAAABLc/q-_sa-5o_ek/s1600-h/Dibujo.JPG"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5426625665850896242" style="margin: 0px auto 10px; display: block; width: 400px; height: 250px; text-align: center;" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/S08_SqYPb3I/AAAAAAAABLc/q-_sa-5o_ek/s400/Dibujo.JPG" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;El miembro del ADES, Josu Granja, forma parte de la comisión editora de la revista vasca de montaña "&lt;em&gt;&lt;strong&gt;&lt;a href="http://www.pyrenaica.com/"&gt;pyrenaica&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/em&gt;", y como tal, lanzó en su momento la propuesta de dedicar un número de la revista al tema monográfico de la montaña subterránea. Con el apoyo a su propuesta, se hizo cargo y consiguió sacar un magnífico número para el que consiguió artículos firmados por personajes ilustres en el mundo de la espeleología. En el ADES -además del propio Josu- sería Santiago Urrutia el que recogería la invitación a escribir un artículo, eligiendo el descubrimiento y exploración del llamado "Ojo del Cantábrico" como tema del mismo. El ejemplar en cuestión es el Nº 235, correspondiente al segundo trimestre del 2009.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-6168703257779890849?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/6168703257779890849/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=6168703257779890849' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/6168703257779890849'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/6168703257779890849'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2010/01/pyrenaica.html' title='PYRENAICA'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/S08_SqYPb3I/AAAAAAAABLc/q-_sa-5o_ek/s72-c/Dibujo.JPG' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-7894606047914935605</id><published>2009-12-02T11:59:00.000-08:00</published><updated>2010-02-04T14:22:36.869-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='arkeologia'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='mereludi'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='goikolau'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='berriatua'/><title type='text'>Goikolauko kollarra</title><content type='html'>&lt;img style="cursor: -moz-zoom-out;" alt="http://2.bp.blogspot.com/_Tb68AigYszA/SwOedBioX8I/AAAAAAAACac/vM6vwMFD354/s1600/4043834.jpg" src="http://2.bp.blogspot.com/_Tb68AigYszA/SwOedBioX8I/AAAAAAAACac/vM6vwMFD354/s1600/4043834.jpg" /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bizkaiko Arkeologi Museoak "Goikolau lepokoa" erakusgai jarri du "hileko pieza” gisa. Kristo aurreko 2000. urtean datatuta dago lepokoa, eta laurogeiko hamarkadan aurkitu zuten Berriatuko Mereludiko aztarnategian&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.bizkaia.net/home2/Noticias/Contenido_Noticia.asp?Not_Codigo=7296&amp;amp;Idioma=EU"&gt;Foru Aldundiko webgunetik&lt;/a&gt; hartutakua.&lt;br /&gt;&lt;p&gt;Bizkaiko Arkeologi Museoak –Bilboko Mallonako Bidarrietan dago- bere edukia zabaltzeko programa berri bat jarri du abian: “Museoa aztarnaz aztarna”. Museoaren instalazioetan dauden elementu interesgarrienak edo deigarrienak erakutsi nahi zaizkie bizkaitarrei programa horren bidez.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Arkeologi Museoaren ekimen horren lehenengo esperientzia bihar, azaroak 13, hasiko da, eta abenduaren 13an, amaitu. Lehenengo pieza Kristo aurreko 2000. urtean datatuta dagoen Goikolau lepokoa izango da. Pieza laurogeiko hamarkadan aurkitu zuten, izen bereko haitzuloan, Berriatuko Mereludi auzoan.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;“Museoa aztarnaz aztarna” programaren barruan, bisita gidatu bat dago. Halaber, ikus-entzunezko baten bidez, aurkikuntza azaltzen da, eta lepokoa aurkitu zen aztarnategiak Bizkaiko eta gainontzeko lurraldeetako historia hobeto ezagutarazteko egiten duen ekarpena erakusten da.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Argibide gehiagotarako:&lt;/p&gt; &lt;ul&gt;&lt;li&gt;Telefonoa: 94 40 40 990&lt;/li&gt;&lt;li&gt;www.bizkaia.net&lt;/li&gt;&lt;li&gt;arkeologimuseoa@bizkaia.net&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-7894606047914935605?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/7894606047914935605/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=7894606047914935605' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/7894606047914935605'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/7894606047914935605'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2009/12/goikolauko-kollarra.html' title='Goikolauko kollarra'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_Tb68AigYszA/SwOedBioX8I/AAAAAAAACac/vM6vwMFD354/s72-c/4043834.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-9105664403544857187</id><published>2009-11-25T14:12:00.000-08:00</published><updated>2010-02-04T14:22:36.903-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='espeleosocorro'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='arkeologia'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='komunikabidiak'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='mendukilo'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='deba'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='astitz'/><title type='text'>Deba eta Mendukilo</title><content type='html'>Juan dan egunetan Eitb-n agertutako albiste pare bat.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Lehelengua, Deba inguruan dagon ondare arkeologikuari buruzko erreportai orokorra da, Munibe taldeko arkeologuekin:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;embed type="application/x-shockwave-flash" src="http://www.eitb.com/commons/swf/player.swf" bgcolor="#ffffff" quality="high" allowfullscreen="true" wmode="opaque" flashvars="file=http://www.eitb.com/commons/pet/getMedia.php?id=296217p&amp;amp;fullscreen=true&amp;amp;stretching=exactfit" width="448" height="364"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bigarrena, Mendukiloko koba turistikuan egindako erreskate simulakruari buruz. Bertan, lagun napar asko ikusi geinkez:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;embed type="application/x-shockwave-flash" src="http://www.eitb.com/commons/swf/player.swf" bgcolor="#ffffff" quality="high" allowfullscreen="true" wmode="opaque" flashvars="file=http://www.eitb.com/commons/pet/getMedia.php?id=296210p&amp;amp;fullscreen=true&amp;amp;stretching=exactfit" width="448" height="364"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-9105664403544857187?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/9105664403544857187/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=9105664403544857187' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/9105664403544857187'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/9105664403544857187'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2009/11/deba-eta-mendukilo.html' title='Deba eta Mendukilo'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-3515069148315272064</id><published>2009-11-22T02:51:00.000-08:00</published><updated>2010-02-04T14:22:36.941-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='colombia'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='tirolina'/><title type='text'>TirolinaXtrem</title><content type='html'>Ikusi zer egiten dabe egunero ume batzuk eskolara joateko.&lt;br /&gt;&lt;object width="425" height="344"&gt;&lt;param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/z0nxSbftFq0&amp;amp;rel=0&amp;amp;color1=0xb1b1b1&amp;amp;color2=0xcfcfcf&amp;amp;hl=es&amp;amp;feature=player_embedded&amp;amp;fs=1"&gt;&lt;param name="allowFullScreen" value="true"&gt;&lt;param name="allowScriptAccess" value="always"&gt;&lt;embed src="http://www.youtube.com/v/z0nxSbftFq0&amp;amp;rel=0&amp;amp;color1=0xb1b1b1&amp;amp;color2=0xcfcfcf&amp;amp;hl=es&amp;amp;feature=player_embedded&amp;amp;fs=1" type="application/x-shockwave-flash" allowfullscreen="true" allowscriptaccess="always" width="425" height="344"&gt;&lt;/embed&gt;&lt;/object&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-3515069148315272064?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/3515069148315272064/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=3515069148315272064' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/3515069148315272064'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/3515069148315272064'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2009/11/tirolinaxtrem.html' title='TirolinaXtrem'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-1641328482119225131</id><published>2009-11-14T05:26:00.000-08:00</published><updated>2010-02-04T14:22:37.383-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='arkeologia'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='agiri'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='jardunaldixak'/><title type='text'>Urdaibaiko Arkeologia Jardunaldixak</title><content type='html'>&lt;img alt="http://www.elcorreodigital.com/vizcaya/prensa/noticias/200802/13/fotos/008D3COS001_1.jpg" src="http://www.elcorreodigital.com/vizcaya/prensa/noticias/200802/13/fotos/008D3COS001_1.jpg" /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Datozen egunetan, Agiri Arkeologia Elkarteko lagunak jardunaldixak antolatu dittuez Urdaibaien. Bertan, euren azken aurkikuntzen barri emotiaz gain, arkeologixa munduan gehixago sakontzeko aukeria egongo da. Jardunaldi guztiz gomendagarrixak, hitzaldi asko aukeran, eta baitta arrasto arkeologikuak bertatik bertara ezagutzeko aukeria be. Hona programia:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;2009ko azaroaren 20an&lt;br /&gt;(19:30etan, Tribisarrospe Kultura Etxea – Mundaka):&lt;br /&gt;J.C. LÓPEZ QUINTANA eta A. GUENAGA&lt;br /&gt;(AGIRI-Katillotxuko proiektuko Zuzendaritza)&lt;br /&gt;Katillotxuko Ibilbide Megalitikoaren Aurkezpena: datu arkeologikoak eta&lt;br /&gt;kontserbaziorako neurriak.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;2009ko azaroaren 25ean&lt;br /&gt;(19:30etan, Gernika-Lumoko Kultur Etxea):&lt;br /&gt;J.C. LÓPEZ QUINTANA eta A. GUENAGA&lt;br /&gt;(AGIRI-Katillotxu proiektuko Zuzendaritza)&lt;br /&gt;Katillotxuko Multzo Megalitikoa: hileta erritoak Kristo Aurreko&lt;br /&gt;IV. eta II. milurtekoen artean.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;2009ko azaroaren 26an&lt;br /&gt;(19:30etan, Euskal-Herria Museoa – Gernika-Lumo):&lt;br /&gt;A. DIEZ CASTILLO (Valentziako Unibertsitatea)&lt;br /&gt;Artzaintza, nekazaritza eta trikuharri-erkaikuntzak Kantabrian&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;2009ko azaroaren 27an&lt;br /&gt;(19:30etan, Gernika-Lumoko Kultur Etxea):&lt;br /&gt;P. BUENO eta R. de BALBÍN (Alcalá de Henareseko Unibertsitatea)&lt;br /&gt;Arte megalitikoa Iberiar Penintsulako Iparraldean&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;2009ko abenduaren 1etik 11ra bitarteko hamabostaldia:&lt;br /&gt;Urdaibaiko Arkeologia Ikastetxeetara-2009: Urdaibaiko ikastetxe guztiei&lt;br /&gt;Katillotxuko Multzo Monumentalera (Mundaka) bisita gidatuak egiteko aukera&lt;br /&gt;eskaintzen zaie dohainik.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;MINTEGI IREKIA&lt;br /&gt;Katillotxu V trikuharriaren (Mundaka) hondeaketa&lt;br /&gt;arkeologikoa eta diziplina anitzeko azterketa&lt;br /&gt;Egunak: 2009ko azaroaren 26an eta 27an&lt;br /&gt;Lekua: Madariaga Dorretxea&lt;br /&gt;(Euskadiko Bioaniztasunaren Zentroa, Busturia)&lt;br /&gt;Jendearentzako irekita egongo den Mintegi honetan Katillotxuko Multzo Megalitikoaren&lt;br /&gt;diziplina anitzeko azterketa eta kontserbaziorako eta hedapenerako egitasmoa&lt;br /&gt;aurkeztuko dira. Ikerketa arkeologikoko lanak Katillotxu V monumentuan&lt;br /&gt;zentratzen dira. Bertan arte megalitikoaren aztarna berritzaileak hauteman dira.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;2009ko azaroaren 26an&lt;br /&gt;10-10:30 h: Katillotxuko Multzo Megalitikoaren azterketarako,&lt;br /&gt;kontserbaziorako eta hedapenerako egitasmoaren aurkezpena.&lt;br /&gt;Nieves TERÁN VERGARA (Ingurumen Sailburuordea)&lt;br /&gt;Antonio RIVERA BLANCO (Kultura, Gazteria eta Kirol Sailburuordea)&lt;br /&gt;Josune ARIZTONDO AKARREGI (Kulturako Foru Diputatua)&lt;br /&gt;Germán ALONSO (Bioaniztasun Zuzendaria-Urdaibaiko Patronatua)&lt;br /&gt;Unai REMENTERIA (Mundakako Alkatea)&lt;br /&gt;Ekain ORMAETXEA URIBARRI (Gernika-Lumoko Kultura Zinegotzia)&lt;br /&gt;Juan Carlos LÓPEZ QUINTANA (AGIRI Arkeologia Elkartea-Katillotxuko&lt;br /&gt;proiektuko Zuzendaritza)&lt;br /&gt;10:30-11:30 h (1. TXOSTENA)&lt;br /&gt;J. A. MUJIKA (UPV-EHU)&lt;br /&gt;Hileta erabileraren kronologia eta sekuentzia Euskal-kantabriar Megalitismoan&lt;br /&gt;11:30-12:00 h (ATSEDENALDIA)&lt;br /&gt;12:00-13:00 h (Katillotxu V trikuharria: azterketa arkeologikoa&lt;br /&gt;eta arte megalitikoa)&lt;br /&gt;J.C. LÓPEZ QUINTANA eta A. GUENAGA (Katillotxuko proiektuko&lt;br /&gt;Zuzendaritza - AGIRI)&lt;br /&gt;Katillotxuko Multzo Megalitikoaren arkitektura eta hilobi sekuentzia&lt;br /&gt;P. BUENO eta R. de BALBÍN (Alcalá de Henareseko Unibertsitatea)&lt;br /&gt;Katillotxu V: programa grafiko integrala Pirinioetako esparruan.&lt;br /&gt;13:00-14:00 h (Katillotxu V monumentuaren inguru&lt;br /&gt;eta paisaia ingurunea)&lt;br /&gt;MONICA RUIZ – L. ZAPATA (UPV/EHU)&lt;br /&gt;Basoko baliabideen erabilera Katillotxu V monumentuaren inguruan: datu&lt;br /&gt;antrakologikoak&lt;br /&gt;M. J. IRIARTE (UPV/EHU)&lt;br /&gt;Holozeno ertaina Urdaibain: Katillotxu V trikuharriaren sekuentzia palinologikoa&lt;br /&gt;P. ARESO eta A. URIZ (ARANZADI Zientzia Elkartea)&lt;br /&gt;Katillotxu V monumentuaren azterketa sedimentologikoa&lt;br /&gt;15:00 h –KATILLOTXU IBILBIDE METODOLOGIKOAREN&lt;br /&gt;INAUGURAZIOA&lt;br /&gt;Katillotxuko Multzo Megalitikora bisita gidatua eta babes proiektuaren inaugurazioa&lt;br /&gt;eta balioan jartzea.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;2009ko azaroaren 27an&lt;br /&gt;10-10:30 h: Bizkaiko Ondare Megalitikoaren Legezko Babesa. Kudeaketarako&lt;br /&gt;proposamenak: Bizkaiko trikuharrien oraina eta etorkizuna.&lt;br /&gt;D. GIL ABAD (Kultur Ondarearen Zentroa-Eusko Jaurlaritza)&lt;br /&gt;M. UNZUETA PORTILLA (Ondare Historiko Zerbitzua-Bizkaiko Foru Aldundia)&lt;br /&gt;10:30-11:30 h (2. TXOSTENA)&lt;br /&gt;P. BUENO; R. de BALBÍN; R. BARROSO (Alcalá de Henareseko Unibertsitatea)&lt;br /&gt;Arte megalitikoa Iberiar Penintsularen Iparraldean&lt;br /&gt;11:30-12:00 h (ATSEDENALDIA)&lt;br /&gt;12:00-13:00 h (3. TXOSTENA)&lt;br /&gt;A. DIEZ CASTILLO (Valentziako Unibertsitatea)&lt;br /&gt;Harri zaharrak eta teknologia berriak: begirada desberdina Kantabriako Megalitismora&lt;br /&gt;13:00-13:30 h (Dokumentazio eta kontserbazio sistemak&lt;br /&gt;Katillotxu V trikuharrian)&lt;br /&gt;E. ALONSO (INERTEK, S.L.)&lt;br /&gt;Katillotxu V trikuharria eskaneatzea eta 3D-tan irudikatzea&lt;br /&gt;J. M. EDESO FITO (UPV/EHU), J. C. LÓPEZ QUINTANA eta A. GUENAGA&lt;br /&gt;(Katillotxuko proiektuko Zuzendaritza - AGIRI)&lt;br /&gt;Portaera higatzailea hondeatutako eta lehengoratutako aztarnategietan:&lt;br /&gt;kontserbaziorako proposamenak.&lt;br /&gt;15:30 h –SANTIMAMIÑEKO MULTZO&lt;br /&gt;ARKEOLOGIKORA BISITA.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-1641328482119225131?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/1641328482119225131/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=1641328482119225131' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/1641328482119225131'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/1641328482119225131'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2009/11/urdaibaiko-arkeologia-jardunaldixak.html' title='Urdaibaiko Arkeologia Jardunaldixak'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-3022131735432083214</id><published>2009-11-12T14:29:00.000-08:00</published><updated>2010-02-04T14:22:37.394-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='komunikabidiak'/><title type='text'>Arrate Irratixan</title><content type='html'>&lt;meta equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8"&gt;&lt;meta name="ProgId" content="Word.Document"&gt;&lt;meta name="Generator" content="Microsoft Word 11"&gt;&lt;meta name="Originator" content="Microsoft Word 11"&gt;&lt;link rel="File-List" href="file:///E:%5CDOCUME%7E1%5COier%5CCONFIG%7E1%5CTemp%5Cmsohtml1%5C01%5Cclip_filelist.xml"&gt;&lt;!--[if gte mso 9]&gt;&lt;xml&gt;  &lt;w:worddocument&gt;   &lt;w:view&gt;Normal&lt;/w:View&gt;   &lt;w:zoom&gt;0&lt;/w:Zoom&gt;   &lt;w:hyphenationzone&gt;21&lt;/w:HyphenationZone&gt;   &lt;w:punctuationkerning/&gt;   &lt;w:validateagainstschemas/&gt;   &lt;w:saveifxmlinvalid&gt;false&lt;/w:SaveIfXMLInvalid&gt;   &lt;w:ignoremixedcontent&gt;false&lt;/w:IgnoreMixedContent&gt;   &lt;w:alwaysshowplaceholdertext&gt;false&lt;/w:AlwaysShowPlaceholderText&gt;   &lt;w:compatibility&gt;    &lt;w:breakwrappedtables/&gt;    &lt;w:snaptogridincell/&gt;    &lt;w:wraptextwithpunct/&gt;    &lt;w:useasianbreakrules/&gt;    &lt;w:dontgrowautofit/&gt;   &lt;/w:Compatibility&gt;   &lt;w:browserlevel&gt;MicrosoftInternetExplorer4&lt;/w:BrowserLevel&gt;  &lt;/w:WordDocument&gt; &lt;/xml&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte mso 9]&gt;&lt;xml&gt;  &lt;w:latentstyles deflockedstate="false" latentstylecount="156"&gt;  &lt;/w:LatentStyles&gt; &lt;/xml&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;style&gt; &lt;!--  /* Style Definitions */  p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal 	{mso-style-parent:""; 	margin:0cm; 	margin-bottom:.0001pt; 	mso-pagination:none; 	font-size:12.0pt; 	mso-bidi-font-size:10.0pt; 	font-family:"Times New Roman"; 	mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; 	mso-ansi-language:ES-TRAD; 	layout-grid-mode:line;} @page Section1 	{size:612.0pt 792.0pt; 	margin:70.85pt 3.0cm 70.85pt 3.0cm; 	mso-header-margin:36.0pt; 	mso-footer-margin:36.0pt; 	mso-paper-source:0;} div.Section1 	{page:Section1;} --&gt; &lt;/style&gt;&lt;!--[if gte mso 10]&gt; &lt;style&gt;  /* Style Definitions */  table.MsoNormalTable 	{mso-style-name:"Tabla normal"; 	mso-tstyle-rowband-size:0; 	mso-tstyle-colband-size:0; 	mso-style-noshow:yes; 	mso-style-parent:""; 	mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; 	mso-para-margin:0cm; 	mso-para-margin-bottom:.0001pt; 	mso-pagination:widow-orphan; 	font-size:10.0pt; 	font-family:"Times New Roman"; 	mso-ansi-language:#0400; 	mso-fareast-language:#0400; 	mso-bidi-language:#0400;} &lt;/style&gt; &lt;![endif]--&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style=""&gt;&lt;a href="http://images.google.es/imgres?imgurl=http://egoibarra.com/Egoibarra/Erakusketak/Antenan_gaude/Radio04.jpg&amp;amp;imgrefurl=http://egoibarra.com/Egoibarra/Erakusketak/Antenan_gaude&amp;amp;usg=__k7WdiiV3P67n8xZVjJItQCMjT3g=&amp;amp;h=553&amp;amp;w=400&amp;amp;sz=24&amp;amp;hl=eu&amp;amp;start=4&amp;amp;um=1&amp;amp;tbnid=r5QUMetJ5fS0GM:&amp;amp;tbnh=133&amp;amp;tbnw=96&amp;amp;prev=/images%3Fq%3Darrate%2Birratia%26hl%3Deu%26client%3Dfirefox-a%26rls%3Dorg.mozilla:eu:official%26sa%3DN%26um%3D1"&gt;&lt;img style="border: 1px solid ; vertical-align: bottom; width: 204px; height: 281px;" src="http://t0.gstatic.com/images?q=tbn:r5QUMetJ5fS0GM:http://egoibarra.com/Egoibarra/Erakusketak/Antenan_gaude/Radio04.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style=""&gt;&lt;span style=""&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style=""&gt;&lt;span style=""&gt;09-XI-12: Oier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style=""&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style=""&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style=""&gt;&lt;span style=""&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style=""&gt;&lt;span style=""&gt;Arrate Irratixan elkarrizketia. Gaixak: espeleologixian ikuspegi orokorra, exploraziñua, oin darabiguzen kanpañak, datozen asteburuetako urteerak. Hogetabost miñutu egon gara berba ta berba, zuzenian.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-3022131735432083214?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/3022131735432083214/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=3022131735432083214' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/3022131735432083214'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/3022131735432083214'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2009/11/arrate-irratixan.html' title='Arrate Irratixan'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-8462362973504526437</id><published>2009-11-11T10:10:00.000-08:00</published><updated>2010-02-04T14:22:37.367-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='barakaldo'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='erakusketak'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='bec'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='exponatur'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='axpea'/><title type='text'>"EXPONATUR 2009"</title><content type='html'>&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/Svr-n_rqR9I/AAAAAAAABDs/CtNxGQ0B-2s/s1600-h/EXPONATUR+2009+185.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5402910666047244242" style="margin: 0px auto 10px; display: block; width: 400px; height: 300px; text-align: center;" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/Svr-n_rqR9I/AAAAAAAABDs/CtNxGQ0B-2s/s400/EXPONATUR+2009+185.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/Svr-T4HzOKI/AAAAAAAABDk/GhjJCgq2Gcw/s1600-h/EXPONATUR+2009+195.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5402910320420403362" style="margin: 0px auto 10px; display: block; width: 400px; height: 300px; text-align: center;" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/Svr-T4HzOKI/AAAAAAAABDk/GhjJCgq2Gcw/s400/EXPONATUR+2009+195.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt; ADES taldea "Exponaturan". Soin-ataleko "Axpea"alkartea, kontu artzen dugu -beste taldeekin- stand utxitako elkarti hori Azokako antolatzaileak.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-8462362973504526437?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/8462362973504526437/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=8462362973504526437' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/8462362973504526437'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/8462362973504526437'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2009/11/2009.html' title='&amp;quot;EXPONATUR 2009&amp;quot;'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/Svr-n_rqR9I/AAAAAAAABDs/CtNxGQ0B-2s/s72-c/EXPONATUR+2009+185.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-7602514675098933979</id><published>2009-11-03T13:33:00.000-08:00</published><updated>2010-02-04T14:22:37.411-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='isuntza'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='atxurra'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='lekeitio'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='exkurtsiñuak'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='berriatua'/><title type='text'>Bisitta gidatuak Leako kobetara</title><content type='html'>&lt;meta equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8"&gt;&lt;meta name="ProgId" content="Word.Document"&gt;&lt;meta name="Generator" content="Microsoft Word 11"&gt;&lt;meta name="Originator" content="Microsoft Word 11"&gt;&lt;link rel="File-List" href="file:///E:%5CDOCUME%7E1%5COier%5CCONFIG%7E1%5CTemp%5Cmsohtml1%5C01%5Cclip_filelist.xml"&gt;&lt;!--[if gte mso 9]&gt;&lt;xml&gt;  &lt;w:worddocument&gt;   &lt;w:view&gt;Normal&lt;/w:View&gt;   &lt;w:zoom&gt;0&lt;/w:Zoom&gt;   &lt;w:hyphenationzone&gt;21&lt;/w:HyphenationZone&gt;   &lt;w:punctuationkerning/&gt;   &lt;w:validateagainstschemas/&gt;   &lt;w:saveifxmlinvalid&gt;false&lt;/w:SaveIfXMLInvalid&gt;   &lt;w:ignoremixedcontent&gt;false&lt;/w:IgnoreMixedContent&gt;   &lt;w:alwaysshowplaceholdertext&gt;false&lt;/w:AlwaysShowPlaceholderText&gt;   &lt;w:compatibility&gt;    &lt;w:breakwrappedtables/&gt;    &lt;w:snaptogridincell/&gt;    &lt;w:wraptextwithpunct/&gt;    &lt;w:useasianbreakrules/&gt;    &lt;w:dontgrowautofit/&gt;   &lt;/w:Compatibility&gt;   &lt;w:browserlevel&gt;MicrosoftInternetExplorer4&lt;/w:BrowserLevel&gt;  &lt;/w:WordDocument&gt; &lt;/xml&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte mso 9]&gt;&lt;xml&gt;  &lt;w:latentstyles deflockedstate="false" latentstylecount="156"&gt;  &lt;/w:LatentStyles&gt; &lt;/xml&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;style&gt; &lt;!--  /* Font Definitions */  @font-face 	{font-family:Wingdings; 	panose-1:5 0 0 0 0 0 0 0 0 0; 	mso-font-charset:2; 	mso-generic-font-family:auto; 	mso-font-pitch:variable; 	mso-font-signature:0 268435456 0 0 -2147483648 0;}  /* Style Definitions */  p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal 	{mso-style-parent:""; 	margin:0cm; 	margin-bottom:.0001pt; 	mso-pagination:widow-orphan; 	font-size:12.0pt; 	font-family:"Times New Roman"; 	mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 	{size:595.3pt 841.9pt; 	margin:70.85pt 3.0cm 70.85pt 3.0cm; 	mso-header-margin:35.4pt; 	mso-footer-margin:35.4pt; 	mso-paper-source:0;} div.Section1 	{page:Section1;}  /* List Definitions */  @list l0 	{mso-list-id:1153372890; 	mso-list-type:hybrid; 	mso-list-template-ids:-1328113402 201981953 201981955 201981957 201981953 201981955 201981957 201981953 201981955 201981957;} @list l0:level1 	{mso-level-number-format:bullet; 	mso-level-text:; 	mso-level-tab-stop:36.0pt; 	mso-level-number-position:left; 	text-indent:-18.0pt; 	font-family:Symbol;} ol 	{margin-bottom:0cm;} ul 	{margin-bottom:0cm;} --&gt; &lt;/style&gt;&lt;!--[if gte mso 10]&gt; &lt;style&gt;  /* Style Definitions */  table.MsoNormalTable 	{mso-style-name:"Tabla normal"; 	mso-tstyle-rowband-size:0; 	mso-tstyle-colband-size:0; 	mso-style-noshow:yes; 	mso-style-parent:""; 	mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; 	mso-para-margin:0cm; 	mso-para-margin-bottom:.0001pt; 	mso-pagination:widow-orphan; 	font-size:10.0pt; 	font-family:"Times New Roman"; 	mso-ansi-language:#0400; 	mso-fareast-language:#0400; 	mso-bidi-language:#0400;} &lt;/style&gt; &lt;![endif]--&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/isuntza-i-06/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=image" border="0"&gt;&lt;img src="http://argazkiak.s3.amazonaws.com/b391be7ef1b9ff7085d4c2c893525369_c.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/isuntza-i-03/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=image" border="0"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;    &lt;p class="MsoNormal"&gt;Lurpeko mundu misteriotsuan barneratu nahi dabenak aukera parebakua dake Azaruan: ADES espeleologia taldiak bisitta gidatu bi antolatu dittu hillian 14 eta 21ian.&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;Lehelengo kontaktu honetarako aukeratu dirazen kobak Isuntza (Lekeitio) eta Atxurra (Berriatua) diraz. Mailla fisiko minimua eskatzen da (Anbotora igotzeko modukua, gitxi gora behera) eta partaidiei kontuz ibiltzeko konpromezua eskatzen jake:&lt;/p&gt;  &lt;ul style="margin-top: 0cm;" type="disc"&gt;&lt;li class="MsoNormal" style=""&gt;Kontuz      norbere buruakin: labandu eta jausteko arrisku haundixa dago-eta.&lt;/li&gt;&lt;li class="MsoNormal" style=""&gt;Kontuz      ingurugiruakin: ez hausi estalaktitarik, ez zikindu ezer, ez esnatu      saguzaharrik (hibernatzen dagoz-eta).&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;Trukian, bisittarixak ibilbide ahaztueziñezkua osatuko dabe. Batzuendako lehelengua eta azkena izango da; beste batzuk ostera, segidu nahiko dabe eta ADES-eko atiak zabalik izango dittuez mundu harrigarri honetan sakontzeko.&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;Gehixenez, talde bakotxian 10 lagun hartuko diraz. Espeleologiako material teknikua ADES-ek ipiñiko dau. Dohan da, baiña aurretik izena emon bihar da. Apuntatzeko azken eguna, Azaruan 11 (Isuntzarako) eta Azaruan 18 (Atxurrarako).&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;Kontaktua:&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;txikillana@gmail.com &lt;span style=""&gt; &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal"&gt;944 650 733 (Oier)&lt;/p&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-7602514675098933979?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/7602514675098933979/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=7602514675098933979' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/7602514675098933979'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/7602514675098933979'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2009/11/bisitta-gidatuak-leako-kobetara.html' title='Bisitta gidatuak Leako kobetara'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-2186644512210094505</id><published>2009-10-30T04:12:00.000-07:00</published><updated>2010-02-04T14:22:37.420-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='carlista'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='jon arana'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='karrantza'/><title type='text'>Jon Arana hil da</title><content type='html'>ADES-ek "Karlistaren leizea" dokumentala egitteko entrebistau zeban, 1987 aldian. Bere lekukotasun hunkigarrixa behin eta barriro emititzen dogu ordutik, proiekziño bat egitten dogun bakotxian hain zuzen be.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;Sit tibi terra levis.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;img alt="http://www.otamotz.com/images/stories/azalak_otamotz/aleak/129/jon_arana.jpg" src="http://www.otamotz.com/images/stories/azalak_otamotz/aleak/129/jon_arana.jpg" /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bere semiei mezuren bat bialdu nahi izan ezkeriok (espeleologuak dira-ta), &lt;a href="http://www.mendiak.net/modules.php?name=Forums&amp;amp;file=viewtopic&amp;amp;t=15843&amp;amp;start=30&amp;amp;postdays=0&amp;amp;postorder=asc&amp;amp;highlight="&gt;hamentxe topauko dozuez&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Informaziño gehigarri legez, hona &lt;a href="http://www.ostadar.org/ostadar/ostadar_historia/ostadar25/edukiak?idazki_zehatza=0701_jonarana&amp;amp;solapa=testuak&amp;amp;irekitzeko_mota=testua&amp;amp;irekitzekoa=0701_jonarana#0701_jonarana"&gt;Ostadar mendi taldeko webgunian&lt;/a&gt; agertutako albistia:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Zumaian bizi den Jon Arana Urkiola zumarragarra (Zumarraga, 1927/04/16 - Zumaia 2009/10/29) mendizaletasun eta espeleologia munduan aitzindarietako bat har dezakegu, bera izan zen 1958an, Karrantzako Torca del Carlista zulo ezaguna jaisten lehena.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mendizaletasunari dagokionez, gaztea zenetik Zumarragako mendietan hasi zuen bere ibilbidea. Geroago etorriko ziren mendi garaiago eta zailagoetara egindako txangoak, eta orain dela mende erdiko baliabide teknikoekin Pirinioetan esaterako Hiru Erregeen Mahaira, Anetora…, Europako Mendietara eta baita Alpeetako erraldoira, Mont Blanc-era, igotzea erdietsi zuen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Espeleologiari dagokionez, txikitatik ere datorkio toki itxi edo iritsi ezinetara heltzeko gogoa, jakinminak eraman baitzuen Jon txikia beti leku ezezagunetan kuriositatez sartzera. 1956an Arantzazun espeleologia topaketak izan ziren, eta han Aranzadiko espeleologoekin jarri zen harremanetan; geroago, 1959. urtean, herriko hainbat kiderekin batera bere izena zeraman espeleologia talde propioa ('Grupo de Espeleologia Arana' izenekoa) sortu zuen zumarragarrak. Baina Jon Arana ezaguna bihurtu bazen, 1958an Torca del Carlista leizera —munduan ezagutzen den lurpeko hirugarren leize handienera— lehen gizasemea izateagatik datorkio. Karrantza aldean kokatutako leize honen kondairak dioenez, karlisten kapitain bat bertatik pasatzen zen soldaduen soldatarekin eta behin handik behera amildu zen zeraman diruarekin. Horregatik etortzen zaio mendiari haren izena.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;2008an 1958an leize berean bizitako esperientzia berriz bizitzeko —eta bide batez urteurrena ospatzeko— aukera izan du, mendizaletasunean eta espeleologian hazi eta hezi dituen bere semeekin batera. Haiekin eta beste lagun batzuekin batera jaitsi baitzen joan den 2008ko ekainaren 28an Torca del Carlista leizera 50 urte lehenago (1958ko apirilaren 4an) zapaldu zuen leizearen hondoa berriz bisitatzera. Bertara Zumarragako Antioko Ama birjinaren figuratxo bat eraman zuen Zumarragako herritarren izenean. Materialak eta teknikak zeharo aldatu dira —hala dio Jonek— leize ezezagunera jaitsi zenetik, baina argi dago, gizon ausart eta saiatua, karakter sendo eta gogorrekoa izateagatik, lortu zuen zalantzarik gabe beste inork garai haietan lortu ez zuena… aitzindaria izatea eta geroago bere bidetik etorriko zirenei bide zabala irekitzea.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;2009ko urtarrilaren 3an, Karrantza Naturala elkarteak omenaldia egin zion, Karrantzako ondare eta kulturaren zabaltzean egindako lanagatik.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Zumaian zendu zen 2009ko urriaren 29an.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-2186644512210094505?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/2186644512210094505/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=2186644512210094505' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/2186644512210094505'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/2186644512210094505'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2009/10/jon-arana-hil-da.html' title='Jon Arana hil da'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-6129705795387830352</id><published>2009-10-11T13:27:00.000-07:00</published><updated>2010-02-04T14:22:37.536-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='psikoargazkixek'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='lekeitio'/><title type='text'>The B-side of speleology</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/espeleologia-eta-iberdrol/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=image" border="0"&gt;&lt;img style="WIDTH: 225px; HEIGHT: 170px" src="http://argazkiak.s3.amazonaws.com/352bdfef613452bd1d37a903e5bbf15a_c.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;small&gt;Argazkiak.org &lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/espeleologia-eta-iberdrol/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;Espeleologia eta Iberdrola&lt;/a&gt; © cc-by-sa: &lt;a href="http://www.argazkiak.org/ades?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;ades&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/small&gt;&lt;meta content="text/html; charset=utf-8" equiv="Content-Type"&gt;&lt;meta content="Word.Document" name="ProgId"&gt;&lt;meta content="Microsoft Word 11" name="Generator"&gt;&lt;meta content="Microsoft Word 11" name="Originator"&gt;&lt;link href="file:///E:%5CDOCUME%7E1%5COier%5CCONFIG%7E1%5CTemp%5Cmsohtml1%5C01%5Cclip_filelist.xml" rel="File-List"&gt;&lt;style&gt; &lt;!--  /* Font Definitions */  @font-face 	{font-family:Wingdings; 	panose-1:5 0 0 0 0 0 0 0 0 0; 	mso-font-charset:2; 	mso-generic-font-family:auto; 	mso-font-pitch:variable; 	mso-font-signature:0 268435456 0 0 -2147483648 0;}  /* Style Definitions */  p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal 	{mso-style-parent:""; 	margin:0cm; 	margin-bottom:.0001pt; 	mso-pagination:none; 	font-size:12.0pt; 	mso-bidi-font-size:10.0pt; 	font-family:"Times New Roman"; 	mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; 	mso-ansi-language:ES-TRAD; 	layout-grid-mode:line;} @page Section1 	{size:612.0pt 792.0pt; 	margin:70.85pt 3.0cm 70.85pt 3.0cm; 	mso-header-margin:36.0pt; 	mso-footer-margin:36.0pt; 	mso-paper-source:0;} div.Section1 	{page:Section1;}  /* List Definitions */  @list l0 	{mso-list-id:279843435; 	mso-list-type:hybrid; 	mso-list-template-ids:-1473112910 580424320 201981955 201981957 201981953 201981955 201981957 201981953 201981955 201981957;} @list l0:level1 	{mso-level-start-at:9; 	mso-level-number-format:bullet; 	mso-level-text:-; 	mso-level-tab-stop:36.0pt; 	mso-level-number-position:left; 	text-indent:-18.0pt; 	font-family:"Times New Roman"; 	mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @list l1 	{mso-list-id:647784410; 	mso-list-type:hybrid; 	mso-list-template-ids:-1376996128 201981953 201981955 201981957 201981953 201981955 201981957 201981953 201981955 201981957;} @list l1:level1 	{mso-level-number-format:bullet; 	mso-level-text:; 	mso-level-tab-stop:36.0pt; 	mso-level-number-position:left; 	text-indent:-18.0pt; 	font-family:Symbol;} ol 	{margin-bottom:0cm;} ul 	{margin-bottom:0cm;} --&gt; &lt;/style&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="EN-GB"&gt;09-X- 12: the B-side of speleology.&lt;?xml:namespace prefix = o /&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="EN-GB"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;ul style="MARGIN-TOP: 0cm" type="disc"&gt;&lt;li class="MsoNormal"&gt;&lt;span lang="EN-GB"&gt;10.00: Ibon, Idoia, Oier. Santa Luziako lokaletik 40 bat killo material hartzen doguz (soka, lazo, petate, mosketoi, plaka&lt;span style="font-size:0;"&gt; &lt;/span&gt;artian) eta garbiketa trenetik pasatzen dogu dana, Uarka auzoko erreka-ibixan.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/li&gt;&lt;li class="MsoNormal"&gt;14.00: Santa Luzian dana garbi lagata, bazkari legia egitten dogu Txema, Ane, Niko, Maite, Gotzon, Mikel eta Petrusekin batera.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/li&gt;&lt;li class="MsoNormal"&gt;16.00: Zallo taberna ondoko parkian, gauza teknikuak gogoratzen doguz:&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN-LEFT: 36pt; TEXT-INDENT: -18pt"&gt;“Zortzixan” ordez erabiltzia gomendatzen dan hori, belarri bikua.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN-LEFT: 36pt; TEXT-INDENT: -18pt"&gt;Idoia eta neretako, puente de roca bati lazo barik anklatzeko korapillua (gaza?).&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN-LEFT: 36pt; TEXT-INDENT: -18pt"&gt;Kontrapeso sistemia desbiadore batekin instalatzia: triangulaziñua, mosketoi autoblokeantia, polea haundixa, sokia blokeau, korapillo kodigua (traccion-contrapeso).&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN-LEFT: 36pt; TEXT-INDENT: -18pt"&gt;Desbiadore normala: anklaje bi lazuakin, korapillo dinamikua (ahal ba da, horma onduan).&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN-LEFT: 36pt; TEXT-INDENT: -18pt"&gt;Korapillo dinamikua eta bere blokeua.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN-LEFT: 36pt; TEXT-INDENT: -18pt"&gt;Polipastua, trakziño perpendikularrakin (triangulaziñua-polifreno-polifreno-polea).&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal" style="MARGIN-LEFT: 36pt; TEXT-INDENT: -18pt"&gt;Tirolinia: triangulaziño bana, punta baten dinamikua, bestian stopa-koka-desblokeauta, eta tentsatzeko polifreno batekin lagundu leike.&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-6129705795387830352?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/6129705795387830352/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=6129705795387830352' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/6129705795387830352'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/6129705795387830352'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2009/10/b-side-of-speleology.html' title='The B-side of speleology'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-3130076417529762477</id><published>2009-09-23T14:15:00.000-07:00</published><updated>2010-02-04T14:22:37.577-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='argitarapenak'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='iñeritze'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='nabarniz'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='illuntzar'/><title type='text'>Basaiko lorea</title><content type='html'>Irakorrizue ipoin hau. ¿Ze leza izan leike bertan aittatzen dan hori? Nere ustez oso klaru dago.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/basaiko-lorea/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=image" border="0"&gt;&lt;img src="http://argazkiak.s3.amazonaws.com/e76791cc00f1d8a3b5f7bb03ef11b064_s.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;small&gt;Argazkiak.org | &lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/basaiko-lorea/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;Basaiko lorea&lt;/a&gt; © cc-by-sa: &lt;a href="http://www.argazkiak.org/ades?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;ades&lt;/a&gt;&lt;/small&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Azkue RM. Euskalerriaren yakintza. Tomo II Cuentos y leyendas 78-79. Euskaltzaindia &amp;amp; Espasa-Calpe, 1989.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;BASAIKO LOREA / LA FLOR DEL SICOMORO&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nabarniz edo Nabarrizganeko Iluntzar deritxon mendian leza bat dago, inok sekula ondorik negurtu bagakoa. Leza onek larez ta otaz itsutua dauko beronen agoa ta nonbait, aizeak eroaniko aziren batzuetatik erneta, basiko (1) bat eukan lenago. Emakume abarkadun gonagorri bat, umetxo bat eskutik ebala, igaro zan bein leza-inguruan zear. Umeak basikoaren adarretan lorea ikusita, bere berbetatxoan, auxe esan eutsan amari:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-Ama, pitxia.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-Ez, maitetxo, kaka dauko-ta.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"Pitxia, pitxia" esanda negarrari emon eutsan lenengo; gero, ¡¡blaust!!, zapart eginda ota ta lar-artean geratu zan ez gora ez bera egin ezinik. Amak, a ikusita, txilioka, zapart zoli egin eban. Ama ta ume, eun zearnar zatituaz, beste ainbeste saguzar ta belatxinga lezabarrutik uxaturik, geldi-geldika, leza barruan amildu ziran. Inok eztaki arrezkero euren barririk.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mendi-barrenean burdin-ur azal lodia dario atx bati. Baserritarrak, ur aren gorritasuna ikusita, ama errukarriaren goneak gorritu daroala uste dabe.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;*******&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;En el monte denominado Iluntzar, de encima de Navarniz, existe una sima cuya pro fundidad nadie la ha medido nunca. Esta sima tiene oculta su boca entre abrojos y argomas, y, en tiempos atras, tenia un sicomoro, probablemente nacido de algunas semillas llevadas por el viento. Una mujer, calzada de abarcas y ciñendo saya roja, paso una vez, conduciendo de la mano a un niño, por las inmediaciones de la sima. Viendo la criatura una flor en las ramas del sicomoro. en su limitado lenguaje dijo a su madre:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-Madre, bonito.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-No, querido; pues tiene porqueria.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-Bonito, bonito.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Al decir esto, primeramente se echó a 11orar. Luego, iplum!, di6 un salto y quedó entre los matorrales y argomas, no pudiendo moverse ni arriba ni abajo. La madre, al ver aquello, chillando, dió un saIto brioso. Madre y criatura, destrozando cien zarzamoras, espantando otros tantos murcielagos y cornejas del interior de la sima, poco a poco se hundieron dentro de la misma. Desde entonces, nadie tiene noticias de ellos.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Debajo del monte mana de una peña agua ferruginosa de espesa capa. Los aldeanos, al ver la rojez de aquella agua, creen que la enrojece la saya de la pobre madre.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;*********&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tomas Ibarguen, de Nabarniz.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(1) Basaiko, basiko, erderazko "higo silvestre, sicomoro", da.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-3130076417529762477?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/3130076417529762477/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=3130076417529762477' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/3130076417529762477'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/3130076417529762477'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2009/09/basaiko-lorea.html' title='Basaiko lorea'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-4075337006263641289</id><published>2009-09-07T10:34:00.000-07:00</published><updated>2010-02-04T14:22:36.991-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='aulestia'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='santa eufemia'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='agiri'/><title type='text'>ADESko Batzar Orokorra</title><content type='html'>&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SqVFrPheIfI/AAAAAAAABAU/obyYuVxshHI/s1600-h/santa+eufemia+6-9-09+%283%29+copia.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5378781939167535602" style="margin: 0px 10px 10px 0px; float: left; width: 283px; height: 213px;" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SqVFrPheIfI/AAAAAAAABAU/obyYuVxshHI/s320/santa+eufemia+6-9-09+%283%29+copia.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt; &lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SqVFTw4J4xI/AAAAAAAABAE/Ocy0gyEzguY/s1600-h/santa+eufemia+6-9-09+%2822%29+copia.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5378781535804187410" style="margin: 0px 10px 10px 0px; float: left; width: 283px; height: 213px;" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SqVFTw4J4xI/AAAAAAAABAE/Ocy0gyEzguY/s320/santa+eufemia+6-9-09+%2822%29+copia.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SqVFDyS_p6I/AAAAAAAAA_8/D_FYtkcsmME/s1600-h/santa+eufemia+6-9-09+%2825%29+copia.jpg"&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SqVGsaL4bSI/AAAAAAAABAc/uc-blYIXxWo/s1600-h/santa+eufemia+6-9-09+%2825%29+copia.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5378783058721271074" style="margin: 0px 10px 10px 0px; float: left; width: 213px; height: 283px;" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SqVGsaL4bSI/AAAAAAAABAc/uc-blYIXxWo/s320/santa+eufemia+6-9-09+%2825%29+copia.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SqVEvttHPYI/AAAAAAAAA_0/Ee_InKo1O6c/s1600-h/santa+eufemia+6-9-09+%2834%29+copia.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5378780916477279618" style="margin: 0px 10px 10px 0px; float: left; width: 213px; height: 283px;" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SqVEvttHPYI/AAAAAAAAA_0/Ee_InKo1O6c/s320/santa+eufemia+6-9-09+%2834%29+copia.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SqVFhMA2UQI/AAAAAAAABAM/g47NesZu-Pw/s1600-h/santa+eufemia+6-9-09+%2817%29+copia.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5378781766426710274" style="margin: 0px 10px 10px 0px; float: left; width: 213px; height: 283px;" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SqVFhMA2UQI/AAAAAAAABAM/g47NesZu-Pw/s320/santa+eufemia+6-9-09+%2817%29+copia.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-4075337006263641289?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/4075337006263641289/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=4075337006263641289' title='1 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/4075337006263641289'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/4075337006263641289'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2009/09/adesko-batzar-orokorra.html' title='ADESko Batzar Orokorra'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SqVFrPheIfI/AAAAAAAABAU/obyYuVxshHI/s72-c/santa+eufemia+6-9-09+%283%29+copia.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>1</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-5971509133725286958</id><published>2009-08-26T12:47:00.000-07:00</published><updated>2010-02-04T14:22:37.789-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='komunikabidiak'/><title type='text'>Bizkaia irratixan</title><content type='html'>&lt;meta equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8"&gt;&lt;meta name="ProgId" content="Word.Document"&gt;&lt;meta name="Generator" content="Microsoft Word 11"&gt;&lt;meta name="Originator" content="Microsoft Word 11"&gt;&lt;link rel="File-List" href="file:///E:%5CDOCUME%7E1%5COier%5CCONFIG%7E1%5CTemp%5Cmsohtml1%5C01%5Cclip_filelist.xml"&gt;&lt;!--[if gte mso 9]&gt;&lt;xml&gt;  &lt;w:worddocument&gt;   &lt;w:view&gt;Normal&lt;/w:View&gt;   &lt;w:zoom&gt;0&lt;/w:Zoom&gt;   &lt;w:hyphenationzone&gt;21&lt;/w:HyphenationZone&gt;   &lt;w:punctuationkerning/&gt;   &lt;w:validateagainstschemas/&gt;   &lt;w:saveifxmlinvalid&gt;false&lt;/w:SaveIfXMLInvalid&gt;   &lt;w:ignoremixedcontent&gt;false&lt;/w:IgnoreMixedContent&gt;   &lt;w:alwaysshowplaceholdertext&gt;false&lt;/w:AlwaysShowPlaceholderText&gt;   &lt;w:compatibility&gt;    &lt;w:breakwrappedtables/&gt;    &lt;w:snaptogridincell/&gt;    &lt;w:wraptextwithpunct/&gt;    &lt;w:useasianbreakrules/&gt;    &lt;w:dontgrowautofit/&gt;   &lt;/w:Compatibility&gt;   &lt;w:browserlevel&gt;MicrosoftInternetExplorer4&lt;/w:BrowserLevel&gt;  &lt;/w:WordDocument&gt; &lt;/xml&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;!--[if gte mso 9]&gt;&lt;xml&gt;  &lt;w:latentstyles deflockedstate="false" latentstylecount="156"&gt;  &lt;/w:LatentStyles&gt; &lt;/xml&gt;&lt;![endif]--&gt;&lt;style&gt; &lt;!--  /* Style Definitions */  p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal 	{mso-style-parent:""; 	margin:0cm; 	margin-bottom:.0001pt; 	mso-pagination:none; 	font-size:12.0pt; 	mso-bidi-font-size:10.0pt; 	font-family:"Times New Roman"; 	mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; 	mso-ansi-language:ES-TRAD; 	layout-grid-mode:line;} @page Section1 	{size:612.0pt 792.0pt; 	margin:70.85pt 3.0cm 70.85pt 3.0cm; 	mso-header-margin:36.0pt; 	mso-footer-margin:36.0pt; 	mso-paper-source:0;} div.Section1 	{page:Section1;} --&gt; &lt;/style&gt;&lt;!--[if gte mso 10]&gt; &lt;style&gt;  /* Style Definitions */  table.MsoNormalTable 	{mso-style-name:"Tabla normal"; 	mso-tstyle-rowband-size:0; 	mso-tstyle-colband-size:0; 	mso-style-noshow:yes; 	mso-style-parent:""; 	mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; 	mso-para-margin:0cm; 	mso-para-margin-bottom:.0001pt; 	mso-pagination:widow-orphan; 	font-size:10.0pt; 	font-family:"Times New Roman"; 	mso-ansi-language:#0400; 	mso-fareast-language:#0400; 	mso-bidi-language:#0400;} &lt;/style&gt; &lt;![endif]--&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style=""&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"&gt;09-VIII-26: Oier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style=""&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"&gt;&lt;o:p&gt; &lt;/o:p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;p class="MsoNormal" style=""&gt;&lt;span lang="ES-TRAD"&gt;Bizkaia irratixan entrebistia, 10 bat minutu, Peña Foruako lurpeko sistemiari buruz: Apraiz, Kariku, Malloku... eta erreka subterraneuak, eta giza kontsumua, eta leku arriskutsua dala, eta bertan topau leikiazen hondakiñei buruz (hazurrak, frigorifikuak...), eta argazkixak etaratzen gabizela. Eguardiko albistegixan emoteko korte batzu nahi zittuezen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;  &lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-5971509133725286958?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/5971509133725286958/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=5971509133725286958' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/5971509133725286958'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/5971509133725286958'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2009/08/bizkaia-irratixan.html' title='Bizkaia irratixan'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-326526283014909914</id><published>2009-08-18T12:36:00.000-07:00</published><updated>2010-02-04T14:22:37.804-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='argitarapenak'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='kartelak'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='lekeitio'/><title type='text'>Espeleo-proselitismo</title><content type='html'>Kartel pare bat egin dittudaz Lekeitioko Kiroldegixan eta kontsumitzaille ekologisten kooperatiban. Iñork berrerabilli nahi badittu, hamen dagoz kopiatzeko moduan.&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/kiroldegixan/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=image" border="0"&gt;&lt;img src="http://argazkiak.s3.amazonaws.com/e61c23ca32fa99355ffc0324214b91c3_t.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;small&gt;Argazkiak.org | &lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/kiroldegixan/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;Kiroldegixan&lt;/a&gt; © cc-by-sa: &lt;a href="http://www.argazkiak.org/ades?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;ades&lt;/a&gt;&lt;/small&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/ekologisten-kooperatiban/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=image" border="0"&gt;&lt;img src="http://argazkiak.s3.amazonaws.com/c2430667bf5233cc6251bc3b4843a65f_t.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;small&gt;Argazkiak.org | &lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/ekologisten-kooperatiban/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;Ekologisten kooperatiban&lt;/a&gt; © cc-by-sa: &lt;a href="http://www.argazkiak.org/ades?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;ades&lt;/a&gt;&lt;/small&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-326526283014909914?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/326526283014909914/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=326526283014909914' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/326526283014909914'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/326526283014909914'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2009/08/espeleo-proselitismo.html' title='Espeleo-proselitismo'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-5573662678332443872</id><published>2009-08-03T09:41:00.000-07:00</published><updated>2010-02-04T14:22:37.781-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='komunikabidiak'/><title type='text'>El paisaje oculto de Urdaibai</title><content type='html'>El Correo Español izperringiko artikulua, Maika Salguerona:&lt;br /&gt;http://www.elcorreodigital.com/vizcaya/20090802/vizcaya/paisaje-oculto-urdaibai-20090802.html&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;El profundo trabajo de investigación que desde hace más de un cuarto de siglo desarrolla el grupo de espeleología ADES de Gernika verá la luz en breve. Una guía pondrá al descubierto el ingente número de cuevas que se encuentran diseminadas por las entrañas de la Reserva de la Biosfera de Urdaibai. El enclave, además de sus encantos naturales al aire libre, también guarda verdaderas joyas en las profundidades.&lt;br /&gt;En total suman 235 cavernas. «Muchas son desconocidas, porque nadie ha llegado hasta ellas. De ahí la importancia de nuestro trabajo», destaca Gotzon Aranzabal, miembro del colectivo promotor de esta iniciativa, que cuenta con la colaboración del Gobierno vasco para su divulgación. En la actualidad, esta veterana agrupación de la villa foral se afana por ampliar su trabajo con la recopilación de las cuevas que existen en Lea Artibai, donde pretende aglutinar cerca de 400.&lt;br /&gt;Con el fin de acercar el desconocido mundo subterráneo a toda la población y ayudar a los científicos con el descubrimiento de huesos, restos de culturas prehistóricas y colonias de murciélagos, entre otros hallazgos, sus integrantes se adentran en las profundidades de las zonas kársticas de la costa oriental de Vizcaya, desde Bakio hasta Ondarroa. La sima más profunda que han localizado se encuentra en Nabarniz. Conocida por el nombre de Iñeritzeko lezia y con un desnivel de 330 metros, se accede a ella desde la cumbre del monte Iluntzar.&lt;br /&gt;«Hay muchas incógnitas»&lt;br /&gt;Entre la lista de cavernas que el grupo de espeleología ha tenido oportunidad de investigar destacan también las de Argatxa y Osinaga, pertenecientes al municipio de Gautegiz Arteaga, así como las de Bolunzulo y Lastarrike, ubicadas en el valle de Oma, y la gruta de San Pedro, en Busturia. Respecto al trabajo de investigación que en estos momentos están llevando a cabo en la comarca de Lea Artibai, sobresalen por su longitud y belleza las cuevas de Lamiñen Koba, en Berriatua, así como las Abittagako koba, en Amoroto, y Urgitxiko koba, en Gizaburuaga.&lt;br /&gt;De menor desarrollo, pero no por ello menos espectacular, es Lezateko koba, ubicada en el término municipal de Aulesti. A través de sus incursiones en las profundidades de la tierra, los miembros de ADES han tenido la posibilidad de descubrir ríos sobre los que no se disponía de información, como los que se ocultan debajo de Atxarrea y cuyas aguas surgen en Arketas a su paso por Kanala. «Todavía hay muchas incógnitas que resolver en nuestra comarca», afirma Aranzabal.&lt;br /&gt;Entre sus últimos hallazgos se encuentra la gruta del barrio Altamira de Busturia. «El problema es que está ubicada en una propiedad privada. El dueño de los terrenos nos alertó el pasado mes de junio de la presencia de un agujero en una roca de su cuadra. La sorpresa fue mayúscula cuando llegamos y descubrimos la caverna», relatan.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-5573662678332443872?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/5573662678332443872/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=5573662678332443872' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/5573662678332443872'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/5573662678332443872'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2009/08/el-paisaje-oculto-de-urdaibai.html' title='El paisaje oculto de Urdaibai'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-3793975961389728158</id><published>2009-06-28T07:10:00.000-07:00</published><updated>2010-02-05T13:43:40.569-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='pyrenaica'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='argitarapenak'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='santiago urrutia'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='josu granja'/><title type='text'>Pyrenaica ale berezixa</title><content type='html'>&lt;a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://2.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SkfLFqSW95I/AAAAAAAAA-E/PmRZaSJ4kFU/s1600-h/pyrenaica.jpg"&gt;&lt;img style="margin: 0pt 10px 10px 0pt; float: left; cursor: pointer; width: 292px; height: 400px;" src="http://2.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SkfLFqSW95I/AAAAAAAAA-E/PmRZaSJ4kFU/s400/pyrenaica.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5352469980264200082" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;Hille honetan, Euskal Mendizale Federaziñoko &lt;a href="http://www.pyrenaica.com/"&gt;Pyrenaica&lt;/a&gt; aldizkarixak ale berezixa etara dau, espeleologixiari eskindutakua. Josu Granja argazkilarixak koordinau dau, eta bertan lurpeko munduko pertsona garrantzitsuen artikuluak bildu dira (tartian ADES-eko Santi Urrutia), irudi ikusgarrixekin lagunduta.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;¡Kioskuetan dakazue!&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-3793975961389728158?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/3793975961389728158/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=3793975961389728158' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/3793975961389728158'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/3793975961389728158'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2009/06/pyrenaica-ale-berezixa.html' title='Pyrenaica ale berezixa'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SkfLFqSW95I/AAAAAAAAA-E/PmRZaSJ4kFU/s72-c/pyrenaica.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-2769733520815732992</id><published>2009-04-29T12:01:00.000-07:00</published><updated>2010-02-04T14:22:38.301-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='gernikazarra'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='gernika'/><title type='text'>GERNIKA DCXLIV. URTEURRENA</title><content type='html'>&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/Sfimnxb5fRI/AAAAAAAAA6Q/oOno7ex20ww/s1600-h/GERNIKAZARRA+%2817%29.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5330193361208442130" style="margin: 0px 10px 10px 0px; float: left; width: 300px; height: 400px;" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/Sfimnxb5fRI/AAAAAAAAA6Q/oOno7ex20ww/s400/GERNIKAZARRA+%2817%29.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SfimZpEjIYI/AAAAAAAAA6I/zDhuTacGlPk/s1600-h/GERNIKAZARRA+%2821%29.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5330193118444855682" style="margin: 0px 10px 10px 0px; float: left; width: 340px; height: 255px;" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SfimZpEjIYI/AAAAAAAAA6I/zDhuTacGlPk/s400/GERNIKAZARRA+%2821%29.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/Sfil_nq_afI/AAAAAAAAA6A/KlD-Tbfhwms/s1600-h/GERNIKAZARRA+%2814%29.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5330192671392623090" style="margin: 0px 10px 10px 0px; float: left; width: 340px; height: 255px;" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/Sfil_nq_afI/AAAAAAAAA6A/KlD-Tbfhwms/s400/GERNIKAZARRA+%2814%29.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Lehenik eta behin Gernika-Zaharra osatzen duten talde guztiei eskerrak eman nahi dizkiegu, haien jarrerari esker lortu baitugu ospearen pisu handiena. Bestetik eta beronen adierazle bihurtu duten mugarria eskertu nahi dugu, izan ere Gernika fundatzailea izan zen Don Tello jaunaren eskulturaren ("akta fundatzionalaren" ) gainean Gernikako zapia jarri dute.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Oso pozgarria izan da ekimen kultural horretan parte hartzea, urtero Gernika-zaharrekoek urteurrena ospatzen duten aldiro auzokoei ematen dietelako parte hartzeko aukera, eta oraingoan gurekin gogoratu direlako.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ESKERRIK ASKO BIHOTZEZ&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-2769733520815732992?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/2769733520815732992/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=2769733520815732992' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/2769733520815732992'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/2769733520815732992'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2009/04/gernika-dcxliv-urteurrena.html' title='GERNIKA DCXLIV. URTEURRENA'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/Sfimnxb5fRI/AAAAAAAAA6Q/oOno7ex20ww/s72-c/GERNIKAZARRA+%2817%29.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-9221024072371921046</id><published>2009-02-22T01:09:00.000-08:00</published><updated>2010-02-05T13:44:55.434-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='aulestia'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='leizetarraren txokoa'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='lezate'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='psikoargazkixek'/><title type='text'>¿El o La, Errante?</title><content type='html'>&lt;div&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SaEcajmZb-I/AAAAAAAAA2A/r484tPqNN-Q/s1600-h/LA+ERRANTE.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5305553078577623010" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; HEIGHT: 300px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SaEcajmZb-I/AAAAAAAAA2A/r484tPqNN-Q/s400/LA+ERRANTE.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;La leyenda del espeleólogo errante de Lezate, vuelve a resurgir. Pasados 25 años desde el supuesto último avistamiento, en esta ocasión parece que el mito del errante de Lezate vuelve a la palestra con el testimonio incuestionable de su plasmación en una toma fotográfica. Durante una sesión rutinaria de fotografía que el ADES realizó el pasado día 21 de febrero del año 2009 en la caverna de Lezate, inesperadamente, en el revelado de una de las fotografías, aparece en un segudo plano la figura de una persona.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Con este testimonio gráfico se puede afirmar que los pioneros del ADES no se equivocaron al intuir la presencia de un extraño personaje deambulando por el interior de la Caverna. Ahora bien, quizás, y ante la prueba, haya que replantearse la idea de lo del "espeleólogo" porque parece no exponerse a la duda que el misterioso personaje se corresponde más bien al género femenino. La "Espeleóloga errante" de Lezate reclama justicia.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;¿O quizás erran por la caverna dos de estos siniestros personajes? ¿Y, si fueran más? O, lo que pudiera ser más preocupante, ¿se estén multiplicando?. Sea lo que sea, desde el ADES aconsejamos a todo aquel que vaya a aventurarse por el interior de esta caverna, que cuide sus espaldas.&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;span style="font-size:78%;"&gt;&lt;strong&gt;Para los incrédulos, comentar que la fotografía no es ningún fotomontaje y que detrás de ella no se encuentra la mano de "Photoshop".&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5305622512510908770" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; CURSOR: hand; HEIGHT: 294px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SaFbkJKHOWI/AAAAAAAAA2Q/LUwuPC4Uldc/s400/INCLINADO.jpg" border="0" /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size:78%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-9221024072371921046?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/9221024072371921046/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=9221024072371921046' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/9221024072371921046'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/9221024072371921046'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2009/02/el-o-la-errante.html' title='¿El o La, Errante?'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SaEcajmZb-I/AAAAAAAAA2A/r484tPqNN-Q/s72-c/LA+ERRANTE.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-107168619746159433</id><published>2009-02-16T13:34:00.000-08:00</published><updated>2010-02-04T14:22:37.758-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='komunikabidiak'/><title type='text'>Euskadi Irratixan</title><content type='html'>&lt;img src="http://www.eitb.com/gc_images/fitxak/amarauna_234052.gif" alt="AMARAUNA" /&gt;&lt;br /&gt;Euskadi Irratiko Amarauna saiuan, Arantza Aranburu, Koldo Los Arcos eta Oier Gorosabel entrebistau zeben espeleologia kontuetaz.&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.eitb.com/multimedia/audios/2009/02/15/66816/haitzuloak_ei_amarauna.mp3"&gt;Hamen &lt;/a&gt;entzun leike.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-107168619746159433?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/107168619746159433/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=107168619746159433' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/107168619746159433'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/107168619746159433'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2009/02/euskadi-irratixan.html' title='Euskadi Irratixan'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-7951785690176987250</id><published>2009-02-13T00:03:00.000-08:00</published><updated>2010-02-04T14:22:38.254-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='argitarapenak'/><title type='text'>2008 Jardueren liburua</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/2008-jartdueria/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=image" border="0"&gt;&lt;img src="http://argazkiak.s3.amazonaws.com/0eb8da9f8b0132b973b73b5bfae06bd1_c.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;small&gt;Argazkiak.org | &lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/2008-jartdueria/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;2008 Jartdueria&lt;/a&gt; © cc-by-sa: &lt;a href="http://www.argazkiak.org/txikillana?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;txikillana&lt;/a&gt;&lt;/small&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Urteroko moduan, ADES espeleologia taldiak bere emaitzak argittara emon dittu. Gernikako Udala, Eusko Jaurlaritza eta Euskadiko Kutxan laguntziaz argitaratu da liburua, 300 pajinatik gorakua, eta bertan 2008xan izandako jardueria biltziaz gain beste hainbeste artikulu interesgarri biltzen dira. Edukiñen zerrendia:&lt;br /&gt;* Aurkezpena.&lt;br /&gt;* Jardueren kronikia.&lt;br /&gt;* Exploraziñuak.&lt;br /&gt;* Geografía de Santimamiñe.&lt;br /&gt;* Areas calizas en la reserva de la biosfera de Urdaibai; margen occidental.&lt;br /&gt;* Informe sobre vertidos incontrolados en cavidades de Urdaibai.&lt;br /&gt;* La montaña interior en Busturialdea y Lea-Artibai.&lt;br /&gt;* Busturia eta Lamiñetako haitzuluak.&lt;br /&gt;* Fichas Técnicas de Socorro 2008.&lt;br /&gt;* Euskal Herriko XVII Espeleologia Jardunaldixak.&lt;br /&gt;* Oligoquetos acuaticos subterráneos en el karst vasco (Ainara Atxurra eta Pilar Rodriguez).&lt;br /&gt;* Responsabilidad civil del espeleólogo (Javier Moreno).&lt;br /&gt;* Led vs. flash; nueva fuente de iluminación para fotografía subterránea (Josu Granja).&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-7951785690176987250?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/7951785690176987250/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=7951785690176987250' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/7951785690176987250'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/7951785690176987250'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2009/02/2008-jardueren-liburua.html' title='2008 Jardueren liburua'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-7439155875176643522</id><published>2008-12-20T04:20:00.000-08:00</published><updated>2010-02-05T13:46:27.301-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='mundaka'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='jardunaldixak'/><title type='text'>Mundakako hitzaldia</title><content type='html'>&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SUzkNVP1F2I/AAAAAAAAAuo/rt5-Xbvfbjk/s1600-h/DSCN0700.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5281847380691720034" style="WIDTH: 400px; CURSOR: hand; HEIGHT: 300px" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SUzkNVP1F2I/AAAAAAAAAuo/rt5-Xbvfbjk/s400/DSCN0700.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mundakako liburutegian erakuzten dizuegu publikoari, Busturialdea eta Lea-Artibaieko&lt;br /&gt;lurraren hazpiko paisaia. Ikusi dugunez publikoa interesatuta geratu da.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-7439155875176643522?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/7439155875176643522/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=7439155875176643522' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/7439155875176643522'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/7439155875176643522'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2008/12/mundakako-hitzaldia_20.html' title='Mundakako hitzaldia'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SUzkNVP1F2I/AAAAAAAAAuo/rt5-Xbvfbjk/s72-c/DSCN0700.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-4852280517873585508</id><published>2008-12-13T14:39:00.000-08:00</published><updated>2010-02-04T15:58:03.184-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Kantauriko begia'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='otxola'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='eee xxvii'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='jardunaldixak'/><title type='text'>KANTAURIKO BEGIA BIDEON</title><content type='html'>&lt;a href="http://vimeo.com/2503241"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5279415662998160466" style="margin: 0px auto 10px; display: block; width: 300px; height: 400px; text-align: center;" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SURAku6jhFI/AAAAAAAAAuI/Ifb3d2Lv4g8/s400/Kantauriko+Begia.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;Otxola ET-koek publikatu duten Kantauriko Begiko rappelari buruzko bideoa nahi baduzue ikusi &lt;a href="http://www.nafarespeleo.blogspot.com/"&gt;klikatu hemen&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;Los del Otxola E.T. han publicado un bideo sobre el rappel del Ojo del Cantabrico, si lo quieres ver &lt;a href="http://www.nafarespeleo.blogspot.com/"&gt;klika aquí&lt;/a&gt;.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-4852280517873585508?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/4852280517873585508/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=4852280517873585508' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/4852280517873585508'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/4852280517873585508'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2008/12/kantauriko-begia-bideon.html' title='KANTAURIKO BEGIA BIDEON'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SURAku6jhFI/AAAAAAAAAuI/Ifb3d2Lv4g8/s72-c/Kantauriko+Begia.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-6435259954661289671</id><published>2008-12-10T13:18:00.000-08:00</published><updated>2010-02-05T13:49:31.777-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='eee xxvii'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='jardunaldixak'/><title type='text'>Conclusiones de las XXVII Jornadas de Espeleología Vascas.</title><content type='html'>&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/ST6_j4sl2PI/AAAAAAAAAt4/lW7ucxI8WEY/s1600-h/Jornadas+2008+(78)+copia.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5277866436560541938" style="DISPLAY: block; MARGIN: 0px auto 10px; WIDTH: 400px; HEIGHT: 253px; TEXT-ALIGN: center" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/ST6_j4sl2PI/AAAAAAAAAt4/lW7ucxI8WEY/s400/Jornadas+2008+%2878%29+copia.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt; &lt;meta content="text/html; charset=utf-8" equiv="Content-Type"&gt;&lt;meta content="Word.Document" name="ProgId"&gt;&lt;meta content="Microsoft Word 11" name="Generator"&gt;&lt;meta content="Microsoft Word 11" name="Originator"&gt;&lt;link href="file:///E:%5CDOCUME%7E1%5COier%5CCONFIG%7E1%5CTemp%5Cmsohtml1%5C01%5Cclip_filelist.xml" rel="File-List"&gt;&lt;style&gt; &lt;!--  /* Style Definitions */  p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal 	{mso-style-parent:""; 	margin:0cm; 	margin-bottom:.0001pt; 	mso-pagination:widow-orphan; 	font-size:12.0pt; 	font-family:"Times New Roman"; 	mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 	{size:595.3pt 841.9pt; 	margin:70.85pt 3.0cm 70.85pt 3.0cm; 	mso-header-margin:35.4pt; 	mso-footer-margin:35.4pt; 	mso-paper-source:0;} div.Section1 	{page:Section1;} --&gt; &lt;/style&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;?xml:namespace prefix = o /&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;Finalizadas las XXVII Jornadas de Espeleología Vascas celebradas en Gernika los días 6-7-8 de diciembre del 2008 con el patrocinio del Departamento de Medio Ambiente y Ordenación del Territorio del Gobierno Vasco y bajo la organización del Grupo de Espeleología ADES de Gernika, es el momento de realizar un balance de las mismas. En dos palabras: altamente positivo. Esta no solo es la impresión que ha quedado entre los organizadores, sino que realizando un sondeo entre los participantes la respuesta está resultando unánime: el listón ha quedado muy alto.&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;En el transcurso de los tres días han participado directamente un total de 104 personas, con una media de participación de 68 personas. Se han impartido un total de 10 ponencias y se han desarrollado cinco talleres de trabajo. Además, se han realizado un total de seis salidas de campo. Con estas cifras, se observa que prácticamente se ha cumplido en la totalidad el apretadísimo programa que se estableció, lo cual no era nada fácil teniendo en cuenta las características de las actividades realizadas. Tan solo se suspendió una de las ponencias –por impedimento mayor del ponente al surgirle un asunto familiar grave en el último momento- y dos de las salidas de campo, imposibles de desarrollarlas en las condiciones climatológicas que han acompañado en estos días.&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;El éxito de las Jornadas hay que buscarlo primero, en el apoyo económico del Gobierno Vasco. Después, en la buena organización de las mismas, con todo un equipo de personas volcado en el evento. También en el elevadísimo nivel de los ponentes, que han aportado un elevado valor añadido. Pero sobre todo, en la elevada participación y extraordinaria colaboración y complicidad mostrada por los asistentes. Sirvan estas líneas para hacerles llegar el más sentido agradecimiento por la ayuda prestada. También –es justo decirlo- hay que contar con la acogida prestada por parte de los responsables del recinto Lurraska. El trato familiar y flexibilidad otorgados, han facilitado en gran medida el desarrollo de las Jornadas.&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;Al final, nadie se ha ido de vacío. Los asistentes han contrastado y enriquecido sus conocimientos en temas tan diversos como la geología; bioespeleología; fotografía; seguridad; arqueología; paleontología; comunicaciones…Se han entablado numerosos contactos y establecido líneas de colaboración tanto entre los diferentes grupos asistentes, como entre éstos y los diversos ponentes. Se han puesto en marcha varias líneas de trabajo: comisión para el desarrollo del euskera; comisión para elaborar un plan de protección integral del karst; comisión para elaborar el catálogo de cavidades en territorio vasco; puesta en marcha del blog de la UEV y se han sentado las bases para una posible “escuela de espeleología vasca” y la posible creación de un interclub de espeleólogos que sea capaz de afrontar los retos de futuras exploraciones.&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;o:p&gt;&lt;/o:p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;En definitiva, concluimos como hemos empezado: valorando altamente el resultado de estas XXVII Jornadas de Espeleología Vascas. Después de un vacío de seis años, esperamos que estas Jornadas hayan servido, además, para relanzar la organización de las próximas Jornadas, si pudiera ser, el próximo año 2009.&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p class="MsoNormal"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;strong&gt;(PD: Os invitamos a dejar vuestra propia &lt;span style="FONT-WEIGHT: bold"&gt;valoración &lt;/span&gt;de las Jornadas en las respuestas a este mensaje).&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-6435259954661289671?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/6435259954661289671/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=6435259954661289671' title='2 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/6435259954661289671'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/6435259954661289671'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2008/12/conclusiones-de-las-xxvii-jornadas-de.html' title='Conclusiones de las XXVII Jornadas de Espeleología Vascas.'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://1.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/ST6_j4sl2PI/AAAAAAAAAt4/lW7ucxI8WEY/s72-c/Jornadas+2008+%2878%29+copia.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>2</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-3954392721154995278</id><published>2008-12-10T13:08:00.000-08:00</published><updated>2010-02-05T13:51:08.784-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='komunikabidiak'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='eee xxvii'/><title type='text'>Busturialdeko Hitzan</title><content type='html'>Abenduan 10ian &lt;a href="http://www.busturialdekohitza.info/paperekoa/2008-12-10/p00004002/Oso_pozik_agertu_da_Ades_espeleologia_taldea_XXVII._jardunaldien_emaitzarekin._Kultura_Ehun_espeleologotik_gora_batu_ziren_Lurraskan_harremanak_sendotu_eta_elkarrengandik_ikasteko..htm"&gt;Busturialdeko Hitzan&lt;/a&gt; agertutako albiste hau Oierri egindako alkarrizketa telefoniko baten interpretaziño "oso libria" da. Datu harrigarrixak emoten deskuz, baitta ADES-ekuendako be: oin Ullako Ubegittik itxasora allegau ei leike!!!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;img style="width: 261px; height: 368px;" alt="http://www.ektsa.net/gifak/azala_busturialdekohitza.jpg" src="http://www.ektsa.net/gifak/azala_busturialdekohitza.jpg" /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="kabezera"&gt;&lt;p class="titularra"&gt;Oso pozik agertu da Ades espeleologia taldea XXVII. jardunaldien emaitzarekin&lt;/p&gt; &lt;p class="sarrera"&gt;Kultura &lt;/p&gt;&lt;p class="sarrera"&gt;Ehun espeleologotik gora batu ziren Lurraskan, harremanak sendotu eta elkarrengandik ikasteko.&lt;/p&gt; &lt;p class="data"&gt;endika urlezaga&lt;/p&gt; &lt;/div&gt;&lt;div class="laguntzaileak"&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;a href="http://www.busturialdekohitza.info/paperekoa/2008-12-10/p00004002/Oso_pozik_agertu_da_Ades_espeleologia_taldea_XXVII._jardunaldien_emaitzarekin._Kultura_Ehun_espeleologotik_gora_batu_ziren_Lurraskan_harremanak_sendotu_eta_elkarrengandik_ikasteko..htm#despiezea1" title="«Alderdi zientifikoa asko landu izana da berezitasun nagusia»"&gt;«Alderdi zientifikoa asko landu izana da berezitasun nagusia»&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;/div&gt;&lt;p class="testua"&gt;Abenduaren 6tik 8ra XXVII. jardunaldiak izan ziren Euskal Espeleologoen Elkartearen eta Ades espeleologia taldearen eskutik. Hain zuzen ere, Ajangizen dagoen Lurraska ingurumen hezkuntzarako zentroan 100 espeleologotik gora batu dira jarduera ezberdinetan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bertan, tailer eta hitzaldiak egin zituzten. Irteerak, berriz, Busturialdea eta Lea-Artibaiko kobatara egin zituzten. Oier Gorosabel Ades espeleologia taldeko kideak jakinarazi bezala, «aurtengoan, gainera, inoiz baino kutsu zientifikoagoa izan dute jardunaldiek eta oso aberasgarria izan da. Arlo zientifikoaren aldetik, esan daiteke kongresu pisutsua izan dela eta, parte hartu duten kluben esanetan, oso betea».&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Balorazio oso positiboa&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Gorosabelen hitzetan, «Euskal Herri mailako jardunaldi hauen helburu nagusia espeleologoen arteko harremanak estutzea da. Horrela, besteek egiten dutenaz ikasi dezakegu gero bertan aplikatzeko». Bere ustez, gainera, lortu egin dute helburua eta orain apur bat gehiago dakite hainbat gaitaz.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Adeseko kidearen esanetan, guztia joan da bere bidetik eta jardunaldiak arrakastatsuak izan direla esan daiteke. Balorazio oso positiboa egiten du.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;a name="despiezea1"&gt; &lt;/a&gt; &lt;p class="titularra"&gt;«Alderdi zientifikoa asko landu izana da berezitasun nagusia»&lt;/p&gt; &lt;p class="data"&gt;Oier gorosabel ð- Ades espeleologia taldeko kidea&lt;/p&gt; &lt;p class="sarrera"&gt;Kultura &lt;/p&gt;&lt;p class="sarrera"&gt;Kantabriako espeleobuzeatzaileak  ere egon dira Ulla Ubegixe kobaren nondik norakoak aztertzen.&lt;/p&gt; &lt;p class="data"&gt;e. urlezaga&lt;/p&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Oier Gorosabel Ades espeleologia taldeko kidea da eta, aurten, jardunaldietan parte hartzeaz gain, antolatzaile lanetan ere ibili da.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Jardunaldiek espeleologoen arteko harremanak sendotzeko balio zutela esan zenuen. Lortu duzue?&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Baietz uste dut. Jendea, gainera, oso gustura gelditu da. Azken jardunaldiak orain bost urte egin ziren eta, espeleologo zaharrek esaten dutenez, jardunaldi hauen berezitasuna alderdi zientifikoa asko landu izana izan da. Espeleologiaren barnean espezializazio asko daude eta jardunaldi hauetan guztietatik apur bat ikasi dugu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Zenbat irteera egin zenituzten domekan?&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sei izan dira Urdaibaiko eta Lea-Artibaiko kobetara egindako irteerak.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Arazoren bat izan al zenuten?&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Orohar, ondo joan ziren irteerak. Bakarren batek estuasunen bat pasa zuen galeria txikietan, baina irteerei emozio pixka bat emateko balio izan zuen [barreak]. Kontuan izan behar da koba zailak zirela. Adesekook ondo ezagutzen ditugu koba horiek, baina kanpokoek gehixeago sufritu dute. Sufritu eta gozatu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Kantabriako espeleobuzeatzaileak ere egon ziren Ulle Ubegixeko koban. Zertan ibili dira?&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ulla Ubegixek itsasoraino heltzen den gune bat du urez beteta eta hori ikustera etorri dira. Bazekiten ezingo zirela pasatu, aztertzen ibili baitziren udan sartu ahal izateko. Negua izanik, ur asko dago eta sifoia ezin daiteke zeharkatu. Hori dela eta, azpiegitura kontuak zehazten ibili dira. Era berean, euri garaian sifoiak zer nolako portaera duen ikusi dute.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Zer da gehien gustatu zaizuna?&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Parte-hartzaileei gustatu izana gustatu zait. Bereziki interesgarria izan da Pedro Castaños Aranzadiko kidearen paleontologiari buruzko hitzaldia. Santimamiñeko interpretazio zentroan aurkitu zituen hezur batzuei buruzkoa izan zen. Bertan orein hezurrak eta ezagutzen diren Europako rinozero hezur bakarrak aurkitu zituen Castañosen taldeak.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-3954392721154995278?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/3954392721154995278/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=3954392721154995278' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/3954392721154995278'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/3954392721154995278'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2008/12/busturialdeko-hitzan.html' title='Busturialdeko Hitzan'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-3652482205463374019</id><published>2008-12-10T07:00:00.000-08:00</published><updated>2010-02-05T13:51:52.595-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='pedro castaños'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='eee xxvii'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='jardunaldixak'/><title type='text'>Pedro Castaños eta Jardunaldixak Berrian</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.berria.info/paperekoa/plaza/2008-12-10/043/003/Barrunbeetan_hezur_bila._Euskal_Espeleologiaren_Topaketetan_besteak_beste_paleontologiari_egindako_ekarpenaz_solastatu_dira.htm"&gt;Berria &lt;/a&gt;egunkarixan Abenduan 10-ian agertutako erreportaia.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/pedro-castanos-2/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=image" border="0"&gt;&lt;img src="http://argazkiak.s3.amazonaws.com/de001d8a68b827e09c1130ead85ef0fe_c.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;small&gt;Argazkiak.org | &lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/pedro-castanos-2/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;Pedro Castaños&lt;/a&gt; © cc-by-sa: &lt;a href="http://www.argazkiak.org/txikillana?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;txikillana&lt;/a&gt;&lt;/small&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;div class="ber_ikus"&gt;   &lt;p&gt;&lt;span class="sinadura_data"&gt;2008-12-10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;   &lt;div class="burukoak"&gt;&lt;p class="titularra"&gt;Barrunbeetan hezur bila&lt;/p&gt; &lt;p class="sarrera"&gt;Euskal Espeleologiaren Topaketetan, besteak beste, paleontologiari egindako ekarpenaz solastatu dira&lt;/p&gt; &lt;p class="sinadura"&gt;Ibai Maruri &lt;/p&gt;&lt;span class="sinadura-data"&gt; Ajangiz &lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;p class="testua"&gt;Edertasuna beti ez da agerikoa izaten, ezta aberastasuna ere. Lurrak berak bere barrunbeetan hainbat altxor ditu. Agerian utzitako sarbide eta arrakala guztietatik barrura sartzeko zaletasuna dute espeleologoek, han azpian zer gordetzen den aurkitzeko jakin-minak bultzatuta. Sartu-irten horietan makina bat sorpresa aurkitzen dute. Eta, euren trebetasun horri esker, arkeologo, paleontologo eta abarrak iritsi ezin daitezkeen tokietara iristeko aukera izaten dute.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pedro Castaños biologoa eta Paleontologia doktorea da eta laugarren mailako ugaztun handietan espezializatua dago. Euskal Herrian egiten diren indusketa askotan parte hartzen du. Hori horrela, harreman estua dauka hemengo espeleologia taldeekin. «Espeleologook zarete paleontologoon begia. Zuek baino ez zarete jaisten, zuek baino ez duzue aurkitzen».&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Euskal Herriko espeleologoek egindako topaketetan esan ditu hitzok. Bi astez ibili da aldizkari eta bestelako argitalpenetan euskal espeleologoek egindako lanaren emaitzen bila. Hala, bilduma zabala osatu du, baina aitortu du bidean aurkikuntza asko galduko zituela. «Zerk batzen gaitu paleontologo eta espeleologoak? Karstak! Alegia, aztarnategiak aurkitzen ditugun lekua», dio Castañosek.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Karst&lt;/em&gt; hitza alemanetik dator eta kareharrizko goi ordokia esan nahi du. Castañosen esanetan, ornodun handien aztarnak, hezurdura osoa izan zein hezur solteak izan, gehienetan lurraren sakontasunean daude. Horregatik, haien berri izateko, aurkitu eta aztertzeko, gehiago ezagutzeko, hara jaitsi behar da: barrunbeetara sartu. Hori da, hain zuzen ere, espeleologoen lana eta afizioa: kobazulo eta leizeetan arakatu eta bilatu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Aspaldiko harreman oparoa&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;EEE Euskal Espeleologoen Elkargoak 1956an Arantzazun egin zuen I. Kongresuan erakusketa paleontologiko bat antolatu zutela gogoratu du Castañosek. «Hori izan zen ia-ia elkargoaren sorrera». Horrela, bada, batzuen eta besteen arteko harremana zenbateraino den aspaldikoa azpimarratu nahi izan du. «XIX. mendearen erdialdetik, aurreneko euskal paleontologoak ikerketekin hasi zirenetik, azterketa gehienak kobazulo eta leizeetako aurkikuntzen ingurukoak izan dira».&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kobazuloan sartu eta hezurrak aukitzen dituztenean aurrena argazkiak atera behar dituztela dio. Hala, aurkikuntzaren inguruko hainbat xehetasun ezagutzeko aukera izango dute paleontologoek. «Argazki horiek guri bidali behar dizkigute, guk ea zer material den, zein egoeratan dagoen, indusketarik egin behar den edo ez eta egitekotan zer egin beharko litzatekeen erabaki dezagun».&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sarbidea erraza bada, paleontologoak izango dira aurrerantzean lan egingo dutenak. Eurek aterako dituzte hezurrak laborategi eta museoetara. «Han utziz gero, hondatzeko arriskua dago», dio. Baina sarbide zaila duten kobazuloetan, berriz, espeleologoak arduratzen dira kanporatzeko lan horretaz. «Hartzeko modurik zuzenena eta merkeena komuneko papera da. Ondoren, egunkarien orrietan bildu eta kito. Gero geuk garbituko ditugu».&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Animalia handien gordeleku&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Euskal Herriko kobazuloetan batez ere ornodun handien hezurrak aurkitu dituzte; bereziki, hartzenak eta haien familiako espezieenak. «Normala da hartz arre eta leizeetako hartzen aztarnak ugariagoak izatea. Bi animalia horiek neguan hibernatzen dute. Kobazuloetan egiten dute lo, hilabete luzez, eta sarritan bertan hiltzen dira». Satorra espeleologia talde nafarrak, adibidez, Aralarreko Amutxate leizean hartzez betetako gela handi bat aurkitu zuen. «30 mila urte izan ditzakete».&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bestelako animaliarik ere aurkitu dute: lehoiak, lehoinabarrak, panterak, katamotzak, leizeetako hienak... Aloña Mendi espeleologia taldekoek, esaterako, penintsulan aurkitu den leizeetako lehoiaren hezurdura oso bakarra aurkitu zuten Harrikutzen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;«Oraingoz inguru hauetan ez da agertu gizakia ez den beste primaterik. Ez dugu tximinorik aurkitu», dio Castañosek. Adarzabalik ere ez, euren familiako beste hainbat animalia agertu diren arren. «Uste dugu ez zirela hemen bizi izan, eta horregatik ez dagoela haien hezurdurarik». Aurrerantzean ere euskal espeleologo eta paleontologoen arteko elkarlanak fruitu oparoak emango dituen esperantza dute guztiek. &lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-3652482205463374019?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/3652482205463374019/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=3652482205463374019' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/3652482205463374019'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/3652482205463374019'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2008/12/pedro-castanos-eta-jardunaldixak.html' title='Pedro Castaños eta Jardunaldixak Berrian'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-390531342055597146</id><published>2008-12-08T05:16:00.000-08:00</published><updated>2010-02-06T14:15:24.602-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='eee xxvii'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='jardunaldixak'/><title type='text'>Amaieria</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/klausura-ekittaldixa/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=image" border="0"&gt;&lt;img src="http://argazkiak.s3.amazonaws.com/dee4baf08b08686bbfc06e2981dd3ac3_c.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;small&gt;Argazkiak.org | &lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/klausura-ekittaldixa/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;Klausura ekittaldixa&lt;/a&gt; © cc-by-sa: &lt;a href="http://www.argazkiak.org/txikillana?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;txikillana&lt;/a&gt;&lt;/small&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/oskar-eta-txori/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=image" border="0"&gt;&lt;img src="http://argazkiak.s3.amazonaws.com/4e7735f90572560f5bcb3db3e8a80f93_c.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;small&gt;Argazkiak.org | &lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/oskar-eta-txori/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;Oskar eta Txori&lt;/a&gt; © cc-by-sa: &lt;a href="http://www.argazkiak.org/txikillana?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;txikillana&lt;/a&gt;&lt;/small&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Klausura ekittaldixa, muskulo-kolpera egin da; zeremonia gitxi: bostekuak, besarkadak eta hurrengo Jardunaldixetararte! Jentia pozik geratu dala emoten dau. Ez dogu uste ez, hurrenguetararte beste bost urte pasauko diranik.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/agur-agur-lagunak/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=image" border="0"&gt;&lt;img src="http://argazkiak.s3.amazonaws.com/6e70cdd89cab98a7869a043df5dd03cd_c.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;small&gt;Argazkiak.org | &lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/agur-agur-lagunak/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;Agur agur lagunak...&lt;/a&gt; © cc-by-sa: &lt;a href="http://www.argazkiak.org/txikillana?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;txikillana&lt;/a&gt;&lt;/small&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/agur-eta-hurrengo-jar/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=image" border="0"&gt;&lt;img src="http://argazkiak.s3.amazonaws.com/c59b29cc102b32e5ab6d853b68db09a6_c.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;small&gt;Argazkiak.org | &lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/agur-eta-hurrengo-jar/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;... agur eta hurrengo Jardunaldixetararte!&lt;/a&gt; © cc-by-sa: &lt;a href="http://www.argazkiak.org/txikillana?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;txikillana&lt;/a&gt;&lt;/small&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-390531342055597146?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/390531342055597146/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=390531342055597146' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/390531342055597146'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/390531342055597146'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2008/12/amaieria.html' title='Amaieria'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-244284625602783899</id><published>2008-12-08T05:15:00.000-08:00</published><updated>2010-02-06T14:16:18.030-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='komunikabidiak'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='eee xxvii'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='jardunaldixak'/><title type='text'>Zalaparta mediatikua</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/zalaparta-mediatikua/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=image" border="0"&gt;&lt;img src="http://argazkiak.s3.amazonaws.com/9af68be782d18f7311e15e1e226083d8_c.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;small&gt;Argazkiak.org | &lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/zalaparta-mediatikua/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;Zalaparta mediatikua&lt;/a&gt; © cc-by-sa: &lt;a href="http://www.argazkiak.org/txikillana?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;txikillana&lt;/a&gt;&lt;/small&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Euskadi Irratia, Berria, Radio Euskadi, Busturialdeko Hitza... eta beste komunikabidiei eskerrikasko, gure Jardunaldi hauen barri emotiangaittik. Eta bereziki Deia eta bere kazetari intrepido Imanol Fraduari, Abittagara gurekin sartzen ausartziangaittik. &lt;a href="http://www.deia.com/es/impresa/2008/12/08/bizkaia/herrialdeak/521309.php"&gt;Hona bere artikulua&lt;/a&gt;:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/imanol-fradua/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=image" border="0"&gt;&lt;img src="http://argazkiak.s3.amazonaws.com/9b58e4949c95c6beffa832dcf2f3a54e_c.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;small&gt;Argazkiak.org | &lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/imanol-fradua/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;Imanol Fradua&lt;/a&gt; © cc-by-sa: &lt;a href="http://www.argazkiak.org/txikillana?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;txikillana&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/small&gt;&lt;table width="100%" border="0" cellpadding="0" cellspacing="0"&gt;&lt;tbody&gt;&lt;tr&gt;&lt;td style="padding-bottom: 5px;"&gt;&lt;span class="antetitulo"&gt; &lt;span style="text-transform: uppercase;"&gt;viaje al subsuelo &gt;&lt;/span&gt; &lt;!---('antetitulo',1)"; title="Editar Antetítulo"---&gt; &lt;/span&gt;&lt;/td&gt; &lt;/tr&gt;  &lt;!-- empiezan fila de TITULO --&gt;  &lt;tr&gt; &lt;td style="padding-bottom: 5px;"&gt;&lt;span class="titulo"&gt; Un inventario elaborado por espeleólogos vascos cataloga 2.135 cavidades en Bizkaia &lt;!---('titulo',1)"; title="Editar Título"---&gt; &lt;/span&gt;&lt;/td&gt; &lt;/tr&gt;  &lt;!-- empiezan fila de SUBTITULO --&gt;  &lt;tr&gt; &lt;td style="padding-bottom: 5px;"&gt;&lt;span class="subtitulo"&gt; &lt;span style="text-transform: uppercase;"&gt;la longitud de todas las galerías alcanza los &lt;b&gt;237 kilómetros &lt;/b&gt;&lt;/span&gt;. &lt;!-- SEP --&gt;&lt;br /&gt;La Zona Minera y el parque natural de Gorbea, con 678 y 533 cavidades cada uno, son los puntos calientes. &lt;!---('subtitulo',1)"; title="Editar Subtítulo"---&gt; &lt;/span&gt;&lt;/td&gt; &lt;/tr&gt; &lt;!-- empiezan 3 filas de AUTOR --&gt;  &lt;tr&gt; &lt;td background="/imgs/fondo.puntos.horiz.gif"&gt;&lt;img src="http://www.deia.com/imgs/pixel.gif" width="2" border="0" height="11" /&gt;&lt;/td&gt; &lt;/tr&gt; &lt;tr&gt; &lt;td&gt;&lt;span class="firma"&gt; Imanol Fradua &lt;!---('firma',1)"; title="Editar Firma"---&gt; &lt;/span&gt;&lt;/td&gt; &lt;/tr&gt; &lt;tr&gt; &lt;td background="/imgs/fondo.puntos.horiz.gif"&gt;&lt;img src="http://www.deia.com/imgs/pixel.gif" width="2" border="0" height="11" /&gt;&lt;/td&gt; &lt;/tr&gt; &lt;/tbody&gt;&lt;/table&gt;  &lt;!-- acaba tabla de ENCABEZAMIENTO DE NOTICIA --&gt; &lt;!-- ======================================== --&gt;  &lt;!-- empieza tabla de NOTICIA --&gt; &lt;!-- ======================== --&gt;       &lt;!-- include de TABLITA DESTACADOS alineada a la derecha --&gt;  &lt;!--?php include($_SERVER['DOCUMENT_ROOT'] . "/textos/noticia.destacado.php");?--&gt; &lt;!---('destacado',1)"; title="Editar Destacado"---&gt; &lt;span class="texto"&gt; &lt;!--@@@ Renderizamos el cuerpo @@@--&gt; &lt;span style="text-transform: uppercase;"&gt;gernika-lumo.&lt;/span&gt; Permanecen ocultos a los ojos de la inmensa mayoría de los vizcainos durante años, décadas, siglos y milenios. Sin embargo, el afanoso trabajo de los incansables exploradores del mundo subterráneo que son los espeleólogos consigue sacar a la luz las historias envueltas en la oscuridad de nuestras numerosas grutas. Tanto es así que el reciente catálogo de cavidades de Bizkaia elaborado por la Unión de Espeleólogos vascos -UEV-, un hito para esta desconocida pero apasionante especialidad que aúna el deporte y la ciencia, ha revelado la existencia de 2.135 cavidades en todo el herrialde.&lt;!-- SEP --&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;La longitud de todas las grutas halladas hasta hoy en día, algunas de renombre internacional y otras muy necesitadas de cierto grado de protección, suponen unos 237 kilómetros de húmedas galerías subterráneas que, como gusanos en la tierra, se esparcen a lo largo y ancho de los 2.217 kilómetros cuadrados de Bizkaia. Transitar por todos ellos equivaldría a recorrer, de ida y vuelta, la distancia que separa Bilbao de Iruña. Unidas estrechamente a las zonas kársticas donde el agua erosiona los minerales hasta generar ríos subterráneos que se abren paso entre las paredes de piedra en forma de gruta, pocas características resultan comunes a las 2.135 cuevas inventariadas por la UEV -un 95% de ellas georreferenciadas- gracias al intenso trabajo efectuado durante los últimos años. Y es que los espeleólogos de cinco de los seis clubes que operan en nuestra geografía -existe alrededor de 150 federados- han sido quienes han realizado las complejas labores de registro de las bocas de las cavidades, unas expediciones que incluso pueden llegar a durar varios años. Merced a la labor en común y al intercambio de las identificaciones efectuadas por separada y cada uno en su radio de acción ha sido posible conocer la cantidad de cuevas de Bizkaia.&lt;!-- SEP --&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Los primeros pasos del catálogo vizcaino "se pueden fechar en 2003", relata Javier Moreno, secretario del UEV, presidente de Vizcaina de Estudios Espeleológicos Axpea y miembro de la Sociedad Espeleológica Burnia. Desde la Federación Vizcaína se hizo entonces un llamamiento a todos los grupos "para trabajar juntos en la elaboración de un catálogo", señala, y a ese propósito se sumaron las agrupaciones ADES de Gernika-Lumo que analiza los subsuelos de Busturialdea y Lea Artibai; GAES de Bilbao hace lo propio en el Gorbea; GEMA de Durangaldea en su comarca; la Sociedad Espeológica Burnia de Galdames en esa localidad -que cuenta con una fuerte concentración con hasta 400 cuevas catalogadas-; y por último, en Pagasarri opera Haitzulo de Bilbao. Además, el grupo Esparta de Barakaldo analiza habitualmente el subsuelo de Carranza.&lt;!-- SEP --&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"Cientos de espeleólogos, miles de horas de exploración y gabinete, y muchas ilusiones", tal y como resume Moreno al arrojar la cuantía total de cavernas en Bizkaia, un dato que no dista en exceso del de Gipuzkoa -la Sociedad Aranzadi calcula unas 2.020-, frente a las 1.100 de Araba. "La longitud de todas las cuevas de Euskadi llegaría a alcanzar los 434 kilómetros de desarrollo", superando a Galicia pero en menor número a las existentes en Cantabria o Asturias. Y de entre todas las áreas kársticas vascas, el parque natural de Gorbea es el subsuelo más agujereado. No en vano, Bizkaia y Araba comparten hasta 700 cuevas en esa área natural.&lt;!-- SEP --&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"Cabe destacar que tan solo seis municipios aglutinan el 60% de todas las bocas vizcainas", explica Moreno, "unas 1.355 bocas en total". El primer puesto de este curioso ranking es para Orozko, seguido de Galdames -allí se encuentra la más larga y profunda cavidad, el sistema Atxuriaga con 33 kilómetros explorados-, Turtzioz, Mañaria, Zeanuri y Güeñes.&lt;!-- SEP --&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="text-transform: uppercase;"&gt;necesaria protección &lt;/span&gt;La gran cantidad de cuevas existentes en Bizkaia, no obstante, choca de lleno con la escasa protección como zona de valor ambiental con la que cuentan actualmente. Tan sólo algunas grutas, aquellas consideradas como bienes calificados -Santimamiñe, Arenaza I y II o Bentalaperra podrían ser ejemplos-, disponen del amparo de las instituciones, quienes de soslayo y gracias a las normativas específicas que rigen en las áreas naturales como Urdaibai, Gorbea o Urkiola -todas ellas amplias zonas kársticas también- pueden otorgar ciertos grados de custodia. Otras 25 se ubican en zonas de presunción arqueológica, "mientras también tenemos constancia de que existen otras 120 que cuentan con yacimientos", evalúa Javier Moreno, aunque están abandonadas.&lt;!-- SEP --&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Un mayor cuidado y control de las cavidades es por lo que abogan desde la Unión de Espeleólogos vascos, aunque van vislumbrando garantías para la futura conservación de las pasarelas subterráneas por las administraciones, sobre todo del Departamento de Medio Ambiente del Gobierno vasco. Y es que la entidad pública ha comenzado a contar con el catálogo de la UEV previa ejecución de distintas infraestructuras. "Supone un paso adelante", detalla el secretario de los espeleólogos vascos, "para la puesta en valor del los sistemas kársticos en los próximos años", uno de los objetivos de los exploradores subterráneos.&lt;!-- SEP --&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="text-transform: uppercase;"&gt;viaje al subsuelo&lt;/span&gt; &lt;!-- SEP --&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;b&gt;Los primeros descubridores de lo oculto&lt;/b&gt; &lt;!-- SEP --&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Constituida como una escisión en el seno de una agrupación montañera de Bilbao en marzo de 1955, el Grupo Espeleológico Vizcaino resultó el germen de la especialidad en el herrialde, actividad protagonizada en la actualidad por seis agrupaciones que más de medio siglo después siguen realizando sorprendentes hallazgos. El trabajo de campo de los exploradores subterráneos permite que tras el descubrimiento, el estudio de la topografía y una posterior recopilación de los datos obtenidos, esos resultados puedan ser consultados por otros especialistas que también se zambullen en los subsuelos. Ya sean arqueólogos, geólogos o hidrólogos, estos científicos siempre pisan allí por donde los amantes de la espeleología -no existe caso alguno en Bizkaia de profesionales dedicados en exclusiva a esta labor- ya han transitado. "La nuestra es una actividad descriptiva", relata el miembro de la UEV Javier Moreno. "Contamos aquello que vemos", resume gráficamente el bilbotarra. "Y si observamos algún hallazgo científico que pudiera ser destacado, lo ponemos en conocimiento de los especialistas". Son el primer eslabón de una larga cadena que seguirá funcionando en el futuro. &lt;b&gt;&lt;span style="text-transform: uppercase;"&gt;&gt;i.f.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-244284625602783899?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/244284625602783899/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=244284625602783899' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/244284625602783899'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/244284625602783899'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2008/12/zalaparta-mediatikua.html' title='Zalaparta mediatikua'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-6661427043310058916</id><published>2008-12-08T05:14:00.000-08:00</published><updated>2010-02-06T14:16:51.378-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='gea'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='argitarapenak'/><title type='text'>Hemos recibido</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/gea-ko-aldizkarixak/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=image" border="0"&gt;&lt;img src="http://argazkiak.s3.amazonaws.com/e8d538dbc60c4000307f7c9f541fafaa_c.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;small&gt;Argazkiak.org | &lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/gea-ko-aldizkarixak/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;GEA-ko aldizkarixak&lt;/a&gt; © cc-by-sa: &lt;a href="http://www.argazkiak.org/txikillana?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;txikillana&lt;/a&gt;&lt;/small&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;GEA-ko lagunak (Arabako Espeleologia Taldea) bere materixala ekarri eta handik eta hamendik partitzen ibilli dira. Kalidadezko aldizkari zientifikuak! Eskerrikasko.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-6661427043310058916?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/6661427043310058916/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=6661427043310058916' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/6661427043310058916'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/6661427043310058916'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2008/12/hemos-recibido.html' title='Hemos recibido'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-3763836654573620048</id><published>2008-12-08T05:13:00.000-08:00</published><updated>2010-02-06T14:18:01.798-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='eee-uev'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='eee xxvii'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='jardunaldixak'/><title type='text'>EEE-UEV asanbladia</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/eee-uev-eko-billeria/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=image" border="0"&gt;&lt;img src="http://argazkiak.s3.amazonaws.com/d9fbf25c0d9340019b56608e586a0a31_c.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;small&gt;Argazkiak.org | &lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/eee-uev-eko-billeria/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;EEE-UEV-eko billeria&lt;/a&gt; © cc-by-sa: &lt;a href="http://www.argazkiak.org/txikillana?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;txikillana&lt;/a&gt;&lt;/small&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Espeleologuak bakotxa bere eremuetan ibiltzen dira, lurpetik. Klub batekuak kontaktu gitxi izaten dabe beste klubetakuekin, eta hori dala eta garrantzizkua izaten da halako aukerak aprobetxatzia. Horregaittik, Euskal Herriko XXVII Jardunaldi arrakastatsu hauek aukera ezinhobia izan dira EEE-UEV-ko billera bizkor bat egitteko. Bertan, koordinaziño lanak, elkarlaneko ildoak eta laster izango dan Asanblada Orokorran prestakuntzia izan dira nagusi.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-3763836654573620048?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/3763836654573620048/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=3763836654573620048' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/3763836654573620048'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/3763836654573620048'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2008/12/eee-uev-asanbladia.html' title='EEE-UEV asanbladia'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-2420007264635717246</id><published>2008-12-08T04:48:00.000-08:00</published><updated>2010-02-06T14:19:01.183-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='eee xxvii'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='jardunaldixak'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='oier gorosabel'/><title type='text'>Proselitismua eta artxibuak</title><content type='html'>&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/ST7AQLqyv4I/AAAAAAAAAuA/ktiT5z6yDxo/s1600-h/Jornadas+2008+%2868%29+copia.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5277867197567516546" style="margin: 0px 0px 10px 10px; float: right; width: 395px; height: 400px;" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/ST7AQLqyv4I/AAAAAAAAAuA/ktiT5z6yDxo/s400/Jornadas+2008+%2868%29+copia.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt; &lt;a title="mortadelo1.gif" href="http://guerreroerrante.files.wordpress.com/2007/08/mortadelo1.gif"&gt;&lt;img alt="mortadelo1.gif" src="http://guerreroerrante.files.wordpress.com/2007/08/mortadelo1.gif" align="left" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Oier Gorosabel, ADES espeleologia taldeko kidiak, eztabaida bat proposatu dau Lurraskan: ¿zelan erakarri jentia espeleologiara? ¿zelan gorde eta difundidu taldien artxibo baliotsuak? Jardunaldiko kidiak gogoz erantzun dabe, eta iritzi trukaketa bizixa egon da hausnarketarako. Eztabaidak eztabaida, gauza bat argi geratu da gauza: berebizikua da talde bakotxak bere ekimenan barri argitaratzia, espeleologo potentzialak nora jo jakin deixan.&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-2420007264635717246?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/2420007264635717246/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=2420007264635717246' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/2420007264635717246'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/2420007264635717246'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2008/12/proselitismua-eta-artxibuak.html' title='Proselitismua eta artxibuak'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://3.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/ST7AQLqyv4I/AAAAAAAAAuA/ktiT5z6yDxo/s72-c/Jornadas+2008+%2868%29+copia.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-1197809483545646348</id><published>2008-12-08T03:03:00.000-08:00</published><updated>2010-02-06T14:19:35.541-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='eee xxvii'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='jardunaldixak'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='javier moreno'/><title type='text'>Katalogua, urrezko lanabesa</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/javier-moreno-eta-katalog/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=image" border="0"&gt;&lt;img src="http://argazkiak.s3.amazonaws.com/78f84e6c49de6694feebbf272f1254ae_c.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;small&gt;Argazkiak.org | &lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/javier-moreno-eta-katalog/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;Javier Moreno eta katalogua&lt;/a&gt; © cc-by-sa: &lt;a href="http://www.argazkiak.org/txikillana?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;txikillana&lt;/a&gt;&lt;/small&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Euskal Espeleologuen Elkarguak ardura berezixa dauka Haitzuluen Katalogo bateratua aurrera etaratzen. Espeleologuen biharrerako aurrerapauso haundixa izango dan lan honekin, talde desbardiñak euren arteko informaziñua trukatu ahal izango dabe modu bizkor eta eraginkorrian, eta bestiak beste erreskate operaziñuak arindu egingo dira. Era berian, espeleologixiak bere barruan biltzen dittuan espezialitate eta zientzia guztiak integratu egingo dira, gure haitzuluen ezagutza eta zaintzian mesedetan.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-1197809483545646348?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/1197809483545646348/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=1197809483545646348' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/1197809483545646348'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/1197809483545646348'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2008/12/katalogua-urrezko-lanabesa.html' title='Katalogua, urrezko lanabesa'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-5112022078630414083</id><published>2008-12-07T14:41:00.000-08:00</published><updated>2010-02-06T14:20:11.819-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='semac'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='diego dulanto'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='eee xxvii'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='jardunaldixak'/><title type='text'>Arroiletako erreskatiak</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/diego-dulanto/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=image" border="0"&gt;&lt;img src="http://argazkiak.s3.amazonaws.com/7e29d66b8ed7a775993c1f8864db0da5_c.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;small&gt;Argazkiak.org | &lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/diego-dulanto/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;Diego Dulanto&lt;/a&gt; © cc-by-sa: &lt;a href="http://www.argazkiak.org/txikillana?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;txikillana&lt;/a&gt;&lt;/small&gt;&lt;br /&gt;Diego Dulanto Drea. Basurtoko ospittaleko anestesiologua da, eta SEMAC taldeko kidia (haitzuluetako erreskatietako alderdi medikua lantzen dabena). Bere hitzaldixan, arroilen jaitsieretan gertatzen diran istripuak aztertu dittu eta espeleologian gertatzen dirazenekin alderatu.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-5112022078630414083?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/5112022078630414083/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=5112022078630414083' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/5112022078630414083'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/5112022078630414083'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2008/12/arroiletako-erreskatiak.html' title='Arroiletako erreskatiak'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-5554032903507453571</id><published>2008-12-07T14:32:00.000-08:00</published><updated>2010-02-06T14:21:57.036-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='eee xxvii'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='jardunaldixak'/><title type='text'>Lurpetik bueltan...</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/la-serpiente-bicolor/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=image" border="0"&gt;&lt;img src="http://argazkiak.s3.amazonaws.com/908f1676960691c175d49fe5ca5b8158_c.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;small&gt;Argazkiak.org | &lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/la-serpiente-bicolor/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;La serpiente bicolor&lt;/a&gt; © cc-by-sa: &lt;a href="http://www.argazkiak.org/txikillana?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;txikillana&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/small&gt;Gaur goizian, "diana" jota danok dantzan jarri eta mobilizaziño itzala egon da. Txindurri zuri-gorrixak lanian jarritta, Lea-Artibai-Urdaibaiko hainbeste zulotara abixau gara, espeleolagunei gure eskualdeko onena erakusteko gogoz. Leunbe etan Iñeritzeko exkurtsiñuak kenduta (arriskutsuegixa, egualdi honekin) beste txango ixa guztiak bete doguz:&lt;br /&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;Talde batek ibilbide artistikua egin dau. Eduk eta Tanak gidatuta, Santimamiñeko ondaria eta Gerandako Potoko Lezara juan dira txango, bata eta bestiak gordetzen daben aberastasun artistiko ezkutuaz gozatzeko.&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Beste batek Ogoñora egin dau. Jakinmiñ asko eragitten detse kanpotarrei Kantauriko Begixak, ADES taldiak 1991an explorautako zulo honek. Oskar Etxebarrian taldiak lurmuturran pareta ikaragarrittik jaitsi dau sokekin lagunduta (batek baiño gehixagok busti dittu frakak kontizu...).&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Lamiñetako Sistema ezaguna da oligoketo espezie gehixen gordetzen dittuana gure eskualdian. Horregaittik, ulergarrixa da Ainara Atxurra zoologuak bertara juaten erakutsi daben interesa. Idoia Ibarretxe eta Gerardo del Hoyo espeleologuak lagunduta, Berriatuako zulo interesgarri honen bidiak rekorridu dittuez. &lt;/li&gt;&lt;li&gt;Mikrotalde bat egon da be, Ezunetatik sartu eta Urgitxittik urtenda pasio bizkor bat egin dabena. Gotzon Aranzabalek gidatu dau Andoni Jimenezek osatzen zeban "taldia", eta pentsatzen dogu oñatiarrak klase magistrala ondo aprobetxauko zebala.&lt;/li&gt;&lt;li&gt;Abittagako kobatik talde bi sartu dira, eta ADES Gelan banatu: Bikain Urkiri eta Oier Gorosabelen taldiak Hipopotamuen Gelako lokatz gozua dastatuta Trakamalletik urten dabe, abentura atsegiñian. Pedro Uribarri eta Urtza Sarrionandia, ostera, bere taldia exploraziño muturreraiñok gidatu dabe (Abittagako &lt;span style="font-style: italic;"&gt;terra incognita&lt;/span&gt; eremua hasten dan mugara, ala egixa), desobstrukziñuan jardutera. 21.00etan bueltau dira!!!!&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;a&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/ibillaldi-artistikokuak/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=image" border="0"&gt;&lt;img src="http://argazkiak.s3.amazonaws.com/81d2fe11ecca157ea25171f1b2e78b4d_c.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;small&gt;Argazkiak.org | &lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/ibillaldi-artistikokuak/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;Ibillaldi artistikokuak&lt;/a&gt; © cc-by-sa: &lt;a href="http://www.argazkiak.org/txikillana?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;txikillana&lt;/a&gt;&lt;/small&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/oskar-etxebarria/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=image" border="0"&gt;&lt;img src="http://argazkiak.s3.amazonaws.com/7c7d144eee9ba564a348c511001c000c_c.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;small&gt;Argazkiak.org | &lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/oskar-etxebarria/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;Oskar Etxebarria&lt;/a&gt; © cc-by-sa: &lt;a href="http://www.argazkiak.org/txikillana?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;txikillana&lt;/a&gt;&lt;/small&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/kantauriko-begira-jaisten/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=image" border="0"&gt;&lt;img src="http://argazkiak.s3.amazonaws.com/bd7c75affe58889b7cb2cd150383885c_c.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;small&gt;Argazkiak.org | &lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/kantauriko-begira-jaisten/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;Kantauriko Begira juan dan taldia&lt;/a&gt; © cc-by-sa: &lt;a href="http://www.argazkiak.org/txikillana?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;txikillana&lt;/a&gt;&lt;/small&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/gerardo-del-hoyo/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=image" border="0"&gt;&lt;img src="http://argazkiak.s3.amazonaws.com/fc8f3bee9e4b1ced549973397f3d381b_c.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;small&gt;Argazkiak.org | &lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/gerardo-del-hoyo/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;Gerardo del Hoyo&lt;/a&gt; © cc-by-sa: &lt;a href="http://www.argazkiak.org/txikillana?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;txikillana&lt;/a&gt;&lt;/small&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/armina-laminak-trabesixan/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=image" border="0"&gt;&lt;img src="http://argazkiak.s3.amazonaws.com/2295808dc2fbfbf69b6ed76129358c4a_c.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;small&gt;Argazkiak.org | &lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/armina-laminak-trabesixan/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;Armiña-Lamiñak trabesixan&lt;/a&gt; © cc-by-sa: &lt;a href="http://www.argazkiak.org/txikillana?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;txikillana&lt;/a&gt;&lt;/small&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/ezuneta-urgitxi-trabesiak/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=image" border="0"&gt;&lt;img src="http://argazkiak.s3.amazonaws.com/7704def693382922db3beb8d031e0858_c.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;small&gt;Argazkiak.org | &lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/ezuneta-urgitxi-trabesiak/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;Ezuneta-Urgitxi trabesiakuak&lt;/a&gt; © cc-by-sa: &lt;a href="http://www.argazkiak.org/txikillana?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;txikillana&lt;/a&gt;&lt;/small&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/abittagara-juandakuak/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=image" border="0"&gt;&lt;img src="http://argazkiak.s3.amazonaws.com/a3ced17613940923cd8b0d53634fcaba_c.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;small&gt;Argazkiak.org | &lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/abittagara-juandakuak/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;Abittagara juandakuak&lt;/a&gt; © cc-by-sa: &lt;a href="http://www.argazkiak.org/txikillana?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;txikillana&lt;/a&gt;&lt;/small&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bapatekotasuna jardunaldi hónen ezaugarrixa bihurtzen dihardu, ostera; eta horri jarraittuta, programatik kanpoko ekimenak gertatzen dihardue. Kantabriatik etorrittako espeleourpekarixak hiru sifoi ikuskatzen dihardue: atzo Ullako Ubegixa, gaur Osiñetako Lezia eta bixar Axpeko Kobie ikuskatuko dittuez, euri-denporan urak dakan portaeria aztertu eta "atakia" prestatzeko, gaur egungo exploraziñuen muga diran sifoi hauek gainditze aldera. ¡Laguntza bikaiña ADES-kuendako!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/alvaro-subinas/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=image" border="0"&gt;&lt;img src="http://argazkiak.s3.amazonaws.com/388393e5d4328bcd688cf384ac76c6f9_c.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;small&gt;Argazkiak.org | &lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/alvaro-subinas/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;Alvaro Subiñas&lt;/a&gt; © cc-by-sa: &lt;a href="http://www.argazkiak.org/txikillana?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;txikillana&lt;/a&gt;&lt;/small&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-5554032903507453571?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/5554032903507453571/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=5554032903507453571' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/5554032903507453571'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/5554032903507453571'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2008/12/lurpetik-bueltan.html' title='Lurpetik bueltan...'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-2901424017143309617</id><published>2008-12-07T10:58:00.000-08:00</published><updated>2010-02-06T14:22:44.090-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='koldo sansinenea'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='fue'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='eee xxvii'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='jardunaldixak'/><title type='text'>Maddiren abentura</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/koldo-sansinenea/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=image" border="0"&gt;&lt;img src="http://argazkiak.s3.amazonaws.com/f1f82f15705894662d13996bb04c66f5_c.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;small&gt;Argazkiak.org | &lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/koldo-sansinenea/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;Koldo Sansinenea&lt;/a&gt; © cc-by-sa: &lt;a href="http://www.argazkiak.org/txikillana?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;txikillana&lt;/a&gt;&lt;/small&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bart, kazetaritza zerbitzuak pertsiania jaitsitta gero be, martxiak segidu egin zeban Lurraskan.  Koldo Sansineneak "Maddiren abentura" filma aurkeztu zeban, FUE espeleologia taldeko ekoizpena. Pelikula honek haitzuluen mundua eta arkeologia modu didaktikuan aurkezten detse umiei. Gabeko 23.30etan han zeguazen ondiokan...&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-2901424017143309617?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/2901424017143309617/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=2901424017143309617' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/2901424017143309617'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/2901424017143309617'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2008/12/maddiren-abentura.html' title='Maddiren abentura'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-9065041945110663719</id><published>2008-12-06T14:11:00.000-08:00</published><updated>2010-02-06T14:23:17.426-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='eee xxvii'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='jardunaldixak'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='ainara atxurra'/><title type='text'>Lurpeko uretako animalixak</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/ainara-atxurra/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=image" border="0"&gt;&lt;img src="http://argazkiak.s3.amazonaws.com/4596af48eeea0e60aee1df9e5e61b89b_c.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;small&gt;Argazkiak.org | &lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/ainara-atxurra/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;Ainara Atxurra&lt;/a&gt; © cc-by-sa: &lt;a href="http://www.argazkiak.org/txikillana?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;txikillana&lt;/a&gt;&lt;/small&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ainara Atxurra, EHU-ko Zoologia eta Animali Biologia Zelularreko ikerlarixak, gure beste haitzulokide batzu aurkeztu deskuz, oinguan ezezagunaguak. Oligoquetoak espezie asko dira, 19 bat. Hortik bost endemikoak dira Urdaibaien, eta euretako batzu koba bakarrian aurkitzen dira. Azalpenetaz gain bere hitzaldixa argazki mikroskopiko ikusgarrikin osatu dau ikerlari gaztiak.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Honekin amaittu dira gaurkoz Jardunaldixak. Bixar, kanpotik ibilliko gara eta arratsalderarte ez dogu bloga aktualizauko. Ondoloin.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-9065041945110663719?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/9065041945110663719/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=9065041945110663719' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/9065041945110663719'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/9065041945110663719'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2008/12/lurpeko-uretako-animalixak.html' title='Lurpeko uretako animalixak'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-3771612491561821316</id><published>2008-12-06T11:39:00.000-08:00</published><updated>2010-02-06T14:24:05.035-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='josu granja'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='eee xxvii'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='jardunaldixak'/><title type='text'>Koben argazkixen iraultzia</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/josu-granja/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=image" border="0"&gt;&lt;img src="http://argazkiak.s3.amazonaws.com/2e6488b23a6d2fd67ba4d8794feb0659_c.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;small&gt;Argazkiak.org | &lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/josu-granja/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;Josu Granja&lt;/a&gt; © cc-by-sa: &lt;a href="http://www.argazkiak.org/txikillana?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;txikillana&lt;/a&gt;&lt;/small&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Josu Granja erreferentziako gizona da argazkilaritzan, ez bakarrik Euskal Herrixan baitta atzerrixan be. Oinguan be aintzindarixa da, eta "led" argixekin egindako aproben barri emon desku. Zantzu guztien araberan, datozen urtietan haitzuluen argazkilaritza goittik behera irauliko dau (¡barriro be!) teknika barri honek.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/espeleo-argazkixan-irault/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=image" border="0"&gt;&lt;img src="http://argazkiak.s3.amazonaws.com/87712e8cf647a4b86557464c297a7aa9_c.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;small&gt;Argazkiak.org | &lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/espeleo-argazkixan-irault/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;Espeleo argazkixan iraultza barri bat&lt;/a&gt; © cc-by-sa: &lt;a href="http://www.argazkiak.org/txikillana?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;txikillana&lt;/a&gt;&lt;/small&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-3771612491561821316?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/3771612491561821316/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=3771612491561821316' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/3771612491561821316'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/3771612491561821316'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2008/12/koben-argazkixen-iraultzia.html' title='Koben argazkixen iraultzia'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-6737929719849060158</id><published>2008-12-06T11:02:00.000-08:00</published><updated>2010-02-06T14:44:13.088-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='maria napal'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='let'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='eee xxvii'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='jardunaldixak'/><title type='text'>Saguzaharrak, gure lagunak</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/maria-napal/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=image" border="0"&gt;&lt;img src="http://argazkiak.s3.amazonaws.com/cf195cbb0af290644536d2481ef72cd9_c.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;small&gt;Argazkiak.org | &lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/maria-napal/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;Maria Napal&lt;/a&gt; © cc-by-sa: &lt;a href="http://www.argazkiak.org/txikillana?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;txikillana&lt;/a&gt;&lt;/small&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Maria Napal biologua saguzarretan espezialistia da, eta aspaldiko lagun txiki hauek hobeto ezagutu ahal izan doguz berari esker. Saguzaharren fisiologia berezixa adibidez: orientatzeko sistemia, ernaltze ziklua, hibernazioa ezagutzia garrantzitsua da gure jardun espeleologikuan hárei trabarik egin ez deixegun. Adibidez, hibernatzen dagola esnatziak, bere herixotza ixa segurua suposatzen dau.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Lehelengo begi bistazuan danak bat emoten badabe be, espezie desbardiñak dagoz eta háren ezaugarrixak erakutsi deskuz, txango gabizenian gure lagunak ondo identifikau daiguzen. Kontserbaziñua, arriskuak, extintziñoko arriskudun guniak be ezagutu doguz EH-n. Era berian, jarduteko eredu egokixak eta ekimen laudagarri batzu aittatu dittu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Aretua bete-bete eginda mantentzen dogu; ez da gitxi, kontuan hartuta gaur zazpigarrengo aktibidadia dala (Carlos Prietok ezin izan dau bere hitzaldixa emon, tamalez).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/zazpigarren-hitzaldixa-b/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=image" border="0"&gt;&lt;img src="http://argazkiak.s3.amazonaws.com/e558d13c3faa55f2ba085c990b06f6a3_c.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;small&gt;Argazkiak.org | &lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/zazpigarren-hitzaldixa-b/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;Zazpigarren hitzaldixa, beteta&lt;/a&gt; © cc-by-sa: &lt;a href="http://www.argazkiak.org/txikillana?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;txikillana&lt;/a&gt;&lt;/small&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-6737929719849060158?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/6737929719849060158/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=6737929719849060158' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/6737929719849060158'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/6737929719849060158'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2008/12/saguzaharrak-gure-lagunak.html' title='Saguzaharrak, gure lagunak'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-508011551041166664</id><published>2008-12-06T10:03:00.000-08:00</published><updated>2010-02-06T14:46:51.612-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='david diez'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='eduardo gordo'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='santiago urrutia'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='eee xxvii'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='jardunaldixak'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='iñaki latasa'/><title type='text'>Arratsaldian, ekoizten eta ekoizten</title><content type='html'>Arratsaldian zihar, espeleologo gehixenak lau taldetako baten sartu eta biharrian jardun dabe, argazkixetan ikusi zeinkien modura (halan be, egon da Gernikan txikiteuan ibilli danik).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/javier-diez/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=image" border="0"&gt;&lt;img src="http://argazkiak.s3.amazonaws.com/4a762a4afd189bd5b4e460b4afdd286d_c.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;small&gt;Argazkiak.org | &lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/javier-diez/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;Javier Diez&lt;/a&gt; © cc-by-sa: &lt;a href="http://www.argazkiak.org/txikillana?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;txikillana&lt;/a&gt;&lt;/small&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/espeleo-teknika-tallarra/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=image" border="0"&gt;&lt;img src="http://argazkiak.s3.amazonaws.com/d8858daee2ed28a3a455eb53ffe99769_c.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;small&gt;Argazkiak.org | &lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/espeleo-teknika-tallarra/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;Espeleo teknika tallarra&lt;/a&gt; © cc-by-sa: &lt;a href="http://www.argazkiak.org/txikillana?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;txikillana&lt;/a&gt;&lt;/small&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/petrus-eta-inaki-latasa/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=image" border="0"&gt;&lt;img src="http://argazkiak.s3.amazonaws.com/d75343c01efdc8e67415a92f590a76ab_c.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;small&gt;Argazkiak.org | &lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/petrus-eta-inaki-latasa/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;Petrus eta Iñaki Latasa&lt;/a&gt; © cc-by-sa: &lt;a href="http://www.argazkiak.org/txikillana?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;txikillana&lt;/a&gt;&lt;/small&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/topo-taldia/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=image" border="0"&gt;&lt;img src="http://argazkiak.s3.amazonaws.com/6c54ea8d1b4baab18705b85e9c9da58c_c.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;small&gt;Argazkiak.org | &lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/topo-taldia/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;Topo taldia&lt;/a&gt; © cc-by-sa: &lt;a href="http://www.argazkiak.org/txikillana?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;txikillana&lt;/a&gt;&lt;/small&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/eduardo-gordo/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=image" border="0"&gt;&lt;img src="http://argazkiak.s3.amazonaws.com/104790d7a61957b41f42df24dcb9c676_c.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;small&gt;Argazkiak.org | &lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/eduardo-gordo/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;Eduardo Gordo&lt;/a&gt; © cc-by-sa: &lt;a href="http://www.argazkiak.org/txikillana?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;txikillana&lt;/a&gt;&lt;/small&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/edun-taldia/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=image" border="0"&gt;&lt;img src="http://argazkiak.s3.amazonaws.com/797fbd0def6aa5fd675bfbad19c68854_c.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;small&gt;Argazkiak.org | &lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/edun-taldia/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;Edun taldia&lt;/a&gt; © cc-by-sa: &lt;a href="http://www.argazkiak.org/txikillana?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;txikillana&lt;/a&gt;&lt;/small&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/santiago-urrutia/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=image" border="0"&gt;&lt;img src="http://argazkiak.s3.amazonaws.com/e9b77d6a788547da6f035303f5503c88_c.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;small&gt;Argazkiak.org | &lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/santiago-urrutia/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;Santiago Urrutia&lt;/a&gt; © cc-by-sa: &lt;a href="http://www.argazkiak.org/txikillana?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;txikillana&lt;/a&gt;&lt;/small&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/santin-tallarrekuak/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=image" border="0"&gt;&lt;img src="http://argazkiak.s3.amazonaws.com/b47c1f139611a8d1cb3580b65d322434_c.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;small&gt;Argazkiak.org | &lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/santin-tallarrekuak/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;Santin tallarrekuak&lt;/a&gt; © cc-by-sa: &lt;a href="http://www.argazkiak.org/txikillana?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;txikillana&lt;/a&gt;&lt;/small&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-508011551041166664?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/508011551041166664/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=508011551041166664' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/508011551041166664'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/508011551041166664'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2008/12/arratsaldian-ekoizten-eta-ekoizten.html' title='Arratsaldian, ekoizten eta ekoizten'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-8829196646378793054</id><published>2008-12-06T07:49:00.000-08:00</published><updated>2010-02-06T14:47:32.376-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='eee xxvii'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='jardunaldixak'/><title type='text'>Zientzia, artia eta ardaua</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/atseden-gozua/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=image" border="0"&gt;&lt;img style="width: 400px; height: 530px;" src="http://argazkiak.s3.amazonaws.com/fa1b0380c90877ec6e9013d5e1875b92_c.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;small&gt;Argazkiak.org | &lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/atseden-gozua/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;Atseden gozua&lt;/a&gt; © cc-by-sa: &lt;a href="http://www.argazkiak.org/txikillana?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;txikillana&lt;/a&gt;&lt;/small&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Burua hitz eta kontzeptu interesgarriz beteta, eurak integratzeko sasoia dator. Gutako hainbeste eta hainbeste ezagutzen ez gara, eta ezagutzen hasi bihar. Bazkalordua izan da.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-8829196646378793054?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/8829196646378793054/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=8829196646378793054' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/8829196646378793054'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/8829196646378793054'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2008/12/zientzia-artia-eta-ardaua.html' title='Zientzia, artia eta ardaua'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-2485088665741814783</id><published>2008-12-06T05:25:00.000-08:00</published><updated>2010-02-06T14:48:08.338-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='eee xxvii'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='jardunaldixak'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='javier moreno'/><title type='text'>Haitzuluen katalogua</title><content type='html'>Hitzaldixen programia estua bada be, jentiak galdetzeko gogo haundixak dakaz eta zientifikuen arteko eztabaidak pizkat berandutu egitten deskue.&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/kjn/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=image" border="0"&gt;&lt;img src="http://argazkiak.s3.amazonaws.com/03a349c08560a4bd31164347517c8126_c.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;small&gt;Argazkiak.org | &lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/kjn/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;Azken filakuak&lt;/a&gt; © cc-by-sa: &lt;a href="http://www.argazkiak.org/txikillana?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;txikillana&lt;/a&gt;&lt;/small&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Javi Morenon bigarren hitzaldixan, EAE-ko Haitzuluen kataloguan proiektua hobeto ezagutu dogu. 9 espeleologia talde GEV-eko katalogo zaharra eguneratzen gabiz juan dan urtietan.Lurrazaleko mapak dagoz, baiña lur azpixa guztiz ezezaguna da; exploratzeko biharra ez zan XIX gizaldixan amaittu. Topografixia lagun, lurpeko munduan mapak egittia da gure biharra baiña horretarako talde guztien artian kolaborau biharra dago.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-2485088665741814783?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/2485088665741814783/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=2485088665741814783' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/2485088665741814783'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/2485088665741814783'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2008/12/haitzuluen-katalogua.html' title='Haitzuluen katalogua'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-2268944228422041820</id><published>2008-12-06T04:28:00.000-08:00</published><updated>2010-02-06T14:48:45.264-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='arantza aranburu'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='eee xxvii'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='jardunaldixak'/><title type='text'>Kobazuluak ez dabe guzurrik esaten</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/arantza-aranburu/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=image" border="0"&gt;&lt;img src="http://argazkiak.s3.amazonaws.com/c9c143826f9da253a8af4004ff8a7bd5_c.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;small&gt;Argazkiak.org | &lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/arantza-aranburu/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;Arantza Aranburu&lt;/a&gt; © cc-by-sa: &lt;a href="http://www.argazkiak.org/txikillana?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;txikillana&lt;/a&gt;&lt;/small&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Arantza Aranburu espeleologoa geologian doktorea da, EHU-ko Mineralogia eta Petrologia Sailleko irakaslia eta Atapuercaco indusketetako talde zientifikokua. Bere hitzaldixan haitzuluetan agertzen diran geologia arrastuak eta hárek emoten deskuen informaziño ugarixa aurkeztu desku. Abstraktuan ibilli barik, hurreko ingurunieri buruz ibilli da eta, modu horretan, Euskal Herrixan hain ondo ezagutzen doguzen parajiak oin dala 1.000.000 urte zelakuak ziran ikusi dogu. Espeleotopografuei mezu bat bialdu detse: sedimentuen informaziñua sistematikoki biltzeko, oiñ arte gitxittan egitten dan gauzia eta ikerketa lanetan berebizikua izaten dana.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-2268944228422041820?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/2268944228422041820/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=2268944228422041820' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/2268944228422041820'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/2268944228422041820'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2008/12/kobazuluak-ez-dabe-guzurrik-esaten.html' title='Kobazuluak ez dabe guzurrik esaten'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-9132691683336395330</id><published>2008-12-06T03:29:00.000-08:00</published><updated>2010-02-06T14:49:36.530-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='eee xxvii'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='jardunaldixak'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='javier moreno'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='burnia'/><title type='text'>Gizakixen legiak eta haitzuluak</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/javier-moreno/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=image" border="0"&gt;&lt;img src="http://argazkiak.s3.amazonaws.com/785e0f1c955231b48e6bf1e43d36b477_c.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;small&gt;Argazkiak.org | &lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/javier-moreno/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;Javier Moreno&lt;/a&gt; © cc-by-sa: &lt;a href="http://www.argazkiak.org/txikillana?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;txikillana&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Javier Moreno abokatuak eta Burnia Espeleologia Taldeko kidiak koben egoera legal eta administratibuaz jardun dau. Gauza asko baloratu bihar dira: kobian beran balixo hidrologiko, geologiko, biologiko eta historikua, jabetzia, erantzukizuna, babes naturala... batzutan egoeria korapillotsua izaten da, Debako Praileaitzen kasuan moduan. Espeleologia aldetik irizpide batzu proposatzen dira karst gunien babes eta kudeaketa globalerako. EAE-ko datuei begira ingurune hónen garrantzixa ondo ikusten da: 9 parke naturaletatik 8 karstak dira.&lt;br /&gt;&lt;/small&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-9132691683336395330?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/9132691683336395330/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=9132691683336395330' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/9132691683336395330'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/9132691683336395330'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2008/12/gizakixen-legiak-eta-haitzuluak.html' title='Gizakixen legiak eta haitzuluak'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-5988858428901397285</id><published>2008-12-06T02:50:00.000-08:00</published><updated>2010-02-04T14:22:39.058-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='jardunaldixak'/><title type='text'>Jardunaldixen jarraipena</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/teknologia-punta/?utm_medium=embedded&amp;utm_content=image" border="0"&gt;&lt;img src="http://argazkiak.s3.amazonaws.com/59b3d61612d2e4a9ad61c3763215ba0b_c.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br/&gt;&lt;small&gt;Argazkiak.org | &lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/teknologia-punta/?utm_medium=embedded&amp;utm_content=text" border="0"&gt;Teknologia punta&lt;/a&gt; &amp;#169; cc-by-sa: &lt;a href="http://www.argazkiak.org/txikillana?utm_medium=embedded&amp;utm_content=text" border="0"&gt;txikillana&lt;/a&gt;&lt;/small&gt;&lt;br /&gt;Jardunaldixetako blogian, bertako ekimenen jarraipen aktualizaua dakazue argazki eta testuekin. Prentsa "bulegua".&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-5988858428901397285?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/5988858428901397285/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=5988858428901397285' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/5988858428901397285'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/5988858428901397285'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2008/12/jardunaldixen-jarraipena.html' title='Jardunaldixen jarraipena'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-3796666045912830672</id><published>2008-12-06T02:20:00.000-08:00</published><updated>2010-02-06T14:50:38.543-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='pedro castaños'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='eee xxvii'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='jardunaldixak'/><title type='text'>Rinozerontiak, oreiñak eta ursus spelaeus</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/pedro-castanos/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=image" border="0"&gt;&lt;img src="http://argazkiak.s3.amazonaws.com/5925e463229c7b4ccff984784913b862_c.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;small&gt;Argazkiak.org | &lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/pedro-castanos/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;Pedro Castaños&lt;/a&gt; © cc-by-sa: &lt;a href="http://www.argazkiak.org/txikillana?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;txikillana&lt;/a&gt;&lt;/small&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pedro Castaños, paleontologua eta Aranzadiko kidian hitzaldixa gozatu dogu, lehelengo-lehelengo ordutik bete-bete eginda dagon hitzaldi aretoko guztiok. Eminentzia bat. Harrigarrixa da, gurekin kobara sartzen danian ezpal txiki bat eskutan hartu ta: "¡Oh! ¡Pero si es una pelvis de rinoceronte!" esan leike adibidez, danok ahozabalik lagata. Kobetan hainbestetan aurkitzen doguzen hazurtxo hórrek interpretatzeko ezinbestekua izaten da paleontologuen laguntzia, eta era berian eurendako gure jarduna aurkikuntzen itturri agortueziñezkua izaten da.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-3796666045912830672?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/3796666045912830672/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=3796666045912830672' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/3796666045912830672'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/3796666045912830672'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2008/12/rinozerontiak-oreinak-eta-ursus.html' title='Rinozerontiak, oreiñak eta ursus spelaeus'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-533268207543174296</id><published>2008-12-06T01:40:00.000-08:00</published><updated>2010-02-06T14:52:18.339-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='juan carlos lopez quintana'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='eee xxvii'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='agiri'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='jardunaldixak'/><title type='text'>Giza arrastuak</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/tana/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=image" border="0"&gt;&lt;img src="http://argazkiak.s3.amazonaws.com/ef340c792b6cdd14d2705ce3efa467c8_c.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;small&gt;Argazkiak.org | &lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/tana/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;Tana&lt;/a&gt; © cc-by-sa: &lt;a href="http://www.argazkiak.org/txikillana?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;txikillana&lt;/a&gt;&lt;/small&gt;&lt;br /&gt;Juan Carlos Lopez Quintana, Agiri taldeko arkeologua eta Santimamiñeko exkabaziñuen arduradunak bere maisuei gorazarre eginda hasi dau bere hitzaldixa. Izan be, Jose Miguel Barandiaranek oin dala 52 urte UEV-EEE-ko I Jardunaldixetan bertan emondako hitzaldixan oiñarrittu da, modu aktualizatu batian kobetan topau leikezen altxor arkeologikuak azaltzeko. Espeleologuekin batera elkarlan estuan ibiltzen gara, eta garrantzitsua da bata bestian lana ezagutzia arrastuak txarto manipulatu eta hankia ez sartzeko.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-533268207543174296?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/533268207543174296/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=533268207543174296' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/533268207543174296'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/533268207543174296'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2008/12/giza-arrastuak.html' title='Giza arrastuak'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-2759988005818089895</id><published>2008-12-06T00:45:00.001-08:00</published><updated>2010-02-06T14:52:49.717-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='eee xxvii'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='jardunaldixak'/><title type='text'>Jardunaldixetatik podkastian</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/harrera-gunian/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=image" border="0"&gt;&lt;img src="http://argazkiak.s3.amazonaws.com/d1d9b21664b09e47889b50162dae4598_c.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;small&gt;Argazkiak.org | &lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/harrera-gunian/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;Harrera gunian&lt;/a&gt; © cc-by-sa: &lt;a href="http://www.argazkiak.org/txikillana?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;txikillana&lt;/a&gt;&lt;/small&gt;&lt;br /&gt;XXVII Euskal Espeleologia jardunaldixak hasi dira. Espeleologuak eten barik heltzen dihardue Gernikako Lurraska aterpetxera, eta ADES-eko kidiak eginahalak egitten dabiz danak ondo akomodatzeko. Hiru eguneko programa trinko bat dake aurretik, ez dira aspertuko ez.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-2759988005818089895?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/2759988005818089895/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=2759988005818089895' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/2759988005818089895'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/2759988005818089895'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2008/12/jardunaldixetatik-podkastian.html' title='Jardunaldixetatik podkastian'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-1383176444214215400</id><published>2008-12-06T00:45:00.000-08:00</published><updated>2010-02-06T14:55:22.285-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='david diez'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='eee xxvii'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='jardunaldixak'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='oier gorosabel'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='gotzon aranzabal'/><title type='text'>Aurkezpen hitzaldixa</title><content type='html'>&lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/aurkezpena/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=image" border="0"&gt;&lt;img src="http://argazkiak.s3.amazonaws.com/13c067c633afb7e9670053a3c35da605_c.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;small&gt;Argazkiak.org | &lt;a href="http://www.argazkiak.org/photo/aurkezpena/?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;Aurkezpena&lt;/a&gt; © cc-by-sa: &lt;a href="http://www.argazkiak.org/txikillana?utm_medium=embedded&amp;amp;utm_content=text" border="0"&gt;txikillana&lt;/a&gt;&lt;/small&gt;&lt;br /&gt;David Diez Thale, UEV-EEE-ko lehendakarixak, Jardunaldixei hasieria emoten. ADES-eko Gotzon Aranzabal eta Oier Gorosabelek lagundu detse, politikoki oso zuzenak.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-1383176444214215400?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/1383176444214215400/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=1383176444214215400' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/1383176444214215400'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/1383176444214215400'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2008/12/aurkezpen-hitzaldixa.html' title='Aurkezpen hitzaldixa'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-8763981849489800673</id><published>2008-12-05T12:16:00.000-08:00</published><updated>2010-02-05T13:46:59.746-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='mundaka'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='jardunaldixak'/><title type='text'>MUNDAKAKO HITZALDIA</title><content type='html'>&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/STksOzeRmWI/AAAAAAAAAtw/nPeW6TlzJFQ/s1600-h/process+cartel+speleo.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5276297071288228194" style="margin: 0px auto 10px; display: block; width: 269px; height: 400px; text-align: center;" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/STksOzeRmWI/AAAAAAAAAtw/nPeW6TlzJFQ/s400/process+cartel+speleo.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-8763981849489800673?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/8763981849489800673/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=8763981849489800673' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/8763981849489800673'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/8763981849489800673'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2008/12/mundakako-hitzaldia_6047.html' title='MUNDAKAKO HITZALDIA'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/STksOzeRmWI/AAAAAAAAAtw/nPeW6TlzJFQ/s72-c/process+cartel+speleo.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-7848702644703429599</id><published>2008-11-26T04:14:00.000-08:00</published><updated>2010-02-06T14:55:49.937-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='eee xxvii'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='jardunaldixak'/><title type='text'>Egitaraua handitu egin da/Ampliación programa</title><content type='html'>&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(0, 0, 0);"&gt;Badirudi batzuentzat egitaraua motz geratu dela. Horregatik beste hitzaldi bat sartu dugu. Ainara Atxurra izango da &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(0, 0, 0);"&gt;larunbatean &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(0, 0, 0);"&gt;laburki eta afaldu ostean digestioa egiten lagunduko diguna, taldeek haien "pelikulak" kontatu aurretik. Hitzaldiaren laburpenean azaltzen dira nondik norakoak.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 51, 204);"&gt;Larunbata 6, 22:00etan&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Barrunbeetako uretan bizi diren izaki bizidunak (&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;em&gt;Ainara Atxurra&lt;/em&gt;)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(0, 0, 0);"&gt;.- Erraz ikustekoak ez diren arren, barrunbeetako uretan fauna anitza aurki dezakegu.Argazki bidez ikusi ditzakegunenetatik batzuk antzemango ditugu.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(0, 0, 0);"&gt;.- Zergatik dira hain sentiberak? barrunbeetako uretan bizi direnen babeserako pautak.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(0, 0, 0);"&gt;.- Santa eufemi-Ereñozar paisaia karstikoa: Laurogeigarren hamarkadatik ona, 7 Oligoketo espezie berri (arrak)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(0, 0, 0);"&gt;.- Argatxako eta Laminetako kobak dira oligoketo espezie gehien dituztenak. 19 eta 17, hurrenez hurren.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);font-size:85%;" &gt;Atendiendo a la demanda del personal (por lo visto, a algunos el programa se les ha quedado corto) y a la vista de que todavía quedaba un hueco en el horario, no nos hemos podido resistir a la tentación de incluir una interesante ponencia en el programa. Ainara Achurra ha prometido ser breve (de otra manera, al final del día y después de cenar, podría resultar algo indigesto) en la exposición de su trabajo. Así que ya sabéis, el sábado a las 22.00 horas, y antes de que los grupos se desaten con sus "peliculillas", habrá que prestar un rato de atención. Bajo el cartel podéis ver el título y resumen de la ponencia.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SS3JovTuZCI/AAAAAAAAAto/ffYerDmB3Iw/s1600-h/KARTELA-blogan.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5273092440451867682" style="margin: 0px auto 10px; display: block; width: 400px; height: 235px; text-align: center;" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SS3JovTuZCI/AAAAAAAAAto/ffYerDmB3Iw/s400/KARTELA-blogan.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:85%;"&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;Sábado 6, a las 22.00 horas&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;Lurpeko uretako izaki bizidunak/Fauna acuática subterránea&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;em style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;Ainara Atxurra&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;.- Aunque no los vemos a simple vista, en las aguas subterráneas habita una fauna variada y singular (Veremos una representación de los grupos que podemos encontrar en fotos)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;.- Por qué son especialmente vulnerables ante cualquier perturbación del medio? Aplicaciones a la conservación del medio acuático subterráneo&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;.- Karst de Santa Eufemia-Ereñozar: 7 nuevas especies de oligoquetos (gusanos) desde los años 80. Argatxa y Laminak son las cuevas con mayor número de especies de oligoquetos, 19 y 17 respectivamente.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-7848702644703429599?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/7848702644703429599/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=7848702644703429599' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/7848702644703429599'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/7848702644703429599'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2008/11/egitaraua-handitu-egin-daampliacion.html' title='Egitaraua handitu egin da/Ampliación programa'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://4.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SS3JovTuZCI/AAAAAAAAAto/ffYerDmB3Iw/s72-c/KARTELA-blogan.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-9014826717306898108</id><published>2008-11-15T08:26:00.000-08:00</published><updated>2010-02-04T14:22:39.075-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='Cantabria'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='espeleosocorro'/><title type='text'>Espeleologia y nacionalismo</title><content type='html'>Aktualizaziñua: hamen "Diario Montañés" izperringian argitaratutakua:&lt;br /&gt;&lt;a href="http://www.eldiariomontanes.es/20081116/cantabria/gobierno-anula-simulacro-rescate-20081116.html"&gt;http://www.eldiariomontanes.es/20081116/cantabria/gobierno-anula-simulacro-rescate-20081116.html&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;*****&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hamen argitaratzen dogu gure taldeko kide dan Oierrek idatzittako testutxua, A TITULO PERSONAL siñatzen dabena.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;img height="358" alt="http://www.patagonia-argentina.info/wp-content/uploads/2007/09/cueva_manos-10.jpg" src="http://www.patagonia-argentina.info/wp-content/uploads/2007/09/cueva_manos-10.jpg" width="547" /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Los sábados suelen ser un día de evasión. Por unas horas, abandono este mundo y me sumerjo en la Tierra de donde venimos y a donde volveremos, y paso por debajo de fronteras y banderas absurdas inventadas por los humanos, esos recién llegados. No obstante, algunos se empeñan en introducir también en las cavidades la estupidez humana. ¿Es que no nos van a dejar ningún refugio?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Este fin de semana, el simulacro de espeleosocorro que la Unión de Espeleólogos Vascos iba a realizar en una cueva de Ojebar (Cantabria) ha quedado suspendido a última hora por una extemporánea denegación de autorización por parte de las instituciones de Cantabria. No cuento con más detalles, por lo que corresponde a la UEV y/o Gobierno de Cantabria extenderse sobre este aspecto.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Yo no soy el más perjudicado. Si bien es verdad que no es agradable recibir una llamada a las 22.30 del viernes chafándote el plan del día siguiente, es inevitable pensar ¿y los compañeros madrileños, valencianos que estaban ya de viaje? ¿y las reservas de alojamiento? ¿y cuando suceda un accidente en Cantabria, a quién se llamará...?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Lo que debería ser una fructífera colaboración entre iguales, queda empañado una vez más por la lacra del nacionalismo que impregna a las instituciones cántabras, y que las impulsa a negarse a colaborar con otras regiones españolas. Porque habíamos quedado que todos los vascos somos españoles, ¿verdad? Si no que se lo pregunten a mi amigo Polo de Barkoxe.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Oier.&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-9014826717306898108?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/9014826717306898108/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=9014826717306898108' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/9014826717306898108'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/9014826717306898108'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2008/11/espeleologia-y-nacionalismo.html' title='Espeleologia y nacionalismo'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-886950195414839259</id><published>2008-11-12T12:23:00.000-08:00</published><updated>2010-02-06T15:00:59.110-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='eee xxvii'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='jardunaldixak'/><title type='text'>INFORMAZIO ERABILGARRIA/ INFORMACIÓN DE INTERÉS</title><content type='html'>&lt;div align="center"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 0, 0);font-size:180%;" &gt;Ondorengo lerroetan, Jardunaldiei buruzko zalantzak argitze aldera balio dezakeen informazio erabilgarria eskaintzen zaizue.&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color: rgb(255, 255, 255);font-size:130%;" &gt;&lt;span style="color: rgb(192, 192, 192);"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="center"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color: rgb(255, 255, 255);font-size:130%;" &gt;&lt;span style="color: rgb(192, 192, 192);"&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 255, 255);"&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;&lt;br /&gt;En la siguiente entrada proporcionamos información que esperamos sirva para aclarar posibles dudas e interrogantes acerca del desarrollo de las Jornad&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;as&lt;/span&gt;.&lt;/span&gt; &lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color: rgb(255, 255, 255);font-size:130%;" &gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="left"&gt;&lt;span style="color: rgb(255, 255, 255);"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color: rgb(255, 0, 0);"&gt;* &lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 0, 0);"&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 0, 0);"&gt;Jardunaldiak Abenduaren 6an, larunbatean, goizeko 9:00etan hasiko dira. Ordu horretan, &lt;/span&gt;&lt;a href="http://www.lurraska.com/"&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 0, 0);"&gt;Lurraskan &lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 0, 0);"&gt;(iristeko moduak blog honetan bertan ikus dezakezue),hasiko gara parte hartzaileen izen emateekin. Momentu horretan ordaindu beharko da; 30 euro EEE-ko bazkideek eta 50 euro bazkide ez direnek&lt;/span&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;Las Jornadas darán comienzo el día 6 de diciembre, a las 9.00 h. A partir de esa hora se espera recibir a los participantes, que podrán realizar la inscripción y pago de la cuota (30 € para los socios de la UEV y 50 € para los no socios) en el momento de la llegada al punto de encuentro “&lt;/span&gt;&lt;a href="http://www.lurraska.com/"&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;Lurraska&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;” (el acceso se encuentra descrito en una entrada anterior de este mismo blog). &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color: rgb(255, 0, 0);"&gt;* &lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 0, 0);"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 0, 0);"&gt;Antolakuntzak pentsio osoa kontratatu du. Horregatik, parte hartzaileek, bakarrik lo sakua (literetan egingo da lo) eta garbiketa pertsonalerako gauzak ekarri behar ditu. Igandean kanpoan izango gara batipat (irteerak) eta bokadiloak antolakuntzak prestatuko ditu&lt;/span&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;La organización tiene contratado un servicio de pensión completa. Por ello los participantes solo necesitarán traer saco de dormir (se duerme en literas) así como los útiles de aseo personal. La jornada del domingo transcurrirá en su mayor parte fuera del recinto (salidas de campo) por lo que la comida consistirá en bocadillos preparados por la organización.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color: rgb(255, 0, 0);"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="color: rgb(255, 0, 0);"&gt;* &lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 0, 0);"&gt;Izen ematearekin antolatuta dauden ekintza guztietan parte hartzeko eskubidea bermatzen da. Eskubidea denez, aukerazkoak dira ekintza ezberdinetan parte hartzeak eta tailer zein irteerak nahi den gustuan aukeratu ahal izango dira.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;Con la inscripción se tiene derecho a participar en cuantas actividades estén programadas. La presencia en los actos es totalmente voluntaria así como se tendrá libertad de elección a la hora de participar en los talleres y salidas de campo. No obstante, dada la peculiaridad de alguna de las actividades, en ciertos casos se establecerá un límite máximo de participación.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color: rgb(255, 0, 0);"&gt;* &lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 0, 0);"&gt;10:00etan hasiko dira jardunaldiak, izen emateak bukatu ondoren. Ordundik hasita, antolakuntza estua eta zorrotza izango da ordutegiekin, kaosean erortzeko aukerei muzin eginez eta batez ere antolatutako egitaraua oso beteta datorrelako.&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;A las 10.00 h. comenzarán las Jornadas propiamente dichas. A partir de ese momento la organización será inflexible con los horarios dado lo intenso y apretado del programa y con el objeto de evitar que cunda el caos. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color: rgb(255, 0, 0);"&gt;* &lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 0, 0);"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Internet eta topografiaren inguruko tailerretarako ordenagailuak behar dira. &lt;/span&gt;&lt;a href="http://www.lurraska.com/"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="color: rgb(51, 51, 255);"&gt;Lurraska&lt;/span&gt;ko &lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;eraikinean bada wifi bidezko interneterako konexioa duen ordenagailu gela bat. Hala ere, eta tailer bi hauek ordu berdinean direla kontutan izaki, interesgarria eta lagungarria litzateke portatila duen orok berea ekartzea, bestela asko mantsotu daitezkeelako tailerrak. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;Para el desarrollo de los talleres de topografía e internet será necesario el uso de ordenadores. El recinto de &lt;/span&gt;&lt;a href="http://www.lurraska.com/"&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;Lurraska &lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;dispone de una sala habilitada con ordenadores y conexión wifi a internet, sin embargo, y dado que estos talleres coincidirán en el tiempo, sería interesante que todo el personal que disponga de ordenador portátil, lo trajera para agilizar la marcha de los mismos. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;&lt;span style="color: rgb(255, 0, 0);"&gt;*&lt;span style="font-size:130%;"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 0, 0);font-size:130%;" &gt;" Teknika eta materiala " tailerrean interesatuta daudenak material ezberdina ekartzea ondo legoke, talde ezberdinek darabiltena eta haien erabilpena kontrastatzeko. esaterako; ikusteko nola funtzionatzen duten taladro ezberdinek, anklaje ezberdinak, argiztatze sistema ezberdinak, topografia edo argazkilaritzarako material ezberdinak eta normalean erabili ohi dituzuen material ezberdinak.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;Los interesados en participar en el taller de técnica y material, estaría bien se trajeran diverso material de su uso para poder contrastarlo (comprobar como funcionan los distintos taladros; tipos de anclajes usados; diferentes sistemas de iluminación; diverso material de topografía, fotografía…). &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color: rgb(255, 0, 0);"&gt;* &lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 0, 0);font-size:130%;" &gt;Proiektatzeko (ikus entzunezko materialak...) materiala duten talde edo parte hartzaileek jardunaldietara ekarriko balute, beste jendeari erakusteko eta gauetako jan osteak arintzeko asko eskertuko litzateke.&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;Los grupos/participantes que dispongan de material proyectable (audiovisuales…) estaría bien que lo trajeran con el objeto de mostrarlo al resto del personal y así amenizar la sobremesa de las noches. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color: rgb(255, 0, 0);"&gt;* &lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 0, 0);font-size:130%;" &gt;Ondoren, igandeko irteerak laburki deskribatu eta haiek burutzeko behar direnak azalduko dizkizuegu.&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;En cuanto a las características de las actividades de campo, pasamos a indicar las peculiaridades y necesidades de cada una de ellas: &lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;&lt;span style="color: rgb(51, 102, 255);"&gt;1.-&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 0, 0);"&gt; Santimamiñe-espeleoarte. Irteera honetara ezin dira 20 pertsona baino gehiago joan, Santimamiñeko bisita birtualak ez duelako gehiagoko talderik onartzen. "ixiltasun biribila" instalakuntza kanpotik behatzea posible da, baina interesgarriagoa da sarrerako potzutik zintzilikatzea (15metro) eta beraz progresio bertikalerako materiala eramatea eskatzen da. Buzoa ez da beharrezkoa, baina ez dago soberan. "argia" instalakuntza, sarreratik 300 metrora dago eta kobazuloa guztiz etzana (horizontala) eta erosoa da. Hemen ere ez da beharrezkoa buzoa baina ez gara eramateaz damutuko.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;1.-&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; Santimamiñe-espeleoarte. Para esta salida existe un límite de participación de 20 personas (la visita virtual a Santimamiñe no admite grupo más numeroso). La observación de la instalación “Ixiltasun Biribila” es posible realizarla desde el exterior, pero lo interesante es descolgarse por el pozo de entrada (15 metros), por lo que es interesante acudir con el material de progresión vertical. El buzo no es necesario, pero no sobra. La instalación “Argia” se encuentra a 300 metros de la entrada de una cueva de desarrollo cómodo y horizontal. El buzo no es imprescindible, pero tampoco estará de sobra. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color: rgb(51, 51, 255);"&gt;2.-&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 0, 0);"&gt; "Kantauriko begia" jeitsi ahal izateko progresio bertikalerako materiala ekartzea beharrezkoa da. Buzoa ez da beharrezkoa, baina bai kaskoa, jeitsierak 45 metro dituelarik.&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;2.-&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; Para el descenso al “Ojo del Cantábrico” será preciso traer el equipo de progresión vertical (descenso de 45 m.). Imprescindible el casco y se puede prescindir del buzo.&lt;/span&gt; &lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="color: rgb(51, 51, 255);"&gt;3.- &lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 0, 0);"&gt;&lt;strong&gt;"Leunbe" leizera jeitsiera. Kanpoan egiteko jarduera izan arren, burutuko den sasoia (ia negua)kontutan izanda (gauez bueltatuko gara) espeleorako material osoa ekarri beharko dela pentsatu behar da. Sasoi horretan, orman hotzak asko estutu ohi du. Jeitsierak 200 metro ditu eta harrien erorketa ohikoena da.&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;3.-&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; Descenso a la sima “Leunbe”. Esta es una actividad en el exterior, pero dadas las fechas en las que se va a desarrollar, es probable que la retirada se realice de noche, por ello habrá que contar con llevar el equipo completo de espeleo. Tener en cuenta que por esas fechas es probable que el frío apriete en la pared. Descenso de -200 m. en las que la caída de piedras es bastante frecuente. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;&lt;span style="color: rgb(51, 51, 255);"&gt;4.- &lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 0, 0);"&gt;&lt;strong&gt;Lamiñen kobazuloan ez da behar bertikaletarako materiala. Saihestezina da hankak bustitzea, baina ez da behar uretarako aparteko materialik. Oso erraza da (eskola moduan oso erabilgarria) eta edozein joan daiteke&lt;/strong&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;4.-&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; Para la salida a la cueva de las Lamiñas tan solo es necesario el equipo de progresión horizontal. Aunque es inevitable el mojarse las piernas, no es una cavidad en la que se vaya a pasar frío con una equipación ligera. Apta para todos los públicos. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color: rgb(51, 51, 255);"&gt;5.- &lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 0, 0);"&gt;Ezuneta-Urgitxi trabesia guztiz horizontala da. Amaiera aldera pasamano batzuk daudenez, arnesa (kaboekin bakarrik) eraman behar da. Kobazuloan osorik bustitzen da, eta etengabean gainera, beraz gutxienez neoprenozko traje arin bat (nahikoa da) eramatea gomendigarria da. Trabesia honek estutasun bi ditu, lasai hartuz gero, erraz antzera pasatzekoak.&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;5.-&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; La travesía Ezuneta-Urgitxi es completamente horizontal, si bien en el último tramo, cerca de la salida hay que franquear una serie de pasamanos que hacen necesario el llevar el arnés con los cabos. Cavidad acuática en la que la mojada resulta integral y continua. No es imprescindible el neopreno, pero uno ligero tampoco está de sobra. Presenta un par de estrecheces puntuales que son fácilmente franqueables si se mantiene la calma. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;&lt;span style="color: rgb(51, 51, 255);"&gt;6.- &lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 0, 0);"&gt;&lt;strong&gt;Abita-Trakamañe trabesia oso entretenigarria eta erraza da, ez baita behar soketan ibiltzeko materialik. Kobazulo epela da eta azken 30 minutuak bustita bukatu behar badira ere, duen estutasunak kanporaino atera arte berotuko gaitu. Beraz, espeleoko material arrunta eta arinarekin ondo goaz. Irteerako 20-30 metroak arrakala estu batetik egin behar dira eta lasaitasunez zein teknikaz erraz gainditu daiteke. Kilo batzuk soberan eta gainera forma onean ez dagoen jendea ez joatea hobeto litzateke. Hala ere, espeleologian badabilen jendeak ez luke aparteko arazorik izan behar.&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;6.-&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; La travesía Abita-Trakamañe se realiza sin necesidad de emplear equipo de progresión vertical. Cueva templada, por lo que a pesar de que la última media hora es acuática, se puede realizar con una equipación ligera. La salida es una estrecha grieta, mantenida a lo largo de 20 m., que se franquea con técnica y tranquilidad, aunque es preferible que los que padezcan de exceso de peso, se abstengan. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;&lt;span style="color: rgb(51, 51, 255);"&gt;7.- &lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 0, 0);"&gt;&lt;strong&gt;Abitako desobstrukzioa sarreratik ordu eta erdira dago eta guztiz etzana da. Kobazulo epela dela esan dugun arren, desobstrukzio lanetan luzaro zain egon beharrak hoztu egin gaitzake eta beraz, sakoan polarren bat edo eramatea ondo legoke.&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;7.-&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; La desobstrucción en la cueva de Abita se encuentra a hora y media de la entrada, de progresión completamente horizontal. Cavidad templada, aunque si la desobstrucción prolonga los tiempos de espera, no estaría de más llevar una prenda de abrigo en el petate.&lt;/span&gt; &lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="color: rgb(51, 51, 255);"&gt;8.- &lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 0, 0);"&gt;&lt;strong&gt;Ineritze lezera jeitsiera. Lur azpitik 330 metrotaraino jeitsi behar da eta lepo estu batzuk ditu. Dagoen ur apurrak ez du ibilbide deserosoa egiten, euri asko egiten ez badu behinik behin. Aurreikusitako ordutegia betetzeko, hona datozenak esperientzia, mugikortasun eta teknika ona izatea ezinbestekoa izango da, fisiko ona izatetik aparte.&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;8.-&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; Descenso sima Ineritze. Sima de -330, correosa y con alguna cabecera estrecha. Aunque mantiene un pequeño curso de agua, tiene que llover mucho para que el agua suponga una incomodidad para la progresión. Para poder hacerla en el horario previsto será necesario que los que se animen se muevan con desenvoltura en una sima técnica y exigente físicamente.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-886950195414839259?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/886950195414839259/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=886950195414839259' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/886950195414839259'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/886950195414839259'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2008/11/informazio-erabilgarria-informacion-de.html' title='INFORMAZIO ERABILGARRIA/ INFORMACIÓN DE INTERÉS'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-1526398982331721121</id><published>2008-11-09T09:51:00.000-08:00</published><updated>2010-02-06T15:01:49.013-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='barakaldo'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='erakusketak'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='bec'/><title type='text'>"Exponatur" BEC</title><content type='html'>&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SRcjiyY1QII/AAAAAAAAAr4/TnsTLCLjWMw/s1600-h/DSCN3349.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5266717369781534850" style="margin: 0px auto 10px; display: block; width: 340px; height: 255px; text-align: center;" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SRcjiyY1QII/AAAAAAAAAr4/TnsTLCLjWMw/s400/DSCN3349.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt; ADESen partizipazioa BEC-eko, "Exponaturen" azokan eramaten stand-eko Euskal Espeleologoen Taldea "Axpea"&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-1526398982331721121?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/1526398982331721121/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=1526398982331721121' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/1526398982331721121'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/1526398982331721121'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2008/11/bec.html' title='&amp;quot;Exponatur&amp;quot; BEC'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SRcjiyY1QII/AAAAAAAAAr4/TnsTLCLjWMw/s72-c/DSCN3349.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-7770050842103577818</id><published>2008-11-07T10:08:00.000-08:00</published><updated>2010-02-06T14:53:14.286-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='eee xxvii'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='jardunaldixak'/><title type='text'>EGITARAUA / PROGRAMA</title><content type='html'>&lt;span style="color: rgb(204, 0, 0);"&gt;&lt;span style="font-size:180%;"&gt;Abenduak 6, larunbata / &lt;span style="color: rgb(255, 204, 204);"&gt;Sábado, día 6:&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong style="color: rgb(204, 51, 204);"&gt;9.00 h.&lt;/strong&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 51, 204);"&gt; &lt;/span&gt;&lt;strong style="color: rgb(204, 51, 204);"&gt;Harrera eta izen ematea&lt;/strong&gt;/ &lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;Recepción. Inscripción.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong style="color: rgb(204, 51, 204);"&gt;10.00 h. Aurkezpena &lt;/strong&gt;/ &lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;Presentación.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color: rgb(51, 0, 51);"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 51, 204);"&gt;10.30 h.&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 51, 204);"&gt; &lt;/span&gt;&lt;strong style="color: rgb(204, 51, 204);"&gt;Aurrehistoriako pertsona barrunbeetan; kobazuloetako bizimodua eta hauen erabile&lt;em&gt;ra./&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;Ocupación y uso de las cuevas por el ser humano durante la prehistoria&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;em&gt;Juan Carlos López Quintana (AGIRI Arkeologia Kultura Elkartea)&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;- &lt;strong&gt;Kobazulo zein Lezezuloetan garatzen joan diren sedimentuek garrantzia arkeologiko eta inguru-paleologiko izugarria dute: Pertsonak, Aurrehistorian eta historian zehar burutu dituen hamaika jardueren berri ematen digute, haien aztarna zein erabilitako materialak aurkitzen baitira esaterako. Baita ere inguruak edo bertoko klimak urte luzeetan eman dituen garapen eta aldaketak. Garrantzitsua da edozein espeleologok gaiari buruzko gutxiengoa, oinarria menperatzea, izan ere, gure inguruan hainbeste koba eta leze egonda, aukera paregabea eskaintzen digute gure arbasoen bizimoduaren nondik norakoak ezagutzeko.&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;.-Los rellenos sedimentológicos formados en el interior de cuevas y simas guardan importantes registros arqueológicos y paleoambientales: aportan información sobre un amplio repertorio de actividades desarrolladas por el ser humano a lo largo de la Prehistoria e Historia; sobre la evolución climática y paisajística, etc. Es importante que el espeleólogo tenga unos conocimientos básicos para reconocer este tipo de testimonios del pasado, tan frecuentes en las cuevas y simas de nuestra geografía.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color: rgb(51, 0, 51);"&gt;&lt;span style="color: rgb(51, 0, 51);"&gt;&lt;strong style="color: rgb(204, 51, 204);"&gt;11.00 h.&lt;/strong&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 51, 204);"&gt; &lt;/span&gt;&lt;strong style="color: rgb(204, 51, 204);"&gt;Euskal espeleologiak paleontologiari egindako ekarpenak&lt;/strong&gt;/&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;&lt;strong&gt;Aportaciones de la espeleología vasca a la paleontología&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;em&gt;Pedro Castaños&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-&lt;em&gt; &lt;/em&gt;&lt;strong&gt;Euskal Herriko espeleologoek beraien esplorazioen bitartez, ikerketa paleontologikoetarako hain garrantzitsuak gertatu ohi diren aurkikuntza ezberdinen garapena eta ibilbide horrek izan, duen eta izango duen balioa.&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;.-Un recorrido y puesta en valor de la diversidad de descubrimientos que los espeleólogos vienen realizando en el transcurso de las exploraciones, y que resultan de gran importancia e interés para los estudios paleontológicos.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;strong style="color: rgb(204, 51, 204);"&gt;11.30 h. Hamaiketakoa&lt;/strong&gt; / &lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;Lunch&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 51, 204);"&gt;&lt;strong&gt;12.00 h. Kare harriaren babes eta kudeaketa osorantz; espeleologiatik egindako proposamena/&lt;/strong&gt; &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color: rgb(51, 0, 51);"&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;Hacia la protección y gestión integral del karst: una propuesta desde la espeleología&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;em&gt;Javier Moreno&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;- &lt;strong&gt;Hidrogeologia, geologia, bioespeleologia eta ondare historikoa moduko hainbat diziplina ikuspegi, babes modu eta kudeaketa neurri ezberdinetatik eskaintzen ditu. Kareharriaren ikuskera baten gaineko teoria bat azalduko da, zeinetan, kareharriaren kudeaketa konkretu baterako proposamenaren adibidea ( Galdames eta Trianoko mendiak )emango den, kareharria elementu biotiko eta abiotikoen integrazioa bilatzeko bizia duen zerbait osoa eta bakarra den moduan erakutsiz.&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;.-Hidrogeología, geología, bioespeleología y patrimonio histórico son algunas de las disciplinas que ofrecen, desde distintos puntos de vista, medidas de gestión y conservación del karst. Se expondrá una teoría de visión del karst como un único dinámico en el que se deben integrar todos los elementos bióticos y abióticos, con un ejemplo de propuesta de gestión de un karst (Montes de Triano y Galdames).&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color: rgb(51, 0, 51);"&gt;&lt;strong style="color: rgb(204, 51, 204);"&gt;12.30 h.&lt;/strong&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 51, 204);"&gt; &lt;/span&gt;&lt;strong style="color: rgb(204, 51, 204);"&gt;Kobazuloek gezurrak esaten al dituzte?&lt;/strong&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 51, 204);"&gt; &lt;/span&gt;/ &lt;strong&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;¿Mienten las Cuevas?&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;em&gt;Arantza Aranburu&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;- &lt;strong&gt;Kobazuloak ez dira isiltasunaren erreinu edo haitzen hutsune, ezta kirol jarduera bateko leku soila ere. Kobazuloak, gure arbasoen bizi izatearen erakusleiho eta zaintzaileak dira. Pasa diren ur guztien golpeak bertan geratzen dira. Iluntasunean atseden hartzen duten sedimentuek hitz egiteko gaitasuna daukate, baldin eta aurkitzen eta interpretatzen ikasten badugu. Barrutik igaro izan diren erreken berri ematen digute, hauek zuten indarraz, haien sorlekuaz mintzo dira eta gainezka egin arazten zituzten laku handiek ormetan eragindako lurjausien historiak kontatzen dizkigute. Polenaren eta faunaren arrastoek, sedimentu artean izkutaturik daudenek, orduko ekosistemaren erreinua erakusten digute.&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Eta espeleologiako ohiko gaiek (formazioak eta abar) edo kobetako landareek, ematen digutenaren pozaz gain, hauen garapenean zehar izandako klimaz hitz egiten digute, adina edo zegoen hezetasuna moduko datuak emanez.&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;.-Las cuevas, lejos de ser el vacío de las rocas o el reino del silencio, y más allá de un espacio para la práctica deportiva, son unas de las "cuidadoras" del legado de nuestro pasado. En ellas quedan esculpidos los golpes del agua que las atravesó.&lt;/span&gt; &lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;Los sedimentos que descansan en la oscuridad nos hablan de ríos que circulaban por sus entrañas, de su energía, de su procedencia, de&lt;/span&gt; &lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;los desprendimientos que sufrieron las paredes a su paso o de los grandes lagos que las inundaban.&lt;/span&gt; &lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;Restos de polen y fauna, siempre escondidos entre el sedimento, nos muestran el ecosistema que reinaba.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;Y los espeleotemas, las flores de las cuevas, además de alegrarnos la vista, nos cuentan la edad y cuan cálido o frío, húmedo o seco fue el clima mientras crecían.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color: rgb(51, 0, 51);"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 51, 204);"&gt;13.00 h. Bioespeleologia, espeleologiaren zergati bat.&lt;/span&gt;&lt;em&gt; /&lt;/em&gt; &lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;Bioespeleología, un para qué de la espeleología&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;em&gt;Carlos Prieto&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-&lt;strong&gt; Espeleologia klasikoaren jarduera, zientziaren garapenerako funtsa denaren hedapen mezu bat.&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;- Barrunbeen neurri eta ezaugarriak.&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;- Barrunbeetako izaki bizidunak; nolakoan diren, non aurki daitezkeen, noiztik dauden&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;- &lt;strong&gt;Harpetarrei ( harpeetan, barrunbeetan bizi direnak ) errepasoa: zenbat diren, zeintzuk diren, nola lagundu&lt;/strong&gt;.&lt;br /&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;.-Un intento de divulgar que la actividad espeleológica clásica es el fundamento para el desarrollo de las facetas más científicas o aplicadas.&lt;br /&gt;.-Extensión, y caracterización del medio subterráneo.&lt;br /&gt;.-Habitantes del medio subterráneo: como son, donde están, desde cuando están..-Repaso a los cavernícolas: cuantos son, cuales son, como aportar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(51, 0, 51);"&gt;&lt;strong style="color: rgb(204, 51, 204);"&gt;13.30 h.&lt;/strong&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 51, 204);"&gt; &lt;/span&gt;&lt;strong style="color: rgb(204, 51, 204);"&gt;Euskal Herriko barrunbeen katalogoa; egungo egoera eta etorkizunerako ideiak&lt;/strong&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 51, 204);"&gt; &lt;/span&gt;/&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(51, 0, 51);"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;El catálogo vasco de cavidades: situación actual e ideas para el futuro próximo&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;em&gt;Javier Moreno&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;.- &lt;strong&gt;3679 barrunbe. Ahoak, 3784. 427 km-tako garapena. 60km gora-behera. Euskal Herriko 9 espeleologia talderen lanaren behin behineko emaitza da hau. Euskal espeleologo hauek beraien datuak batu eta datu base informatiko batean txertatu dituzte, non bere oinarriak erakusten diren. Talde lan emankor honek, aurrerantzean talde espeleologikoetan zein bere partaideetan jarriko du inflexio puntua, etorkizunerako proposamena izango delarik.&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;.-3.679 cavidades. 3.784 bocas. 427km de desarrollo. 60km de desnivel. Este es el resultado provisional del catálogo de nueve grupos vascos, que han reunido parte de sus datos en la espeleobd, una base de datos informática de la que se muestran sus fundamentos y sobre la que se propondrá un camino hacia delante en donde el protagonismo reside en el grupo espeleológico y el espeleólogo o espeleóloga.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong style="color: rgb(204, 51, 204);"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;14.00 h. Bazkaria&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; / &lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;Comida.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color: rgb(51, 0, 51);"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 51, 204);"&gt;16.30 h. TAILERRAK&lt;/span&gt; / &lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;TALLERES:&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt; &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 51, 204);"&gt;1/.&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 51, 204);"&gt; Topografiara bideratutako informatika teknologiak&lt;/span&gt;/&lt;/span&gt; &lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;Tecnologías informáticas aplicadas a la topografía&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;em&gt;Iñaki Latasa&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;strong&gt;.- Helburu bikoitza du hitzaldi honek; batetik, topografiak gauzatzeko eta dokumentu grafiko, muntaia, kartografia eta abarretarako informatika nola erabili.&lt;/strong&gt; &lt;strong&gt;Bestetik, modu  digitalean aitzinako topografiak nola berreskuratu ikusiko dugu.&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;.-Doble propósito de mostrar, por una parte, cómo servirnos de las herramientas informáticas para la elaboración de topografías y, asimismo, sirvan para la elaboración de documentos gráficos que nos permitan realizar montajes, encajes con la cartografía u ortofotos, etc. El segundo propósito, es el de mostrar como recuperar en soporte digital antiguas topografías, evitando así que se pierdan al degradarse.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 51, 204);font-size:130%;" &gt;&lt;span style="color: rgb(51, 0, 51);"&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 51, 204);"&gt;2/&lt;/span&gt;.&lt;/span&gt; Segurtasuna eta lan ona esplorazioan&lt;/span&gt; /&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;Seguridad y eficacia en la exploración&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;em&gt;David Díez&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;.- Esplorazioan erabili ohi den teknika gauzatzerakoan segurtasun arauak ezagutzen ditugula ziurtatu eta errepasatu.&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;.- Esplorazioen etekina hobetzea bermatuko duten berrikuntzak eta teknika zehatzak (materiala, mugimenduak) elkarbanatzea.&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;.-Repasar y asegurar que "conocemos" las ideas fundamentales sobre seguridad en el manejo de la técnica habitual utilizada en exploración.&lt;br /&gt;.-Compartir las técnicas específicas y las posibles novedades (maniobras, material) que permitan mejorar la eficacia en exploración.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="color: rgb(51, 0, 51);"&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 51, 204);"&gt;3/. Toponimiatik abiaturik, hiztegi espeleologikoa aberasten&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;em&gt;Santiago Urrutia&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;.-&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(0, 0, 0);"&gt;Euskal Herrian koba eta leizeekin lotura duten toki-izen zaharrak aintzat hartu gaur eguneko hiztegi beharrizanei egokiago erantzuteko.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 51, 204); font-style: italic;"&gt;4/.&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 51, 204); font-style: italic;"&gt; Informazio digitala duten lantresnen erabilpena espeleologian&lt;/span&gt;/&lt;/span&gt; &lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;Uso en la espeleología de las herramientas de información digitales&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;em&gt;Eduardo Gordo&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;strong&gt;.- Espeleologoek ezin diote ezikusia egin interneti. Jendarte garaikideko gehiengo sozialari bezala, espeleologiari ere, bere komunikazio eta hedapen kontzeptuak aldatu dizkio. Erabilpenari buruzko adibide batzuk ikusiko ditugu eta aurkezten digun aukeren zabaltasuna ulertuko dugu.&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;.-Internet no podía pasar desapercibido para los espeleólogos. Como para la gran mayoría de la sociedad moderna, esta nueva herramienta de comunicación global está cambiando el concepto de la divulgación y comunicación en la espeleología. Veremos algunos ejemplos de su uso y del potencial que presenta.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;strong style="color: rgb(204, 51, 204);"&gt;19.00 h. Azkaria&lt;/strong&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 51, 204);"&gt; &lt;/span&gt;/&lt;/span&gt; &lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;Descanso. &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color: rgb(51, 0, 51);"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 51, 204);"&gt;19.30 h. Saguzarrak: gure koben ondare &lt;/span&gt;/&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt; Los murciélagos: patrimonio de nuestras cuevas&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;em&gt;Maria Napal&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;.&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;- &lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 0, 0);"&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;Gure kobetan bizi diren mehatxatutako animaliak ezagutu eta ulertzeko giltzarriak. Kiroptero kolonia baliotsu batzuk bizi diren (edo ziren) kobazuloetako adibide batzuk. Ze eragin dugu espeleologook saguzarrengan?&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;Espeleologoak izan behar dituen eta ez dituen jokaerak.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;.&lt;span style="font-size:100%;"&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 204, 204); font-style: italic;"&gt;-Claves para conocer y comprender a este grupo de fauna amenazada que habita nuestras cuevas. Algunos ejemplos de cuevas que son (o fueron) valiosas por sus colonias de quirópteros. ¿Qué repercusión tiene nuestra presencia en los murciélagos?; guía de “buenas maneras” y conductas “prohibidas” en el espeleólogo.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color: rgb(51, 0, 51);"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;strong style="color: rgb(204, 51, 204);"&gt;20.00 h.&lt;/strong&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 51, 204);"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 51, 204);"&gt;Flash-etik Led-era. Argazkilaritzarako argiztatze sistema berri bat / &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;Del flash al led. Nuevo sistema de iluminación para fotografía&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;em&gt;Josu Granja&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(0, 0, 0);"&gt;.- Argi iturri jarraituaren eraginak. Disdira handidun led-a. Arazoak eta konponbideak. Koloreen tenperatura eta zurien balantzea. Argi iturrien bateragarritasuna. Prozesatzea. Led-en muntaiak.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;.-Efectos de la fuente de luz continua. El led de alto brillo. Problemas y soluciones. Temperatura de color y balance de blancos. Compatibilidad de fuentes de luz. Procesamiento. Montajes de leds.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 51, 204);font-size:130%;" &gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;20.30 h. Afaria&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; / &lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;Cena.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 51, 204);font-size:130%;" &gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;22.00 h. Taldeen proiekzioak&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 51, 204);"&gt; &lt;/span&gt;/ &lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;Proyecciones grupos. &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 0, 0);font-size:180%;" &gt;Abenduak 7, igandea / &lt;span style="color: rgb(255, 102, 0);"&gt;Domingo, día 7:&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 51, 204);"&gt;9.00 h. Gosaria &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;/ &lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;Desayuno.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 51, 204);"&gt;9.30 h. Irteerak&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; / &lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;Salidas campo:&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;* Jornada erdia /17etan iritsiko da&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;½ Jornada:&lt;/span&gt; / &lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;Llegada a las 17.00 h&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(0, 0, 0);"&gt;* Jornada osoa / &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(0, 0, 0);"&gt;20:30etan iritsiko da&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;. Jornada completa:&lt;/span&gt; / &lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;Llegada a las 20.30 h &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color: rgb(51, 0, 51);"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-weight: normal; color: rgb(204, 51, 204);"&gt;18.00 h. TAILLERRAK&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; / &lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;TALLERES:&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;1/. Kareharriaren babesa eta kudeaketa: EEE-an lanean hasteko oinarriak/ &lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;Protección y gestión del karst: bases para iniciar el trabajo en la UEV&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;span style="color: rgb(51, 0, 51);"&gt; &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Javier Moreno&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(0, 0, 0);"&gt;.- Euskal Herriko kare harriak babestu eta kudeatzeko lan talde baten sorrera bultzatzeko ahalegina. Konpromezuz hartuko duten pertsona gutxi batzuk osatuko dute eta hauen betebeharra, kare harriaren kudeaketa jasangarri baterako erabakietan laguntzeko, ezagupen eta informazio foro bat sortzeko oinarriak ezartzea izango da, bere balorea atxikiz.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;.-Conato de creación de un grupo de trabajo para fomentar la protección y gestión de los karst vascos. Formado por pocas personas con un cierto grado de compromiso, se procurará establecer las bases para crear un foro de información y conocimiento para ayudar en la toma de decisiones hacia una gestión sostenible del karst y su puesta en valor.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 51, 204);font-size:130%;" &gt;2/.&lt;/span&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 51, 204);"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(51, 0, 51);"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 51, 204);"&gt;( Jarraian ) Esplorazioan segurtasuna eta lan ona &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;/&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt; Seguridad y eficacia en la exploración (continuación)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;em&gt;David Díez&lt;br /&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 51, 204);"&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 0, 0);"&gt;.- Tailer honetan, jendeak ikasi, errepasatu, komentatu edo erakutsi nahi duen tekniken inguruan aritzeko erabiliko da&lt;/span&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;.-Dedicar un espacio de tiempo a las técnicas que los participantes deseen aprender, o repasar, comentar o mostrar, en el marco de la exploración espeleológica.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(204, 51, 204);"&gt;20.30 h. Afaria /&lt;/span&gt;&lt;/span&gt; &lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;Cena.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color: rgb(51, 0, 51);"&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;strong style="color: rgb(204, 51, 204);"&gt;22.00 h.&lt;/strong&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 51, 204);"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 51, 204);"&gt;Sorospenak amildegietan. barrunbeetan egiten denaren ezberdina al da? &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;Rescate en barrancos ¿Diferente al rescate en cavidad?&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;em&gt;Dr. Diego Dulanto Zabala (SEMAC) &lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;&lt;em&gt;.-&lt;/em&gt; &lt;strong&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Barrunbe naturalen esplorazioa hasi zen ia momentu berean hasi zen kainoi eta amildegien esplorazioa. Momentu honetan, kainoien jeitsiera " abentura kirol" barruan dago sartuta.Guara mendilerrora moduko ingurumari jakin batzuetara jende gehiegi joatean, urterokoak dira gertatzen diren istripuak. Arrazoiak sinpleak izan ohi dira; ingurua ez ezagutzea, ezjakituria, bapatekotasuna eta batzuetan arreta eza. Erabiltzen diren teknikek espeleologian dute oinarria, nahiz eta ezberdintasun batzuk izan.&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;.-La exploración de los cañones y barrancos comenzó casi a la vez que la de las cavidades naturales. Los primeros exploradores eran espeleólogos. Actualmente el descenso de cañones/barrancos está enmarcado en los denominados "deportes de aventura". La masiva afluencia a ciertas zonas, como la Sierra de Guara, hace que todos los años se produzcan accidentes. Los motivos hay que buscarlos en la inexperiencia, el desconocimiento del medio, la imprevisión y en ocasiones la imprudencia.Las técnicas de rescate que se aplican están basadas en el rescate espeleológico, aunque conservan ciertas diferencias.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 0, 0);font-size:130%;" &gt;&lt;strong&gt;10.30 h. Taldeen proiekzioak&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt; / &lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;Proyecciones grupos. &lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 0, 0);font-size:180%;" &gt;Abenduak 8, astelehena / &lt;span style="color: rgb(255, 102, 0);"&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;Lunes, día 8&lt;/span&gt;:&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 0, 0);font-size:130%;" &gt;&lt;strong&gt;9.00 h. Gosaria&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt; / &lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;Desayuno.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color: rgb(51, 0, 51);"&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 0, 0);"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;9.30 h. &lt;span style="color: rgb(51, 0, 51);"&gt;Batzarrak: kareharriaren kontserbazioa; katalogoa; internet... /&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;&lt;strong&gt;Reuniones comisiones de trabajo: conservación de cavidades; catálogo; internet...&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color: rgb(51, 0, 51);"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;11.30 h. Jenderik gabe geratzen diren taldeak&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; / &lt;/span&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;Grupos que se quedan sin gente&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;em&gt;Oier Gorosabel&lt;/em&gt; &lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 0, 0);font-size:130%;" &gt;&lt;strong&gt;._ Eztabaida honek etorkizuneko belaunaldi berriak bermatzera talde diagnostiko bat egitera bideratuko du.&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;.-Debate que planteará el diagnóstico colectivo y soluciones para garantizar el relevo generacional en los grupos de espeleología.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color: rgb(51, 0, 51);"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;12.00 h. EEE batzarra&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; &lt;strong&gt;/ &lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;&lt;strong&gt;Asamblea General UEV&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;14.30 h. Bazkaria&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; / &lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt;Comida.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;16.30 h. Jardunaldien bukaera /&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;span style="color: rgb(204, 204, 204);"&gt; Cierre de las Jornadas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-7770050842103577818?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/7770050842103577818/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=7770050842103577818' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/7770050842103577818'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/7770050842103577818'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2008/11/egitaraua-programa.html' title='EGITARAUA / PROGRAMA'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><thr:total>0</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-129629763403855925</id><published>2008-10-23T06:44:00.000-07:00</published><updated>2010-02-06T14:56:49.205-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='eee xxvii'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='jardunaldixak'/><title type='text'>Egitarauaren zirriborroa/Borrador programa</title><content type='html'>&lt;div align="left"&gt;Prestatzen ari garen egitarauaren zirriborroa duzue hau. Ekintza gehienak baieztatuta eta bermatuta daude, baina zerbait aldatu beharra ikusten baduzue edo ekarpen zein proposamenen bat izanez gero, sasoiz zabiltzate guri jakin arazteko.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;"materialen eta tekniken tailerra"-ri dagokionez, dagoen asmoa zera da: Talde ezberdinok, bakoitzak gure teknika ezberdinak eta esplorazioetan erabiltzen ditugun materialei buruzko informazioa trukatzea, elkar osatzeko eta egokienak zeintzuk izan daitezkeen erabakitzeko. Eskalak, eskalatzeko materialak, anklajeak, taladroak, topografiarako materiala, sokak, komunikazio sistemak eta abar.&lt;br /&gt;Seguru gaude elkarrengandik asko dugula ikasteko eta beraz tailer hau zerbait irekia izan dadin ari gara prestatzen, non, batak bestea aberastu egingo duen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;em&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5260349776449228562" style="margin: 0px auto 10px; display: block; width: 341px; height: 400px; text-align: center;" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SQCEQEuPzxI/AAAAAAAAAp4/GH53ICO6GGg/s400/escalada+i%C3%B1ubija.jpg" border="0" /&gt;&lt;/em&gt; &lt;p align="center"&gt;&lt;span style="font-size:180%;"&gt;&lt;span style="color: rgb(51, 51, 255);"&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;EGITARAUA&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;&lt;span style="color: rgb(255, 0, 0);"&gt;Abenduak 6, Larunbata&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 0, 0);"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;9:00 Harrera&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 102, 0);"&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;&lt;span style="color: rgb(255, 0, 0);"&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 0, 0);"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;&lt;span style="color: rgb(255, 0, 0);"&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 0, 0);"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;10:00 Aurkezpena&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;&lt;span style="color: rgb(255, 0, 0);"&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 0, 0);"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 102, 0);"&gt;.&lt;/span&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;strong&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;&lt;span style="color: rgb(255, 0, 0);"&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 0, 0);"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;&lt;p&gt;10:30 Arkeologia (Juan Carlos López Quintana)&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 102, 0);"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;11:00 Paleontologia (Pedro Castaños) &lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;&lt;span style="color: rgb(255, 0, 0);"&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 0, 0);"&gt;&lt;span style="font-style: italic;"&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;11:30 Hamaiketakoa &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;br /&gt;12:00 Kareharriaren kontserbazioa (Jabi Moreno) &lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 102, 0);"&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 0, 0);"&gt;12:30 Geologia; sedimentologia. (Arantza Aranburu)&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 0, 0);"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 102, 0);"&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 0, 0);"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 0, 0);"&gt;3:00 Bioespeleologia. (Carlos Prieto)&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 0, 0);"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 102, 0);"&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 0, 0);"&gt;13.30 Barrunbeen Katalogoa. (Jabi Moreno)&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 0, 0);"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 102, 0);"&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 0, 0);"&gt;14.00 Bazkaria&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 0, 0);"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 102, 0);"&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 0, 0);"&gt;16.30 TAILERRAK:&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 102, 0);"&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 0, 0);"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 0, 0);"&gt;Topografia (Iñaki Latasa)&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 0, 0);"&gt;Internet (Eduardo Gordo)&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 0, 0);"&gt;Euskara eta espeleologia (Santiago Urrutia)&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 0, 0);"&gt;Materialak eta teknikak (David Diez)&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 102, 0);"&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 0, 0);"&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;19:00 Azkaria&lt;/span&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;19:30 Saguzarrak ( Maria Napal )&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 102, 0);"&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(0, 0, 0);"&gt;20:00 Argiztatze sistemak ( Josu Mirena Granja )&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 102, 0);"&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(0, 0, 0);"&gt;20:30 Afaria&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 102, 0);"&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(0, 0, 0);"&gt;22:00 Taldeak egin&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;div style="text-align: left;"&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(0, 153, 0);"&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(255, 0, 0);"&gt;Abenduak 7, Igandea&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="color: rgb(0, 0, 0);"&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(255, 0, 0);"&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 0, 0);"&gt;9:00 Gosaria&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="color: rgb(0, 0, 0);"&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(255, 0, 0);"&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 0, 0);"&gt;9:30 Irteerak&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="color: rgb(0, 0, 0);"&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(255, 0, 0);"&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 0, 0);"&gt;* Jornada erdia: 17etan iritsiko da&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="color: rgb(0, 0, 0);"&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;* Jornada osoa: 20:30etan iritsiko da&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="color: rgb(0, 0, 0);"&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;18:00 Tailerrak:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="color: rgb(0, 0, 0);"&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;Kareharriaren erabilpenak eta kontserbazioa ( Jabi Moreno )&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="color: rgb(0, 0, 0);"&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;Espeleologiarako materialak eta teknikak&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="color: rgb(0, 0, 0);"&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;20:30 Afaria&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="color: rgb(0, 0, 0);"&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;22:00 Proiekzioak:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="font-weight: bold; color: rgb(0, 0, 0);"&gt;Bizkaiko amildegiak (Diego Dulanto; Josu Mirena Granja )&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(0, 0, 0);"&gt;Taldeen proiekzioak&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(255, 0, 0);"&gt;Abenduak 8, Astelehena&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="color: rgb(0, 0, 0);"&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(255, 0, 0);"&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 0, 0);"&gt;9:00 Gosaria&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="color: rgb(0, 0, 0);"&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(255, 0, 0);"&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 0, 0);"&gt;9:30 Batzarrak: katalogoa ( Jabi Moreno ); Blogak;...&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p style="color: rgb(0, 0, 0);"&gt;&lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(255, 0, 0);"&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 0, 0);"&gt;11:30 Eztabaida: " Jenderik gabe geratzen diren taldeak " (moderatzailea Oier Gorosabel)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 0, 0);"&gt;12:00 EEB Batzarra ( Euskal espeleologoen batasuna- UEV)&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color: rgb(0, 0, 0);"&gt;14:30 Bazkaria eta jardunaldien bukaera.&lt;/span&gt;&lt;em&gt; &lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/div&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;&lt;div align="left"&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;span style="color: rgb(51, 51, 255);"&gt;&lt;strong&gt;&lt;em&gt;BORRADOR PROGRAMA&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;br /&gt;Este es el borrador del programa que estamos preparando. La mayoría de las actividades se encuentran ya confirmadas, si bien hay algunas que están incluidas sin que lo hallamos comunicado a los propios interesados... y otras a las que vamos a encontrar cabida... pero son las menos. Por supuesto, que si se os ocurre alguna posible modificación o aportación, estáis a tiempo de notificarla. &lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Lo del "taller de material y técnica" se está pensando en algo que pueda ser como un punto de encuentro en el que los distintos grupos intercambiemos y demos a conocer los distintos materiales y técnicas que habitualmente usamos en nuestras exploraciones (distintos modelos de taladros; distintos anclajes; cuerdas; material de escalada; equipos de comunicación; material topográfico...). Seguro que todos aprenderemos algo de los demás. Por la propia configuración de la idea, este taller lo vemos como algo abierto, en el que la información vaya fluyendo de unos a otros.&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;span style="font-size:180%;"&gt;&lt;em&gt;&lt;strong&gt;PROGRAMA &lt;/strong&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="left"&gt;&lt;em&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;&lt;p align="left"&gt;&lt;em&gt;&lt;strong&gt;Sábado, 6&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;9.00 h. Recepción&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;10.00 h Presentación&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;10.30 h Ponencia Arqueología (Juan Carlos López Quintana)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;11.00 h Ponencia Paleontología (Pedro Castaños)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;11.30 h Amaiketako&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;12.00 h Ponencia Conservación karst (Javi Moreno)&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;em&gt;12.30 h Ponencia Geología. Sedimentología (Arantza Aranburu)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;13.00 h Ponencia Bioespeleología (Carlos Prieto)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;13.30 h Ponencia Catálogo cavidades (Javi Moreno)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;14.00 h Comida&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;16.30 h Talleres:&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;em&gt;Topografía (Iñaki Latasa)&lt;br /&gt;Internet (Eduardo Gordo)&lt;br /&gt;Euskera y espeleología (Santiago Urrutia)&lt;br /&gt;Materiales y técnica (David Díez)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;19.00 h Merienda&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;19.30 h Ponencia Murciélagos (Maria Napal)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;20.00 h Ponencia Sistemas de iluminación (Josu Mirena Granja)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;20.30 h Cena&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;22.00 h Proyecciones grupos&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Domingo, 7&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;9.00 h Desayuno&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;9.30 h Salidas campo:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;* ½ Jornada: Llegada a las 17.00 h&lt;br /&gt;* Jornada completa: Llegada a las 20.30 h&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;18.00 h Talleres: &lt;/em&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;em&gt;Conservación y usos del karst (Javi Moreno)&lt;br /&gt;Materiales y técnica espeleo&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;20.30 h Cena&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;em&gt;10.00 h Proyecciones:&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;em&gt;Barrancos de Vizcaya (Diego Dulanto; Josu Mirena Granja)&lt;/em&gt;&lt;em&gt;&lt;br /&gt;&lt;/em&gt;&lt;em&gt;Proyecciones grupos&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;em&gt;&lt;strong&gt;Lunes, 8&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;9.00 h Desayuno&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;9.30 h Reuniones: catálogo (Javi Moreno); blogs; …&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;11.30 h Debate: "Grupos que se quedan sin gente" (modera Oier Gorosabel)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;12.00 h ASAMBLEA UEV&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;14.30 h Comida. Cierre&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-129629763403855925?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/129629763403855925/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=129629763403855925' title='3 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/129629763403855925'/><link rel='self' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/8827054965813293564/posts/default/129629763403855925'/><link rel='alternate' type='text/html' href='http://saguzarrak.blogspot.com/2008/10/egitarauaren-zirriborroaborrador.html' title='Egitarauaren zirriborroa/Borrador programa'/><author><name>ADES</name><uri>http://www.blogger.com/profile/01633731099883547340</uri><email>noreply@blogger.com</email><gd:image rel='http://schemas.google.com/g/2005#thumbnail' width='28' height='32' src='http://eibar.org/blogak/orakulua/images/img_519'/></author><media:thumbnail xmlns:media='http://search.yahoo.com/mrss/' url='http://2.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SQCEQEuPzxI/AAAAAAAAAp4/GH53ICO6GGg/s72-c/escalada+i%C3%B1ubija.jpg' height='72' width='72'/><thr:total>3</thr:total></entry><entry><id>tag:blogger.com,1999:blog-8827054965813293564.post-5244955901505636633</id><published>2008-10-22T08:16:00.000-07:00</published><updated>2010-02-06T14:57:52.370-08:00</updated><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='eee xxvii'/><category scheme='http://www.blogger.com/atom/ns#' term='jardunaldixak'/><title type='text'>Iganderako irteeren aukera ezberdinak / Propuestas salidas de campo</title><content type='html'>&lt;em&gt;Jardunaldien bigarren egunean, Igandearen 7an alegia, irteerak egingo ditugu eta dituzuen aukera ezberdinak deskribatzen ditugu jarraian. Dena den, eskariaren arabera moldatzea posible izango da. Irteera hauek helburu bikoitza dute;&lt;br /&gt;Batetik, parte hartzaileek jardunaldiak burutuko diren ingurua zertxobait ezagutzea da eta bestetik aurreko egunean (Abenduak 6, larunbata) hitzaldi zein tailerretan ikusitako zenbait kasu praktikan jartzea. Proposamen zehatz batzurekin, ADES-ek oraindik bukatu gabe dituen esplorazioetan parte hartzeko gonbidapena egiten zaizue. Parte hartzaileek nahi duten irteera aukeratu ahal izango dute. Bi bloketan banatu ditugu proposamenak:&lt;br /&gt;Jornada erdikoak, hau da, igande arratsaldeko 17etatarako Lurraskan egotea dutenak helburu. Irteera hauek igande arratsaldeko tailerretan parte hartzea pentsatuta dutenentzat prestatu dira batez ere.&lt;br /&gt;Jornada osokoak, gaueko 20:30ak aurretik bukatuko liratezke, beti ere aurreikuspenen arabera.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Komenigarria litzateke &lt;/em&gt;&lt;em&gt;zein irteeratan parte hartu nahi duzuen pentsatzen joatea&lt;/em&gt;&lt;em&gt;, irteeren antolaketa asko erraztuko zenuketelako, eta ahal duzuen neurrian, guri blog honen edo zuzenean email bidez lehenbailen jakinaraztea.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/em&gt;&lt;em style="color: rgb(0, 0, 153);"&gt;&lt;/em&gt;&lt;span style="color: rgb(255, 0, 0); font-style: italic;"&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;Egun erdiko irteerak&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(51, 51, 255);"&gt;&lt;span style="color: rgb(255, 0, 0);"&gt;.&lt;/span&gt; &lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(255, 0, 0); font-style: italic;"&gt;Abenduaren 7an, Igandean, goizeko 9:30etatik iluntzeko 17:00ak arte&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;* Santimamiñeko kobaren bisita birtuala, oraindik burutzen ari diren indusketen zuzendaria den &lt;/em&gt;&lt;a href="http://www.arkeoagiri.org/"&gt;&lt;em&gt;Juan carlos Quintana&lt;/em&gt;&lt;/a&gt;&lt;em&gt;-rekin. Ondoren Eduardo Gordo artistak " Potoko Lezia "-n eta "zazpileiza"-n egindako artelanak bisitatuko ditugu.&lt;br /&gt;Bisita honetan gehinez 20 pertsona onartuko dira, Santimamiñeko bisitak muga hori jartzen duelako.&lt;br /&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SP9LTIYVBcI/AAAAAAAAAno/neHEUCGve9A/s1600-h/Potoko+Lezia.jpg"&gt;&lt;em&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5260005681831151042" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SP9LTIYVBcI/AAAAAAAAAno/neHEUCGve9A/s200/Potoko+Lezia.jpg" border="0" /&gt;&lt;/em&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SP9K97pbKTI/AAAAAAAAAng/h_yMXyz-peM/s1600-h/Santimami%C3%83%C6%92%C3%82%C2%B1e.jpg"&gt;&lt;em&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5260005317635942706" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SP9K97pbKTI/AAAAAAAAAng/h_yMXyz-peM/s200/Santimami%C3%B1e.jpg" border="0" /&gt;&lt;/em&gt;&lt;/a&gt;&lt;em&gt; &lt;/em&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SP9Lobgeq_I/AAAAAAAAAnw/s_v2De-35-A/s1600-h/Zazpilezetako+koba.jpg"&gt;&lt;em&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5260006047742864370" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SP9Lobgeq_I/AAAAAAAAAnw/s_v2De-35-A/s200/Zazpilezetako+koba.jpg" border="0" /&gt;&lt;/em&gt;&lt;/a&gt;&lt;em&gt;&lt;br /&gt;&lt;/em&gt;&lt;em&gt;&lt;br /&gt;&lt;/em&gt;&lt;em&gt;* " Kantauriko begira " jeitsiera. Gehienek entzunda duzuela uste dugunez ez gara deskribapenean gehiegi luzatuko. Ogoño lur muturreko amildegi erdi erdian dago kokatuta eta ikusgarria bezain zoragarria da.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/em&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SP9NG43PGpI/AAAAAAAAAn4/aW0nBPG2JE8/s1600-h/Kantauriko+begia.jpg"&gt;&lt;em&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5260007670530644626" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SP9NG43PGpI/AAAAAAAAAn4/aW0nBPG2JE8/s200/Kantauriko+begia.jpg" border="0" /&gt;&lt;/em&gt;&lt;/a&gt;&lt;em&gt;&lt;br /&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;* &lt;/em&gt;&lt;a href="http://www.espeleologia.info/en%20curso.html"&gt;&lt;em&gt;Abitta-Trakamañe&lt;/em&gt;&lt;/a&gt;&lt;em&gt; trabesia. Abitako sistemak 3 aho ditu eta galeria guztien artean 5000 metro gainditzen dituzte. Oraindik esplorazioan dagoen kobazulo bikain honetan paisaia izugarriak ikusi daitezke. Trakamañeko ahotik irten aurretik, azken esfortzuan 40 metrotako diaklasa estu estua igaro behar da eta teknika zein abileziaz gainditu beharreko ( gorputz handiak berdin pasa daitezke ) bukaera honek, trabesia guztiak bezala, ez du inor axolagabe utziko.&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SP9Ti0ImAII/AAAAAAAAAoA/qDl6PWZ0jYA/s1600-h/Abitako+koba+%282%29.jpg"&gt;&lt;em&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5260014747367374978" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SP9Ti0ImAII/AAAAAAAAAoA/qDl6PWZ0jYA/s200/Abitako+koba+%282%29.jpg" border="0" /&gt;&lt;/em&gt;&lt;/a&gt;&lt;em&gt; &lt;/em&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SP9Txg2EP8I/AAAAAAAAAoI/yoV9eDYSNCQ/s1600-h/Abitako+koba+%281%29.jpg"&gt;&lt;em&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5260014999887429570" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SP9Txg2EP8I/AAAAAAAAAoI/yoV9eDYSNCQ/s200/Abitako+koba+%281%29.jpg" border="0" /&gt;&lt;/em&gt;&lt;/a&gt;&lt;em&gt; &lt;/em&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SP9UKrJSnWI/AAAAAAAAAoQ/O3AJ_UmzMgo/s1600-h/Trakama%C3%83%C6%92%C3%82%C2%B1eko+koba.jpg"&gt;&lt;em&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5260015432149146978" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SP9UKrJSnWI/AAAAAAAAAoQ/O3AJ_UmzMgo/s200/Trakama%C3%B1eko+koba.jpg" border="0" /&gt;&lt;/em&gt;&lt;/a&gt;&lt;em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;* &lt;span style="color: rgb(51, 51, 255);"&gt;Lamiñen sistema&lt;/span&gt;ko trabesia. Zalantzarik gabe, Bizkaia osoko bisita gehientsuen jasotzen dituen koba eskolatzat hartu daiteke, izan ere espeleologiaren abenturan hasteko kobazulo aproposa da. Duen edertasuna alde batera utziz, kasu honetan ematen diren aniztasun morfologiko ugariak dira bereizgarri.&lt;br /&gt;Geologia-sedimentologia hitzaldian ikusitako proposamen batzuk bertatik bertara ikustea posible izango da seguruenik. Horrela gertatzen ez bada eta denbora lagun baldin badugu, Oma zein Basondo bailaretako karst-ak bisitatzen diren bitartean geologiari buruzko hitzaldi bat ematea posible izan liteke, " kanpoko espeleologia " zaleen gozamenerako.&lt;br /&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SP9WYouZgYI/AAAAAAAAAoY/g4u7PmOSTh0/s1600-h/Lami%C3%83%C6%92%C3%82%C2%B1ako+koba.jpg"&gt;&lt;em&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5260017871040905602" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SP9WYouZgYI/AAAAAAAAAoY/g4u7PmOSTh0/s200/Lami%C3%B1ako+koba.jpg" border="0" /&gt;&lt;/em&gt;&lt;/a&gt;&lt;em&gt; &lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SQCYmStaqdI/AAAAAAAAAqA/KNBJzY2xQHY/s1600-h/9.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5260372148393519570" style="width: 200px; height: 150px;" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SQCYmStaqdI/AAAAAAAAAqA/KNBJzY2xQHY/s200/9.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt; &lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SQCZBpILbPI/AAAAAAAAAqI/oR1vV2SfrwE/s1600-h/49.jpg"&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5260372618267815154" style="width: 200px; height: 150px;" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SQCZBpILbPI/AAAAAAAAAqI/oR1vV2SfrwE/s200/49.jpg" border="0" /&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color: rgb(255, 0, 0); font-style: italic;"&gt;&lt;span style="font-weight: bold;"&gt;Egun osoko irteerak&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style="color: rgb(51, 51, 255);"&gt;&lt;span style="color: rgb(255, 0, 0);"&gt;.&lt;/span&gt; &lt;span style="font-weight: bold; color: rgb(255, 0, 0); font-style: italic;"&gt;Abenduaren 7an, Igandean, goizeko 9:30etatik iluntzeko 20:30ak arte&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;* &lt;/em&gt;&lt;a href="http://www.espeleologia.info/clasicas.html"&gt;&lt;em&gt;Iñeritze&lt;/em&gt;&lt;/a&gt;&lt;em&gt;ko lezea. 330 metrorekin, Busturialdeko lezerik sakonena da. Metro asko ez diren arren denbora behar da. hala ere, egunean egitea posible da, instalazio fijoa duelako.&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SP9XfxKCzYI/AAAAAAAAAog/of52aHnXu2o/s1600-h/I%C3%83%C6%92%C3%82%C2%B1eritzeko+lezia+%282%29.jpg"&gt;&lt;em&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5260019093075053954" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SP9XfxKCzYI/AAAAAAAAAog/of52aHnXu2o/s200/I%C3%B1eritzeko+lezia+%282%29.jpg" border="0" /&gt;&lt;/em&gt;&lt;/a&gt;&lt;em&gt; &lt;/em&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SP9X0kq0aLI/AAAAAAAAAoo/qlFkXUOxYtU/s1600-h/I%C3%83%C6%92%C3%82%C2%B1eritzeko+lezia+%283%29.jpg"&gt;&lt;em&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5260019450500114610" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SP9X0kq0aLI/AAAAAAAAAoo/qlFkXUOxYtU/s200/I%C3%B1eritzeko+lezia+%283%29.jpg" border="0" /&gt;&lt;/em&gt;&lt;/a&gt;&lt;em&gt; &lt;/em&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SP9YLlLyrhI/AAAAAAAAAow/eZXrnLt5Jzs/s1600-h/I%C3%83%C6%92%C3%82%C2%B1eritzeko+lezia.jpg"&gt;&lt;em&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5260019845775404562" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SP9YLlLyrhI/AAAAAAAAAow/eZXrnLt5Jzs/s200/I%C3%B1eritzeko+lezia.jpg" border="0" /&gt;&lt;/em&gt;&lt;/a&gt;&lt;em&gt; &lt;/em&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SP9YeFvjigI/AAAAAAAAAo4/htF9O-ms9qo/s1600-h/I%C3%83%C6%92%C3%82%C2%B1eritzeko+lezia+%281%29.jpg"&gt;&lt;em&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5260020163752987138" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SP9YeFvjigI/AAAAAAAAAo4/htF9O-ms9qo/s200/I%C3%B1eritzeko+lezia+%281%29.jpg" border="0" /&gt;&lt;/em&gt;&lt;/a&gt;&lt;em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;* Leunbe lezerako jeitsiera eta sarrera. Leze zulo hau, Ogoño lur muturraren mendebaldean kokatzen da. Bertara sartzeko, 200 metro baino gehiago dituen Ogoñoko harresi erraldoi batetik eskegi behar da. Ibilbidean zehar, kanpora begira dagoen lezea ematen du. Azkenean, lezeak, Kantauri itsasora garamatza zuzenean. Ikusgarria, zoragarria, bikaina.&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SP9aAETVzHI/AAAAAAAAApA/RVlMwXNlub8/s1600-h/Leunbeko+lezia+%281%29.jpg"&gt;&lt;em&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5260021846993390706" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SP9aAETVzHI/AAAAAAAAApA/RVlMwXNlub8/s200/Leunbeko+lezia+%281%29.jpg" border="0" /&gt;&lt;/em&gt;&lt;/a&gt;&lt;em&gt; &lt;/em&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SP9aVvgzdzI/AAAAAAAAApI/8CL69H8hguo/s1600-h/Leunbeko+lezia+%282%29.jpg"&gt;&lt;em&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5260022219369838386" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SP9aVvgzdzI/AAAAAAAAApI/8CL69H8hguo/s200/Leunbeko+lezia+%282%29.jpg" border="0" /&gt;&lt;/em&gt;&lt;/a&gt;&lt;em&gt; &lt;/em&gt;&lt;a href="http://2.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SP9apmvOT9I/AAAAAAAAApQ/1HGeCl216RE/s1600-h/Leunbeko+lezia+%283%29.jpg"&gt;&lt;em&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5260022560611782610" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SP9apmvOT9I/AAAAAAAAApQ/1HGeCl216RE/s200/Leunbeko+lezia+%283%29.jpg" border="0" /&gt;&lt;/em&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;* &lt;/em&gt;&lt;a href="http://www.espeleologia.info/en%20curso.html"&gt;&lt;em&gt;Ezuneta-Urgitxi&lt;/em&gt;&lt;/a&gt;&lt;em&gt; trabesia. Esplorazio fasean dagoen koba honek, momentuz 5000 metro baino gehiagoko garapena du.&lt;br /&gt;Koba honetarako sarbide biak desobstrukzio lanen ondorio dira eta hirugarren batek sifoi bat du lehen oztopoa. Ezunetarako sarbidea 400 metrotako katozulo estu batetik egin behar da eta bide nagusira garamatza. Irteera polita da, formazio ikusgarriekin, galeria handi eta errazetatik zehar egiten dena. &lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SP9cQtu4XeI/AAAAAAAAApY/AxG78w10HQM/s1600-h/Urgitxiko+koba+%285%29.jpg"&gt;&lt;em&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5260024332015918562" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SP9cQtu4XeI/AAAAAAAAApY/AxG78w10HQM/s200/Urgitxiko+koba+%285%29.jpg" border="0" /&gt;&lt;/em&gt;&lt;/a&gt;&lt;em&gt; &lt;/em&gt;&lt;a href="http://3.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SP9ci9mOfGI/AAAAAAAAApg/ut1RgETox9s/s1600-h/Urgitxiko+koba.jpg"&gt;&lt;em&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5260024645512232034" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SP9ci9mOfGI/AAAAAAAAApg/ut1RgETox9s/s200/Urgitxiko+koba.jpg" border="0" /&gt;&lt;/em&gt;&lt;/a&gt;&lt;em&gt; &lt;/em&gt;&lt;a href="http://1.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SP9c2RySrWI/AAAAAAAAApo/bpKSusX9RF4/s1600-h/Urgitxiko+koba+%283%29.jpg"&gt;&lt;em&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5260024977349061986" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SP9c2RySrWI/AAAAAAAAApo/bpKSusX9RF4/s200/Urgitxiko+koba+%283%29.jpg" border="0" /&gt;&lt;/em&gt;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;* &lt;/em&gt;&lt;a href="http://www.espeleologia.info/en%20curso.html"&gt;&lt;em&gt;Abita&lt;/em&gt;&lt;/a&gt;&lt;em&gt; koban desobstrukzioa.&lt;br /&gt;Lea-Artibai eta Bustiria aldeko kobarik luzeenean, esplorazioa bi puntutan blokeatuta dago eta biek ala biek haize korronte nabarmenak dituzte.&lt;br /&gt;Irteera honen helburua, puntu horiek askatzean datza, horrela talde ezberdinok ditugun desobstrukzio teknika ezberdinak ikasiko ditugu.&lt;br /&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;p align="left"&gt;&lt;a href="http://4.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SP9e8GgWzWI/AAAAAAAAApw/KkYwEYuHbWc/s1600-h/Abitako+koba.jpg"&gt;&lt;em&gt;&lt;img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5260027276423515490" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_k_JJnNSXPJo/SP9e8GgWzWI/AAAAAAAAApw/KkYwEYuHbWc/s200/Abitako+koba.jpg" border="0" /&gt;&lt;/em&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;p align="center"&gt;&lt;em&gt;&lt;br /&gt;&lt;span style="color: rgb(51, 51, 255);"&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="font-size:130%;"&gt;Salidas Programadas&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;&lt;em&gt;&lt;strong&gt;&lt;span style="color: rgb(51, 51, 255);font-size:130%;" &gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;span style="font-size:100%;"&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;span style="font-size:100%;"&gt;&lt;em&gt;&lt;span style="color: rgb(51, 51, 255);"&gt;&lt;p align="left"&gt;&lt;/p&gt;&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;Aquí podéis ver la serie de salidas de campo que tenemos en mente para ser realizadas en el transcurso de las Jornadas. Tan solo son un ejemplo, que perfectamente pueden ser ampliadas y/o cambiadas a demanda del personal. Con estas salidas se pretende, por una parte, que el personal conozca un poco el entorno donde se desarrollan las Jornadas; por otra, se pretende poner en práctica asuntos puntuales vistos en la jornada del sábado 6, en el transcurso de las charlas y talleres; y por último, con alguna de las propuestas, se invita a los interesados a participar en las exploraciones que estamos llevando a cabo en la actualidad los de ADES. Los participantes tendrán la opcción de elegir libremente la que mejor se ajuste a sus pretensiones.&lt;br /&gt;Las hemos dividido en dos bloques, atendiendo al tiempo estimado necesario para desarrollarlas. Las de 1/2 jornada se prolongarán no más allá de las 17.00 horas del domingo 7, y están pensadas para aquellas personas que piensen participar en los talleres programados para ese día. Las de jornada completa se supone que no se prolongarán más allá de las 20.30 horas.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Sería interesante que, a la vista de estos apuntes, pudieráis haceros ya con la idea de en cual de las salidas os gustaría participar, y si fuera posible, comunicárnoslo, bien a través de esta página o bien directamente por correo electrónico. Ello nos facilitará la organización de las salidas.&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;strong&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/em&gt;&lt;p align="left"&gt;&lt;em&gt;&lt;strong&gt;Salidas de 1/2 jornada. Domingo 7, de 9.30 a 17.00 horas&lt;/strong&gt;:&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;&lt;div&gt;&lt;div&gt;&lt;div&gt;&lt;div&gt;&lt;div&gt;&lt;div&gt;&lt;em&gt;* Visita virtual a la cueva de Santimamiñe, guiados por el director de la excavación arqueológica(&lt;/em&gt;&lt;a href="http://www.arkeoagiri.org/"&gt;&lt;em&gt;Juan carlos Quintana&lt;/em&gt;&lt;/a&gt;&lt;em&gt;) que se está llevando en la actualidad. A continuación, nos desplazamos a ver las instalaciones escultóricas que el artista &lt;/em&gt;&lt;a href="http://www.speleoart.blogspot.com/"&gt;&lt;em&gt;Eduardo Gordo &lt;/em&gt;&lt;/a&gt;&lt;em&gt;muestra en el interior de la sima "Potoko Lezia" y la cueva de Zazpileiza. En esta salida -condicionada por la visita a Santimamiñe- únicamente pueden participar un máximo de 20 personas. &lt;/em&gt;&lt;em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;* Descenso al "Ojo del Cantábrico". Suponemos que la mayoría habréis oído hablar del mismo, por lo que no es necesario extenderse en explicar la espectacularidad que representa acceder a esta cavidad colgada en los acantilados del cabo Ogoño. &lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;em&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;em&gt;* Travesía &lt;/em&gt;&lt;a href="http://www.espeleologia.info/en%20curso.html"&gt;&lt;em&gt;Abita-Trakamañe&lt;/em&gt;&lt;/a&gt;&lt;em&gt;. El sistema de Abita es un conjunto de galerías que supera los 5000 metros conocidos y con tres bocas de acceso. Proponemos realizar una visita a esta magnífica cueva (en fase de exploración) por la diversidad de pasajes que presenta. La salida por la boca de Trakamañe requiere franquear una estrecha diaclasa de 40 metros, que si bien exige ser "un poco estrecho", se supera más por técnica y habilidad que por exceso ó defecto de volumen corporal. Merece la pena y no defraudará.&lt;/em&gt; &lt;em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;* Travesía &lt;/em&gt;&lt;a href="http://www.espeleologia.info/clasicas.html"&gt;&lt;em&gt;sistema de las Lamiñas&lt;/em&gt;&lt;/a&gt;&lt;em&gt;. Sin duda, es una de las cuevas vizcaínas más visitadas. No obstante, se puede considerar que es la cueva-escuela por excelencia. A la belleza y espectacularidad de sus galerías, se le suma una diversidad morfológica que dificilmente se junta en una misma cueva como en este caso. En esta salida es probable que se pueda aprovechar para ver "in situ" algunas de las propuestas vistas en la ponencia de geología-sedimentología. Si no fuera así, y para los amantes de la "espeleología al aire libre", y mientras el tiempo acompañe, quizás se pueda impartir una charla sobre geología, a la vez que se recorren los valles kársticos de Basondo y Oma&lt;/em&gt; &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;strong&gt;&lt;em&gt;Salidas de jornada completa. Domingo 7, de 9.30 a 20.30 horas:&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;em&gt;* Descenso de la &lt;/em&gt;&lt;a href="http://www.espeleologia.info/clasicas.html"&gt;&lt;em&gt;sima Iñeritze&lt;/em&gt;&lt;/a&gt;&lt;em&gt;. Con sus 330 metros de profundidad es la sima más profunda de Busturialdea. No son muchos metros, pero es una sima "correosa" factible de hacerla en el día por presentar una instalación fija de los anclajes. &lt;/em&gt;&lt;em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;* Acceso y descenso a la sima Leunbe. Esta sima está situada en la base de la cara oeste del cabo Ogoño. Para acceder a ella es preciso descolgarse por el muralloón de Ogoño en un descenso de más de 200 metros, en un recorrido que es lo más parecido a una sima abierta al exterior. Al final, la sima conduce directamente a las aguas del Cantábrico. Espectacular. &lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;br /&gt;&lt;div&gt;&lt;em&gt;* Travesía &lt;/em&gt;&lt;a href="http://www.espeleologia.info/en%20curso.html"&gt;&lt;em&gt;Ezuneta-Urgitxi&lt;/em&gt;&lt;/a&gt;&lt;em&gt;. Cavidad que supera los 5000 metros de desarrollo conocido y en fase de exploración. Los dos accesos a esta cueva son producto de sendas desobstrucciones, si bien presenta un tercer acceso franqueando un sifón. La entrada de Ezuneta es un estrecho meandro de 400 metros que va a dar directamente al colector principal. Grandes y cómodas galerías, y sobre todo, espectaculares formaciones. Bonita excursión.&lt;/em&gt; &lt;/div&gt;&lt;div&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;* Desobstrucción en la &lt;/em&gt;&lt;a href="http://www.espeleologia.info/en%20curso.html"&gt;&lt;em&gt;cueva de Abita&lt;/em&gt;&lt;/a&gt;&lt;em&gt;. En la cueva de mayor desarrollo (&gt;5000 m) de las comarcas de Busturialdea y Lea-Artibai la exploración esta bloqueada en varios puntos con potentes chorros de aire. Proponemos una salida en la que continuemos realizando las desobstrucciones en curso, a la vez que de esta manera podamos intercambiar las diferentes técnicas de desobstrucción empleadas por los grupos.&lt;/em&gt;&lt;em&gt; &lt;/em&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;div class="blogger-post-footer"&gt;&lt;img width='1' height='1' src='https://blogger.googleusercontent.com/tracker/8827054965813293564-5244955901505636633?l=saguzarrak.blogspot.com' alt='' /&gt;&lt;/div&gt;</content><link rel='replies' type='application/atom+xml' href='http://saguzarrak.blogspot.com/feeds/5244955901505636633/comments/default' title='Enviar comentarios'/><link rel='replies' type='text/html' href='http://www.blogger.com/comment.g?blogID=8827054965813293564&amp;postID=5244955901505636633' title='0 comentarios'/><link rel='edit' type='application/atom+xml' href='http://www.blogger.com/feeds/88270549
